Mål med forskningsprogrammet
Digitaliseringen innebär många möjligheter för utveckling och effektivisering, men väcker också frågor kring aspekter som etik, säkerhet, demokrati och integritet. Syftet med forskningsprogrammet är att förstärka forskning om digitaliseringens samhällskonsekvenser utifrån olika perspektiv, så som konkurrens, konsumentskydd och kompetens, delaktighet, trygghet och jämställdhet. Det kan också bidra med faktabaserad kunskap och tydliga rekommendationer för både nationell och internationell policyutveckling av hållbara och inkluderande regelverk, standarder och tekniska lösningar.
Forskningsprogrammet ska drivas utifrån en strategisk och koordinerad forskningsagenda som löpande ska följas upp, utvärderas och uppdateras. Forskningsagendan förväntas vara färdig i februari 2023.
Medverkande aktörer
I programkommittén finns representanter från Formas, Forte, Riksbankens jubileumsfond och Vinnova. De ger bland annat råd om programmets och forskningsagendans utformning, deltar i gemensamma utlysningar i mån av överlappande intressen, och ger uppdateringar om pågående och planerade insatser inom området.
Programmet har även en kunskapskommitté med representanter från Myndigheten för digital förvaltning, Post- och telestyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner, Statens medieråd, E-Hälsomyndigheten, Skolverket, Tillväxtverket och Internetstiftelsen. Kommittén fungerar som en länk mellan forskarsamhället och intressenter, och hjälper till att sprida forskningsresultat och samla in kunskapsbehov.
En referensgrupp med forskare inom humaniora, samhällsvetenskap, informationsvetenskap och juridik bidrar också i arbetet med forskningsprogrammet.
Utlysningar inom programmet
Beviljade projekt kommer att ingå i det nationella forskningsprogrammet och samordnas av en vetenskaplig koordinator.
Detta är ett av fyra nya nationella forskningsprogram som Vetenskapsrådet har fått i uppdrag från regeringen att inrätta.
Publicerad
Uppdaterad