Om Swecris
Swecris är en nationell databas där du kan se hur medverkande forskningsfinansiärer har fördelat sina pengar till forskare i Sverige. Databasen innehåller data från både statliga och privata forskningsfinansiärer. Swecris förvaltas av Vetenskapsrådet på uppdrag av regeringen.
Finansiärer som levererar data till Swecris, från vilket år det finns data och när den uppdateras:
Databasen täcker åren 2007 och framåt.
- Energimyndigheten (Från 2010 och framåt. Uppdateras en gång per år. Projektledare visas ej i Energimyndighetens projekt på grund av principen om uppgiftsminimering i GDPR)
- Familjen Kamprads stiftelse (Från 2017 och framåt. Uppdateras en gång per år)
- Formas (Från 2008 och framåt. Löpande uppdatering.)
- Forte (Från 2008 och framåt. Löpande uppdatering.)
- Hjärt-Lungfonden (Från 2018 och framåt. Löpande uppdatering.)
- Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU (Åren 2008–2021.)
- Riksbankens Jubileumsfond (Från 2008 och framåt. Löpande uppdatering.)
- Rymdstyrelsen (Åren 2009–2017.)
- Statens Geotekniska institut (Från 2021 och framåt. Uppdateras en gång per år.)
- Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, KK-stiftelsen (Från 2023 och framåt. Uppdateras en gång per år.)
- Vetenskapsrådet (Från 2008 och framåt. Uppdateras löpande.)
- Vinnova (Från 2008 och framåt. Uppdateras löpande.)
- Östersjöstiftelsen (Från 2008 och framåt. Uppdateras en gång per år.)
Finansiärer på väg in i samarbetet:
- Karolinska Institutet
- Naturvårdsverket
Ämnesklassificering
Forskningsprojekten i databasen är klassificerade enligt SCB:s standard för svensk indelning av forskningsämnen från 2011. Ämnesklassificeringen visas på den högsta nivån (1-siffernivå). Under var och en av dessa finns ytterligare två nivåer (3-siffernivå och 5-siffernivå). Forskningsprojekt som saknar klassificering kategoriseras som ”oklassificerat”. Eftersom klassificeringen infördes 2011 är flertalet av de äldre projekten oklassificerade.
På SCB.se kan du läsa mer om ämnesindelning enligt SCB-standard.
Länk till annan webbplats.
Bidragsperiod och genomförandeperiod
I Swecris visas projektens bidragsperiod (den period då ett projekt får finansiering). Swecris visar även projektens genomförandeperiod (den period då projektet genomförs) – från startdatum till slutdatum.
När du använder filtreringen för år i webbgränssnittet är det bidragsperiodens startår du filtrerar på.
Beviljat belopp
Observera att detta kan förändras under projektets löptid och efter slutrapportering, på grund av ändrade förutsättningar för projektet.
Språk
Projekttitlar och projektbeskrivningar presenteras på det språk som användes i ansökan. Det kan variera mellan svenska och engelska.
Koordinerande organisation och typ av organisation
I Swecris används begreppet ”koordinerande organisation” för den organisation som tar emot och förvaltar ett bidrag. Det går även att filtrera på typ av koordinerande organisation, till exempel företag eller ideell förening.
Fem bidragstyper
- Projektbidrag: Stöd till forskningsprojekt.
- Bidrag för anställning eller stipendier: Stöd till en enskild forskares karriär och långsiktiga etablering i forskningssystemet.
- Stöd till forskningsmiljöer: Bidrag till mindre eller större forskningsmiljöer. Inkluderar även stöd för att stimulera nationell samverkan mellan olika aktörer och forskningsområden. Det kan vara stöd till centrumbildningar, bidrag till rekrytering av framstående forskare för att lyfta en institution, avdelning, universitet eller forskarskolor.
- Forskningsinfrastruktur: Stöd för planering, uppbyggnad och drift av en forskningsinfrastruktur. Inkluderar även medlemsavgifter till internationella forskningsinfrastrukturer.
- Internationellt samarbete: Stöd till internationella samarbeten inom forskning och internationalisering av forskning.
Personuppgifter och personliga identifikationer
Det är namnet på projektledaren, den som är ansvarig för ansökan, som syns i Swecris. Ibland finns också övriga projektdeltagares namn med. Vi rekommenderar medverkande forskningsfinansiärer att använda unika identifierare som personnummer och/eller ORCID-id när de levererar data till Swecris. Dock saknas unika identifierare för ett antal personer idag. Det gör att en och samma person kan förekomma flera gånger.
Personnummer, ORCID-id och e-postadresser finns i databasen av kvalitetsskäl och är inte öppet tillgängliga.
Person-id (finns i API:et) i Swecris sätts av Vetenskapsrådet. Ett personid kan bytas ut och är därmed inte en garanterat beständig identifierare.
CERIF-standarden
CERIF (Common European Research Information Format) är en europeisk datastandard för hantering av information relaterad till forskning, som till exempel projekt, personer och organisationer och deras roller. Swecris följer CERIF-standarden så långt det varit möjligt. I de fall där det inte gått att använda CERIF följer data i Swecris istället svensk standard. Det gäller exempel data om forskningsämnen eller andra egna indelningar som organisations- och projekttyp.
Läs mer om CERIF på euroCRIS webbplats Länk till annan webbplats.
Alla data i Swecris är öppet tillgängliga. Som användare kan du söka och filtrera fram data och sedan exportera det till en CSV-fil.
Här beskriver vi hur du ska göra för att öppna en CSV-fil i Excel:
- Starta Excel och öppna CSV-filen inifrån programmet.
- Markera kolumn A, klicka sedan på fliken ”Data” och välj sedan ”Text till kolumner”.
- Välj ”Avgränsade fält” och klicka på ”Nästa”.
- Välj ”Komma” som ”Avgränsare” och klicka på ”Nästa”.
- Välj ”Allmänt” och klicka på ”Slutför”.
Hämta data direkt via API
Vi vill att så många som möjligt ska kunna dra nytta av data i Swecris. Därför finns ett API som alla är välkomna att använda. Vill du använda API:et regelbundet och under längre tid behöver du registrera dig så att du får en unik nyckel.
Du är välkommen att använda information från Swecris för att till exempel göra analyser eller för att berika eller kombinera med annan data. Enklast hämtar du data via vårt API med en egen unik nyckel. Du får använda informationen i Swecris internt och publikt, men vi uppskattar om du i anslutning till datan berättar att den kommer från Swecris. Vi blir också glada om du skickar e-post till oss och berättar om hur du använt data från Swecris! Du når oss på info@swecris.se
Bugg 2025-05-15: Export till CSV fungerar ej. Rättad 2025-05-27.
Infört 2025-04-24: Öppen token (API-nyckel) utbytt.
Infört 2025-03-06: Rättning av felet att forskningsämnen som endast hade ämnesklassificering på tresiffernivå eller ensiffernivå inte visades korrekt i webbgränssnitt, kom med i csv-export och API. I de fall ämnesklassificering endast finns på tresiffernivå eller ensiffernivå är det från och med nu den klassificeringen som visas/skickas med för projektet.
Alla forskningsfinansiärer är välkomna, privata och statliga, stora som små. Det är helt kostnadsfritt att medverka!
Målet är att fler svenska forskningsfinansiärer ska ansluta sig så att Swecris ger en ännu mer heltäckande bild av forskningsfinansiering i Sverige.
Som medverkande finansiär ökar ni synligheten av er forskningsfinansiering. Ni kan också skapa en helt skräddarsydd version av Swecris till er egen webbplats med hjälp av Swecris API. I vårt nätverk av medverkande finansiärer kan ni utbyta erfarenheter och diskutera gemensamma begrepp, standarder och bästa praxis.
Låter det intressant? Kontakta info@swecris.se så berättar vi mer.
Swecris sökfunktion öppnar möjligheter för bland annat enskilda forskare och universitetsledningar att identifiera framgångsrika ämnesområden, forskningsgrupper och enskilda forskare. Möjligheten att söka i och identifiera forskningsområden och forskningsgrupper är också viktig för det omgivande samhället, till exempel näringslivet, massmedia och utbildningsväsendet, och verksamheten kan ses som ett sätt att sprida information om pågående forskningsprojekt.
Ur uppdraget från regeringen
Kontakta oss
Om du har frågor eller synpunkter på innehållet i Swecris, kontakta oss på info@swecris.se.
Vi som jobbar med Swecris
Swecris drivs av Vetenskapsrådet i nära samarbete med en referensgrupp med representanter från svenska finansiärer och lärosäten. I gruppen ingår ledamöter från finansiärerna Formas, Forte, Vinnova, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet samt från lärosätena Uppsala universitet, Stockholms universitet, Kungliga Tekniska högskolan, Högskolan i Gävle, Karlstad universitet, Karolinska institutet och Lunds universitet.
Kort historik
Fram till 2012 drevs databasen av Sweden ScienceNet, SSN, – ett nätverk med de tio största universiteten i Sverige. Lärosätena ville enkelt kunna se och få tillgång till information om sina forskares bidrag, oavsett forskningsfinansiär. Arbetet samordnades av Uppsala universitet och finansierades av Vinnova.
2012 fick Vetenskapsrådet i uppdrag av regeringen att ansvara för utveckling och förvaltning av databasen.
2016 fick tjänsten namnet Swecris och uppdaterades med en ny databas och ett visualiseringsverktyg.
2021 flyttade sökfunktionen i Swecris in på Vetenskapsrådet.se och fick ett nytt gränssnitt. I samband med flytten lanserades ett helt nytt API.