Ställ frågan: Hur vet du det?

"Hur vet du det?" är en enkel men effektiv fråga att ställa till folkvalda, forskare – och till sig själv för att uppmuntra till fler kunskapsbaserade beslut.

Det finns ytterligare sex viktiga frågor att ställa:

Är det för bra för att vara sant?

Ibland beskrivs något som ett vetenskapligt "genombrott". I vissa fall är det så, men oftast inte. Forskning bygger på tidigare kunskap och växer fram steg för steg. Därför tar det tid innan vi har säkra fakta.

Är det hela bilden?

Det kan vara frestande att luta sig mot studier som bekräftar de egna åsikterna. Men om vi vill basera beslut på vetenskap måste vi se till den samlade kunskapen på området – även när den inte stämmer med vår världsbild.

Vad säger andra studier?

Ju fler studier som kommer fram till samma resultat, desto stabilare blir kunskapen. När en studie kommer fram till ett visst resultat medan andra pekar på motsatsen finns det anledning att vara extra försiktig.

Går det att jämföra?

En studie på möss säger inte alltid något om människor. Forskning om några individer kan inte överföras till hela befolkningen. Att två resultat stämmer överens betyder inte självklart att orsaken är densamma.

Vad är sammanhanget?

Resultat från forskning kan vinklas och tolkas på olika sätt. Något kan ha ökat med 2 procent i år, men minskat med 20 procent över en tioårsperiod. Vad är mest betydelsefullt?

Går det att förklara enklare?

Det är lätt att bli bländad av svåra ord och krångliga formuleringar. Ibland används de när någon inte lärt sig förklara på ett enkelt sätt, ibland för att dölja osäkerhet och slippa granskning. Därför måste vi alla fortsätta fråga tills vi förstår.

Frågorna har sitt ursprung i kampanjen #Hurvetdudet?

Vetenskapsrådet är en av cirka 80 organisationer som stod bakom kampanjen #Hurvetdudet? som startade i samband med valrörelsen 2018. Kampanjen var ett politiskt obundet initiativ för att uppmuntra till fler kunskapsbaserade beslut både bland politiker och medborgare.

Publicerad 14 maj 2018

Uppdaterad 19 november 2019

Pdf / Utskrift

Mer inom samma ämne

  1. Behovet av strategisk improvisation – lärdomar i spåren av corona

    Hur bedriver man effektivt kommunikationsarbete i en värld präglad av ständig förändring? Vilka lärdomar kan vi dra av pandemin? Välkommen till FFF pop-up med forskaren Jesper Falkheimer!

  2. Expertgrupp ska föreslå forskarutbildning med mer kommunikation

    Hur kan kommunikation om forskning bli en naturlig del av forskarutbildningen? Forskare och kommunikatörer ska ta fram ett gemensamt förslag.

  3. Nyanlända migranter och språkinlärning

    Språket framhålls ofta som nyckeln till lyckad integration av nyanlända migranter. Men hur ser språkinlärningen ut för nyanlända? Vilka typer av verktyg och resurser finns att tillgå och hur uppnår man goda resultat? Det var några av frågorna som tog...