Ställ frågan: Hur vet du det?

"Hur vet du det?" är en enkel men effektiv fråga att ställa till folkvalda, forskare – och till sig själv för att uppmuntra till fler kunskapsbaserade beslut.

Det finns ytterligare sex viktiga frågor att ställa:

Är det för bra för att vara sant?

Ibland beskrivs något som ett vetenskapligt "genombrott". I vissa fall är det så, men oftast inte. Forskning bygger på tidigare kunskap och växer fram steg för steg. Därför tar det tid innan vi har säkra fakta.

Är det hela bilden?

Det kan vara frestande att luta sig mot studier som bekräftar de egna åsikterna. Men om vi vill basera beslut på vetenskap måste vi se till den samlade kunskapen på området – även när den inte stämmer med vår världsbild.

Vad säger andra studier?

Ju fler studier som kommer fram till samma resultat, desto stabilare blir kunskapen. När en studie kommer fram till ett visst resultat medan andra pekar på motsatsen finns det anledning att vara extra försiktig.

Går det att jämföra?

En studie på möss säger inte alltid något om människor. Forskning om några individer kan inte överföras till hela befolkningen. Att två resultat stämmer överens betyder inte självklart att orsaken är densamma.

Vad är sammanhanget?

Resultat från forskning kan vinklas och tolkas på olika sätt. Något kan ha ökat med 2 procent i år, men minskat med 20 procent över en tioårsperiod. Vad är mest betydelsefullt?

Går det att förklara enklare?

Det är lätt att bli bländad av svåra ord och krångliga formuleringar. Ibland används de när någon inte lärt sig förklara på ett enkelt sätt, ibland för att dölja osäkerhet och slippa granskning. Därför måste vi alla fortsätta fråga tills vi förstår.

Frågorna har sitt ursprung i kampanjen #Hurvetdudet?

Vetenskapsrådet är en av cirka 80 organisationer som stod bakom kampanjen #Hurvetdudet? som startade i samband med valrörelsen 2018. Kampanjen var ett politiskt obundet initiativ för att uppmuntra till fler kunskapsbaserade beslut både bland politiker och medborgare.

Publicerad

Uppdaterad

Mer inom samma ämne

  1. Referensgruppen för forskningskommunikation

    Vetenskapsrådets referensgrupp för forskningskommunikation bidrar med kunskap och rådgivning till myndigheten i frågor som rör forskningskommunikation. I gruppen sitter forskare och kommunikationsexperter med olika kompetenser.

  2. Ny referensgrupp för frågor om forskningskommunikation

    Vetenskapsrådet har tillsatt en referensgrupp som ska bidra med kunskap och rådgivning till myndigheten i frågor som rör forskningskommunikation.

  3. Bidrag till forskares kommunikation inom migration och integration

    Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag till forskares kommunikation inom migration och integration. Totalt beviljar vi närmare 4,8 miljoner kronor för åren 2022–2024.