Forskarskola för forskning om brottslighet

Ramar för forskarskolan

Forskarskolan ska:

• vara knuten till ett lärosäte som har huvud- och samordningsansvar.
• drivas av minst två svenska universitet/högskolor i samverkan. Samarbetet kan även ske internationellt och med utländska forskarskolor som har annan finansiering.
• vara öppen för samarbeten med myndigheter, organisationer eller andra aktörer inom områden med relevans för forskarskolans tematik och i ansökan motivera hur sådan eventuell samverkan bidrar till att främja praktiknära forskning och samarbete.
• skapa ett strukturerat utbildningsutbud med gemensamma kurser och seminarier av hög vetenskaplig och pedagogisk kvalitet som ska vara nationellt tillgängligt.
• ha en tydlig organisation och ledning, inkluderande en styrelse eller styrgrupp med överordnat ansvar för kvalitetssäkring av forskarskolans verksamhet i samverkan mellan deltagande institutioner.
• omfatta minst 9 forskarstuderande som ska vara anställda vid sökande eller medverkande lärosäten under utbildningstiden. De behöver inte vara anställda av lärosätet vid ansökningstillfället.

Bidraget avser såväl direkta som indirekta kostnader. Bidrag kan sökas för att finansiera kostnader relaterade till forskarskolan, till exempel samordning (inklusive lön till koordinator), doktorandlöner och kurser. Bidrag kan ej sökas för att finansiera doktoranders institutionstjänstgöring. Vetenskapsrådet förutsätter att medelsförvaltaren täcker eventuella kostnader utöver erhållet bidrag om sådana skulle uppkomma. Forskarskolorna som beviljas bidrag förväntas delta i aktiviteter organiserade av det Nationella forskningsprogrammet om brottslighet under bidragsperioden.

Inriktning

Utlysningen är en del i det Nationella forskningsprogrammet om brottslighet som regeringen har gett Vetenskapsrådet i uppgift att inrätta och driva. Forskningsprogrammet har en bred inriktning för att belysa angelägna frågor kring brottslighet ur en rad olika perspektiv.

Programmet ska utveckla ny kunskap om kriminalitetens karaktär, förlopp, orsaker och konsekvenser, samt om metoder för att förebygga och bekämpa brott och om brottets sociala och kulturella betydelser. Det innefattar studier av polisens och rättssystemets praktiker, olika former av behandling och rehabilitering, påföljder och inkapacitering, offerskap, social kontroll och upphörandeprocesser. Även forskning om brottslighet ur gärningspersoners eller anhörigas perspektiv är angelägen, liksom genusperspektiv och intersektionella perspektiv.

Forskningen ska bidra till kunskapsbaserade och relevanta arbetsmetoder för myndigheter och organisationer som arbetar med brottsprevention, brottsbekämpning och rättskipning, eller som på andra sätt möter kriminalitet.

Vetenskapsrådet utlyser nu inom ramen för det Nationella forskningsprogrammet medel till nationella forskarskolor för forskning om brottslighet. Bidraget ska i enlighet med regeringsuppdraget bidra till att bygga upp och stärka den vetenskapliga kompetensen och säkra det långsiktiga behovet av kompetensförsörjning inom brottslighetsforskning.

Utbildningen av doktorander inom forskning om brottslighet är idag spridd på ett stort antal lärosäten och discipliner. Genom nationella forskarskolor kan dessa knytas samman för tvärvetenskapligt kunskapsutbyte och byggandet av framtida nätverk. Vetenskapsrådet ser positivt på ansökningar som innefattar tvär- och mångvetenskapliga angreppssätt. Vetenskapsrådet ser även positivt på samverkan med intressenter utanför akademin för att främja kunskapsutbyte och samarbete med olika professioner och deras praktiker.

Utlysningen är öppen för samtliga vetenskapliga discipliner och ansatser som studerar frågor som rör brottslighet, inklusive ibland mindre uppmärksammade brottstyper som miljöbrott, välfärdsbrott, ekonomiska brott och krigsbrott.