Etablering av excellenskluster för banbrytande teknik 2026

F: Hur många ansökningar kan en organisation skicka in?

S: Det finns ingen gräns för antalet ansökningar per lärosäte, men vi avser inte att bevilja finansiering till flera kluster inom samma forsknings- och innovationsområde.

F: Kan vem som helst ansöka till nästa steg eller bara de som fick finansiering i det första steget (nätverks- eller visionsbidrag)?

S: Ja, vilken enskild forskare som helst tillsammans med sin organisation (svensk högskola eller annan svensk organisation som uppfyller våra krav för att erhålla bidrag från Vetenskapsrådet) kan ansöka i den öppna utlysningen för excellenskluster. Inte bara de som fått ett nätverks- eller visionsbidrag.

F: Är denna utlysning relaterad till den öppna utlysningen för Centre of Excellence på Vetenskapsrådet?

S: Nej, Centre of Excellence är en annan typ av bidrag. Forskare kan ansöka om båda bidragen men kommer förmodligen inte att ha tid att arbeta med båda bidragen.

F: De som tidigare sökt och beviljats ​​ett Vision-bidrag från Vinnova – kan de också söka i denna utlysning? Även om de inte är medelsförvaltare i Prisma?

S: De behöver vara kvalificerade medelsförvaltare (kvalificerade att få bidrag från Vetenskapsrådet). Hur man blir medelsförvaltare beskrivs här.

F: Vårt kluster innehåller fler än 15 forskare och fler än 15 innovationsaktörer – är det okej?

S: Ja, de mest centrala forskarna och innovationsaktörerna ska beskrivas med CV, och maximalt 15 forskare ska bjudas in i Prisma för forskningsplanen. Utöver dessa kan flera andra personer och organisationer kopplas samman och utföra aktiviteter i klustret. Dessa beskrivs i forskningsplanen och innovationsplanen.

F: Kan myndigheter, regionala eller kommunala aktörer ingå i klustret?

S: Ja, det finns inga formella hinder om de har en tydlig roll i klustret.

F: Om det finns t.ex. tre forskargrupper från Lunds universitet, räknas det som en medsökande?

A: Samarbete mellan olika forskargrupper i en organisation är möjligt, men endast en person kommer att representera detta samarbete i Prisma. Om det räknas som 1, 2 eller 3 medsökande beror därför på om 1, 2 eller 3 av dem finns med i Prisma med sina CV.

F: Är det möjligt för oss som innovationsaktör att ange fler än två personer som medsökande?

A: Innovationsstödjande aktörer som inte avser att också söka finansiering för forskning i forskningsplanen bör inte vara deltagande forskare och omfattas därför inte av begränsningen. Det innebär att du kan vara en del av innovationsplanen i så många ansökningar som du anser lämpligt.

F: Måste alla akademiska medsökande vara anställda vid ett svenskt lärosäte?

A: Ja, eller annan organisation som är kvalificerad att få bidrag från Vetenskapsrådet.

F: Vad är skillnaden mellan en projektledare och en klusterledare?

A: Projektledarens roll i ansökan definieras som ansvarig för forskningskoordinering i klustret (samma som vetenskaplig ledare) och är den person som formellt ansöker om finansiering från Vetenskapsrådet. Eftersom klustret ska byggas på vetenskaplig excellens är det viktigt att projektledaren är mycket välkvalificerad inom sitt område och har erfarenhet av att leda excellent forskning. Klustret bör också representeras av en klusterledare som har ett bredare ansvar för klustrets verksamhet och mål att nå en världsledande position. Klusterledaren och projektledaren kan vara samma person.

F: Projektledarens ansvar att driva det vetenskapliga arbetet kan vara en stor och besvärlig administrativ uppgift, hur ska vi tänka så att rätt person vill ta på sig uppgiften som vetenskaplig projektledare?

A: Det är sant att den (vetenskapliga) projektledaren, tillsammans med den sökande organisationen, också kommer att ha det yttersta ansvaret för den administrativa ledningen av forskningen. Det finns dock inget som hindrar att det mest tidskrävande arbetet delegeras till en administrativ roll som också finansieras av bidraget, så att projektledaren kan ägna sig åt forskningsledning. Kravet på minst 50 procents aktivitet för vetenskapligt forskningsledarskap gäller.

F: Är projektledare rent vetenskapliga ledare eller ingår de även i innovationsrelaterade aktiviteter?

S: Projektledare finansieras av Vetenskapsrådet för att utföra forskningen i forskningsplanen. Detta kan inkludera tidiga innovationsaktiviteter. Om projektledaren också har tid och möjlighet att utföra aktiviteter i innovationsplanen (och därmed använda annan finansiering för detta, till exempel från Vinnova) finns det inga begränsningar.

F: På webben står det att projektledaren måste vara aktiv 50 procent i klustret. Vad betyder aktiv? Är det för administration eller ingår även vetenskapligt arbete?

S: Aktiv betyder alla olika aktiviteter. Det kan vara svårt att skilja mellan forskningsledarskap och forskning i sig. Vi rekommenderar starkt att projektledarna stöds av ett administrativt team, eftersom det vetenskapliga ledarskapet i ett kluster är ett stort åtagande.

F: Varför krävs ett 50 procents åtagande för den huvudsakliga vetenskapliga ledaren?

S: Att leda de vetenskapliga aktiviteterna i ett stort kluster är ett stort åtagande. Detta bör återspeglas i den tid som läggs på att leda klustret.

Här hittar du fem workshops med inspiration om hur man utformar och leder ett kluster (Vinnovas webbplats) Länk till annan webbplats.

F: Kan ni ge råd om vilken organisation som bör ta ledningen för att koordinera innovationsplanen? Universitetets innovationskontor eller en extern samarbetspartner vid universitetet?

S: Nej, vi ger inget råd. Vi förväntar oss att en grupp olika aktörer kommer att behöva samarbeta för att formulera en innovationsplan för ett excellenskluster som kommer att nå en världsledande position inom fem år. Planerna kommer sannolikt att variera beroende på forskningens tekniska mognad.

F: Kan styrelseledamöter och klusterledning som inte kommer från akademin få finansiering från den budget som söks från Vetenskapsrådet (40–100 miljoner kronor per år)?

S: Ja. Den organisation och styrning som behövs för klusterledningen kan finansieras av anslaget från Vetenskapsrådet.

F: Kan styrelsen inkludera internationella experter?

S: Ja.

F: Bör klusterorganisationen beskrivas i både forsknings- och innovationsplanen?

S: Det bör primärt beskrivas i innovationsplanen, men viss överlappning kan behövas för att beskriva hur klustret svarar på vissa genomförbarhetskriterier i forskningsplanen.

F: Måste projektledaren och de medverkande forskarna vara anställda fram till klustrets slut (2035), eller kan forskare som ska gå i pension inom de närmaste 10 åren också vara sökande och medsökande?

S: Eftersom klustret är ett långsiktigt åtagande kommer det att vara möjligt att avgå som projektledare och för klustret att utse en ny ledare.

F: Bör ett företag binda sig till 5 eller till och med 10 år i ett Letter of Intent?

S: Helst under minst de första 5 åren.

F: Bör icke-akademiska partners ingå i medverkande forskare eller inte?

S: Nej, de kommer inte att vara vetenskapliga medsökande i ansökan via Prisma. Sådana nyckelpartners kommer att inkluderas i sina CV som innovationspartners i innovationsdelen av ansökan och senare finansieras av Vinnova.

F: Hur kan partnerskapen vara flexibla över tid i klustret?

S: Hur man bjuder in nya partners bör beskrivas i ett klusteravtal, inklusive utträde av partners. Det kan vara klokt att ha en aktiv och regelbunden översikt över strategiska partnerskap i klusterledningen för att nå klustermålen.

F: Hur kan icke-svenska partners delta i klustret, och kan finansiering allokeras till dessa?

S: Hur icke-svenska kan delta i klustret beskrivs i utlysningstexten. Det är möjligt att använda klustermedel för icke-svenska deltagare, men det måste vara väl motiverat. Det bör också beskrivas i klustrets konsortieavtal hur till exempel uppfinningar gjorda vid ett utländskt universitet ska hanteras. Vinnovas finansiering kan fördelas till internationella samarbetspartners. Det måste dock vara i linje med initiativets ambitioner att stödja svensk konkurrenskraft. Relationen mellan parterna, avseende till exempel immateriella rättigheter till uppfinningar och innovationer, måste vara en del av ett konsortieavtal mellan alla partners i klustret.

F: Behöver vi endast ett konsortieavtal med utländska partners?

S: Klusterkonsortiet kommer att behöva ett avtal mellan alla partners. Konsortieavtalet kan ta tid att slutföra och underteckna, så det behöver inte vara klart vid klustrets start (december 2026) utan senast 6 månader efter klustrets start.

F: Ska universitet bifoga ett Letter of Intent?

S: Nej, det är inte nödvändigt.

F: Är inte en gräns på 15 sidor för CV och Letter of Intent ett litet antal för ett så stort antal partners?

S: Sidgränsen för CV och Letter of Intent gäller endast möjliggörarna i innovationsplanen, inte projektledaren och medverkande forskare. Det bredare klusternätverket kan beskrivas i forsknings- och/eller innovationsplanen.

F: Bör CV-bilagan inkludera CV från partners i innovationsstödsystemet? Om så är fallet, betyder det också att innovationsstödpartnern ska inkluderas som medsökande (och bara kan göra det i två ansökningar)?

S: Innovationsstödpartner som ingår i CV-bilagan för innovationsplanen ses inte som deltagande forskare i Vetenskapsrådets ansökningsportal (Prisma). Begränsningen gällande medsökande gäller endast deltagande forskare, dvs. de som kommer att använda forskningsmedel från Vetenskapsrådet. Innovationsstödjande aktörer kan därför inkluderas i fler än två ansökningar, och innovationsplanen kan lyfta fram eventuella aktörer och individer, inklusive företag. De individer som är viktigast för innovationsplanen bör inkludera sitt CV.

F: Kan en forskare som finansieras av Vetenskapsrådet i klustret också ingå i innovationsplanen? Och i så fall, bör de skicka in ett CV till innovationsplanen?

S: Om en person har rätt kompetens och förmåga att bedriva både forskning och innovation i klustret kan hen nämnas i både den vetenskapliga och innovationsdelen, men endast ett CV krävs.

F: Kan ni förtydliga vilken roll nationella forskningsinfrastrukturer har i denna utlysning (som medsökande eller liknande)?

S: Användning av nationella forskningsinfrastrukturer kommer att vara av central betydelse för flera kluster. Specifikt för forskningsinfrastrukturer kommer det att vara möjligt att delta som medsökande i fler än två ansökningar. Den person som nomineras som medsökande behöver dock vara beredd att vara aktiv i klustren, om de beviljas. Det finns ingen gräns för hur många klusteransökningar en organisation kan vara en del av, det är bara på individnivå som den begränsningen gäller.

F: Om en forskningsinfrastruktur är medsökande, är det då direktören för forskningsinfrastrukturen som är medsökande eller finns det utrymme (t.ex. vice-direktör)?

S: Det ska helst inte vara direktören, utan någon som kan vara en del av den aktiva forskningen i klustret. För en sådan infrastrukturexpert, och givet att den är väl motiverad, gör vi undantag för hur många kluster denna person kan vara en del av.

F: Ska vi inkludera en stor budget för forskningsinfrastruktur eller ansöka om ytterligare forskningsinfrastrukturbidrag? Kan vi investera i forskningsinfrastruktur?

S: Detta beror på forskningsplanens fulla omfattning och dess mål. Om användningen av en forskningsinfrastruktur är grundläggande för att uppnå målen bör den ingå i budgeten. Använd i första hand de nationella och internationella forskningsinfrastrukturer som finns tillgängliga. Om forskningsinfrastrukturen som krävs inte existerar, eller behövs i sådan utsträckning att den blir svår att få tillgång till i konkurrens med andra forskningsprojekt, kan det vara en bra investering för klustret.

F: Kan fakultetsmedlemmar som inte presenteras som medsökande i Prisma få finansiering från klustret?

S: Alla personer som ingår i klustret och är anställda inom klustrets akademiska organisationer kan få betalt av klustret. Vi välkomnar även deltagare från andra organisationer att vara aktiva i klustret, av vilka vissa inte kommer att kunna finansieras av finansieringen från 2026 års utlysning, eftersom Vetenskapsrådet inte kan finansiera företag. Företagsforskare kan dock i ett senare skede (från och med 2027) ansöka om Vinnova-innovationsfinansiering för sitt klusterdeltagande. Både budgeten för den akademiska forskningen och budgeten för innovationsfinansiering ska beskrivas i ansökan, men i olika avsnitt.

F: Hur många år ska budgeten i denna omgång täcka? 5 eller 10 år?

S: Budgeten för forskningen ska täcka kostnader över en 10-årsperiod, där de första 5 åren ska vara mer specificerade och anges i Prisma-portalen. Forskningsbudgeten för år 6-10 kan beskrivas kortfattat i forskningsbeskrivningen.

F: Finansieringen för innovationsaktiviteterna kan ha en budget som är begränsad till 75 procent av budgeten för forskningsaktiviteterna. Är detta över 5 år eller beräknas det årligen?

S: Finansieringen från Vinnova för innovationsplanen är ett tillägg till forskningsplanen men kan inte vara högre än budgeten för forskning. Gränsen är satt till 75 procent av kostnaden för forskningsplanen årligen. Om klustret till exempel ansöker om 100 miljoner kronor årligen för forskningsplanen kan klustret ansöka om maximalt 75 miljoner kronor för innovationsplanen årligen.

F: Ska det finnas en post i budgeten för innovationsplanen och det arbete som innovationsplanen inkluderar (även t.ex. workshops, aktiviteter, spridning och liknande)?

S: Det finns ingen särskild post i budgeten i Prisma för det som avses att finansieras av Vinnova, d.v.s. det som specifikt beskrivs i innovationsplanen. Men om klustret planerar tidiga innovationsaktiviteter, såsom workshops, nätverksmöten, patentansökningar och konferenser, kan dessa kostnader inkluderas i budgeten enligt Prisma. Innovationsplanen har en egen budgetöversikt som sedan behöver specificeras i ansökningarna till Vinnova efter att klustret har beviljats ​​finansiering.

F: Vilka är kraven för medfinansiering?

S: Akademiska partners är inte skyldiga att lägga till medfinansiering. Industriella partners måste medfinansiera sitt deltagande enligt Vinnovas allmänna villkor för finansiering och regler för statligt stöd. Länk till annan webbplats.

F: Kan finansieringen täcka infrastrukturkostnader, såsom laboratorieutveckling?

S: Ja.

F: När man driver ett kluster av denna skala (stort) vore det klokt att hålla det öppet för ytterligare bidragsgivare och att genomföra interna utlysningar för projekt (som SFO:er). Hur ska finansieringen hanteras?

S: Ett kluster är inte en SFO, utan ett forsknings- och innovationsekosystem, som kommer att kunna ta emot nya partners vid behov. Organisationen och planerna för fördelning av finansiering bör beskrivas i ansökan och kommer att utvärderas. Observera att samarbete mellan forskare och mellan forskare och innovatörer är viktigt.

F: Till vilken organisation beviljas budgeten för innovationsaktiviteterna?

S: I beslutet om att finansiera kluster görs ett åtagande från Vinnova att finansiera innovationsbudgeten. Senare, när denna åtagna budget realiseras, behöver detaljerna granskas av Vinnova genom en formell utvärdering.

F: Anta att vi planerar ett gemensamt projekt med en total budget på 2 miljoner kronor, där 1 miljon kronor går till universitetet och 1 miljoner kronor till företaget. Skulle företaget i detta fall få hela 1 miljon kronor från Vinnova, eller behöver företaget medfinansiera en del av beloppet (till exempel om medfinansieringsnivån är 50 procent)?

S: Det beror på vilken finansieringsgrund som kan användas Länk till annan webbplats.. Grunden för företag är vanligtvis industriell forskning där Vinnova, beroende på företagets storlek och verksamhet, kan bevilja stöd mellan 30-80 % av projektkostnaderna.

F: Kan ett innovationskluster som betraktas som en ideell organisation/NGO få finansiering från Vetenskapsrådet?

S: Endast organisationer som är godkända medelsförvaltare hos Vetenskapsrådet kan få forskningsbidrag från Vetenskapsrådet.

F: Var går gränsen mellan Vetenskapsrådets och Vinnovas finansiering, d.v.s. när övergår forskning finansierad av Vetenskapsrådet till Vinnovafinansierad innovationsverksamhet? Var går gränsen mellan pengapåsarna i form av TRL, proof of concept, etc.?

S: Det finns inget tydligt svar i form av TRL-värde. Både forskningsplanen och innovationsplanen som beskrivs i ansökan kommer att ingå i bedömningen. Forskningen är inte något som ska slutföras, utan forskningsplanen ska skrivas för hela bidragsperioden inklusive förlängning (10 år). Innovationsplanen beskriver Vinnovas finansiering, men även annan extern innovationsfinansiering, såsom riskkapital etc. Eftersom Vinnovas finansiering även kan gå till företag kan man anta att den huvudsakligen används för forsknings- och innovationsaktiviteter med en högre TRL.

F: Tidiga innovationsaktiviteter kan finansieras i denna utlysning men då kan inte aktörer i innovationsstödjande system finansieras från start? Hur hänger detta ihop?

S: Innovationsstöd från t.ex. innovationskontor kan finansieras från start, men Vetenskapsrådet kan inte finansiera innovationspartners som är företag.

F: Kan en enskild firma delta som ansökningsdeltagare?

S: En enskild firma kan nämnas som innovationspartner i innovationsdelen av ansökan, men kan vare sig finansieras av Vetenskapsrådet eller Vinnova.

F: Är det korrekt att industriella partners kan få finansiering i innovationsomgången genom Vinnova, men inte i den nuvarande omgången? Om så är fallet, kan nya industriella partners delta i innovationsrundan, eller måste de redan vara en del av klustret från början för att vara berättigade till finansiering i den rundan?

S: Ja det är korrekt, Vetenskapsrådet kan inte finansiera företag. De kan dock vara med från början och som sådana beskrivas i förslaget eller bjudas in att gå med i klustret i ett senare skede. Hur man bjuder in nya medlemmar bör beskrivas i ett klusteravtal. Vilka parter som deltar och kommer att delta i klustret framöver kommer att vara av stor betydelse för bedömningen av innovationspotentialen.

F: Hur kan klustret säkerställa att budgeten för innovationsfinansiering är flexibel över tid?

S: Klusterledningen kommer sannolikt att behöva ha en regelbunden överblick över olika behov i innovationsprojekten samt bedöma och anpassa finansieringen därefter. Det är också viktigt att ha en regelbunden och nära dialog med den dedikerade kontaktpersonen på Vinnova angående användningen av innovationsfinansieringen.

F: Måste alla deltagande forskningsorganisationer ha en budgetpost i Prisma?

S: Ja, deras budgetposter måste listas i Prisma-portalen. Registrering för medsökande öppnar automatiskt möjligheten för medsökande att lägga in sin budget i Prisma. Observera att endast en person åt gången kan redigera utkastet i Prisma.

F: Hur ser ni på förslagsutvärderingskommittéerna – kommer det att finnas en gemensam panel eller ämnesspecifika paneler?

S: Vi ser breda men ämnesspecifika paneler och förmodligen mer än en panel. Separata utvärderingspaneler för forskningsexcellens kommer att hållas av Vetenskapsrådet och för innovationspotential av Vinnova. Representanter för varje panel kommer att sammanträda under intervjufasen av utvärderingsprocessen.

F: Hur kommer ni att utvärdera banbrytande teknologi för kluster som är positionerade i början av forsknings- och innovationskedjan?

S: Det är upp till de sökande att förklara att det finns innovationspotential i forskningen som presenteras på ett trovärdigt sätt i ansökan. Den måste vara skriven på ett sätt som är tillgängligt även för icke-experter. Utvärderingen av ansökningar kommer att beakta om klustren är i början av forsknings- och innovationskedjan.

F: Hur kommer potentiella intressekonflikter att hanteras gällande avsiktsförklaringar från nationella och internationella excellenskluster eller infrastrukturer, samt kommittéledamöter, under förslagsutvärderingsprocessen?

S: Det kommer huvudsakligen att finnas internationella experter i utvärderingskommittén. Hantering av intressekonflikter kommer att följa de regler som fastställts av Vetenskapsrådet och Vinnova.

F: Vad menas med konkurrerande kluster?

S: Med konkurrerande kluster menar vi främst direkt konkurrerande och överlappande i dess specifika, inte allmänna, betydelse. Två olika kluster som helt eller till stor del gör samma saker, kräver samma expertis, samma typer av samarbeten och har liknande mål konkurrerar. Två olika kluster inom samma men mycket breda tekniska område konkurrerar inte. De kan snarare stärka varandra.

F: Hur kan bedömningen av excellens påverkas av själva forskningsfältets mognad, eller möjligheten att ha en projektledare (forskare) som har excellens inom ett kunskapsområde som är viktigt för klustret?

S: Vi kommer att ha ett perspektiv på innovationsdelen som beaktar teknikens mognad. Vi ställer dock höga krav på att innovationsdelen är väl genomtänkt och har tillräckligt med personal även för klusteransökningar som beskriver ett område med relativt låg mognad. När det gäller vetenskaplig excellens för projektledare (vetenskapliga ledare) och deltagande forskare är kraven höga oavsett om klustret har hög eller låg mognad, och den vetenskapliga ledaren bör ha erfarenhet av forskningsledarskap.

F: Kommer Vetenskapsrådet och Vinnova att tillämpa ett portföljperspektiv i urvalet av framtida kluster?

S: Vetenskapsrådet och Vinnova vill ha en viss spridning mellan teknikområden och olika nivåer av teknisk mognad, så vi kan komma att tillämpa ett portföljperspektiv för att generellt uppnå detta. Men det är en annan parameter än den som handlar om att vi inte kommer att finansiera två direkt konkurrerande kluster.

F: Hur förväntar ni er att Vinnovas rapport om strategiska teknologier ska införlivas i den kommande utlysningen?

S: Vi förväntar oss att en stor majoritet av klusteransökningarna kommer att finnas inom de strategiska teknologier som beskrivs i Vinnova-rapporten. Vi förväntar oss dock även klusteransökningar som faller utanför de strategiska teknologierna. Vi kommer att hantera alla ansökningar med samma process. Utlysningen är bottom-up, och det är inte säkert att vi kommer att behöva tillämpa ett portföljperspektiv i beslutsprocessen för att koncentrera ansökningar till dessa sex områden. Bara för att dessa sex områden nämns betyder det inte att vi uteslutande vill se kluster inom dessa områden.

F: Läser båda panelerna på Vetenskapsrådet och Vinnova båda delarna av ansökan, dvs. forskningsplanen och innovationsplanen?

S: Utvärderare i båda panelerna kommer att ha tillgång till den fullständiga ansökan inklusive båda delarna. Vetenskapsrådets panel kommer dock att fokusera på att utvärdera den vetenskapliga excellensen och Vinnovas panel kommer att fokusera på att utvärdera innovationspotentialen.

F: Hur väljs utvärderare?

S: För utvärderingen av forskningsexcellensen är utvärderare aktiva forskare som väljs ut baserat på sin expertis inom det vetenskapliga område som matchar ansökningens ämne. För denna utlysning kommer alla utvärderare att vara internationella. För utvärderingen av innovationspotential väljs utvärderare baserat på sin expertis inom olika aspekter såsom kunskapsöverföring, samarbete mellan akademi och industri, kommersialisering av forskningsresultat och entreprenörskap. Dessa kommer främst att vara internationella.

F: Hur utvärderas doktorandskolorna?

S: Doktorandskolorna måste anpassas till klustervisionen och kommer därför att utvärderas enligt de övergripande kriterierna för forskningsexcellens och innovationspotential. Specifikt för en doktorandskola måste ansökan svara på delkriteriet Hur sannolikt är det att skolan kan bidra till kompetensförsörjning inom andra sektorer än akademin och framtida kompetensförsörjning inom industri/näringsliv och offentlig sektor?

F: Vilka överlappningar mellan forskningsplanen och innovationsplanen förutser ni?

S: Det kommer förmodligen att finnas en viss överlappning i de två planerna gällande klustervisionen och klusterorganisationen för att svara på delkriterier för relevans och genomförbarhet. Det är dock möjligt att hänvisa till avsnitt i de olika planerna, särskilt gällande klusterorganisationen.

F: Avser ni att klustren ska täcka hela forsknings- och innovationskedjan, med början i grundforskning med hög risk och kulminera i innovation inom fem år?

S: Nej, inte innovation om fem år utan om tio år om klustret börjar från en mycket grundläggande nivå. Grunden är utmärkt forskning med obligatorisk innovationspotential. Innovationspotentialen bör beskrivas och diskuteras i ansökan t.ex. i termer av publicerings- kontra patenteringsstrategi, spin-off, etc. Klustren kan också utgå från en mer mogen nivå.

F: Vilken är ambitionsnivån som ni ser för klustren, mycket bred som omfattar stora delar av området, eller mer fokuserad?

S: Det beror på tekniken. Klustret kan utvecklas under projekttiden antingen från att brett utforska flera tekniska lösningar och senare fokusera på det mest lovande valet eller utforska nya tillämpningar för en banbrytande teknik som utvecklas inom klustret.

F: Kommer Vetenskapsrådet att ha sina egna kluster, och Vinnova sina? Inga gemensamma kluster?

S: Alla excellenskluster finansieras av både Vetenskapsrådet och Vinnova, d.v.s. de är gemensamma.

F: Är det ett långsiktigt mål för dessa kluster att bygga svensk industriell styrka och konkurrenskraft? Eller är det teknikutveckling och innovation oberoende av svensk industrialisering och skalningskapacitet?

S: Båda delarna kan omfattas, d.v.s. stödja befintlig svensk industri och bygga nya industrier och/eller marknader. Fokus ligger på banbrytande teknologi som kräver ett långsiktigt perspektiv både inom teknikutveckling och uppbyggnad av industriell styrka.

F: Definierar ni innovation som forskning som kommersialiseras och genererar pengar, eller beaktas även innovation inom offentlig sektor och på kommunal nivå (dvs. troligtvis utan potential att generera nya pengar)?

S: Innovationsområden inom offentlig sektor och kommun etc. för samhällsnytta kan inkluderas.

F: Vad kan ni säga om samhällsvetenskapens och humanioras roll i klustren?

S: Samhällsvetenskaplig och/eller humanistisk forskning anses viktig att inkludera i klusterforskningen och kommer att vara ett utvärderingskriterium. En ny banbrytande teknologi förväntas ha en inverkan på samhället och kan också ha etiska överväganden, vilket kan påverka spridning och kommersialisering. Klustren uppmuntras att tänka brett kring hur de kan inkludera denna typ av forskning i sin arbetsplan. Detta kommer troligtvis också att vara ett viktigt område för samarbeten och kunskapsutbyte mellan klustren. Denna artikel från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, kan tjäna som inspiration. Länk till annan webbplats.

F: Hur stor del av klustret, ungefär, anser ni bör ägnas åt att förstå teknologiernas sociala påverkan, dvs. för samhällsvetenskaplig/humanistisk forskning?

S: Humaniora och samhällsvetenskap ska ingå i alla kluster. I vilken utsträckning beror på teknikbehoven och hur väl det inkluderas kommer att ingå i utvärderingen.

F: Vilka är förväntningarna på humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning? I termer av antal PI:er eller hur många olika humanistiska och samhällsvetenskapliga områden som ska inkluderas?

S: Det finns inga specifika förväntningar på antal deltagare inom humaniora och samhällsvetenskap, underområden eller andel av budgeten för dessa deltagare. Klustret bör utformas för att besvara forskningsfrågorna. Se "Utvärderingskriterier och vägledande frågor", som täcker humaniora och samhällsvetenskap.

F: Hur definierar ni grundläggande AI? Är alla kluster skyldiga att arbeta med att utveckla grundläggande AI?

S: En definition av grundläggande AI finns i utlysningstexten och minst 100 miljoner kronor per år är reserverade för forskning om grundläggande AI. Vi förväntar oss inte att alla kluster ska arbeta med att utveckla grundläggande AI, men vi förväntar oss att alla kluster tillämpar AI-metoder på ett sätt som är lämpligt för deras forskningsområde.

Vetenskapsrådet och Vinnova har som gemensamt mål att Sverige år 2035 har ett antal excellenskluster inom teknikforskning i internationell toppklass. Klustren ska samtidigt ha byggt innovationsekosystem vars förmågor och resultat hör till de fem främsta i världen jämfört med liknande miljöer. Uppföljning och utvärdering av klustren ska ske löpande mot jämförbara internationella miljöer utifrån de KPI:er som anges nedan.

Attrahera talanger och stärka Sverige

Excellensklustren ska kunna attrahera internationella topptalanger och ha tillgång till relevant utrustning och infrastruktur för forskning och innovation på högsta nivå. En forskarskola kan ingå för att säkra framtida kompetensförsörjning. Samtliga kluster behöver också beakta den snabba AI-utvecklingen och dess relevans för forskning och teknikutveckling inom respektive område. Teknikens genomslag och påverkan på samhället ska belysas genom samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning, också det inom varje kluster.

Satsningen har därutöver som särskilt mål att stärka Sveriges förmåga att bedriva forskning och teknikutveckling inom fundamental artificiell intelligens på den internationella forsknings- och innovationsfronten. Ambitionen är att bygga nationell kapacitet inom grundläggande och teoretiskt informerad AI-forskning, exempelvis genom utveckling av nya metoder, arkitekturer och beräkningsparadigm för nästa generations intelligenta system. Särskilt prioriterade är satsningar som kan bidra till mer generella, adaptiva och självförbättrande AI-system och möjliggöra framtida genombrott bortom dagens tillämpnings- och modellparadigm, eftersom detta är viktigt för Sveriges och Europas teknologiska självständighet.

Satsningen ställer mycket höga krav

Hela kedjan från forskning och teknikutveckling till innovation, entreprenörskap, kapitalattraktion och nyttiggörande ska ha potential att nå världsklass. Detta förutsätter vetenskaplig excellens, stark innovationsförmåga, väl utvecklade samverkansstrukturer och ett strategiskt ledarskap med förmåga att bygga partnerskap och attrahera investeringar till Sverige.

För att etablera internationellt ledarskap över tid krävs en kritisk massa av resurser och förmågor som möjliggör större satsningar, risktagande, anpassning och snabb uppskalning av framgångsrika initiativ. Målet är att klustren på sikt ska kunna växla upp Vetenskapsrådets och Vinnovas finansiering genom andra offentliga, industriella och riskkapitalbaserade finansieringskällor. Myndigheternas finansiering ska därför ses som såddkapital.

Endast excellenskluster som kan nå denna kapacitet och prestationsnivå är aktuella inom satsningen. De grundläggande egenskaper som krävs beskrivs närmare under rubriken Egenskaper för framgångsrika excellenskluster.

Vi kommer att följa upp och utvärdera både hela programmet och de enskilda excellensklustren. Syftet är att bidra till löpande lärande och utveckling, bygga kunskap och förståelse för klustrens prestationer och resultat, skapa underlag för fortsatt finansiering samt för att bidra till policylärande för finansiärerna.

Exempel på nyckeltal (KPI:er)

Excellensklustren ska i sin löpande uppföljning och utvärdering förhålla sig till nyckeltal (KPI:er) som kan användas både för grundläggande uppföljning och för internationell jämförelse med liknande miljöer. Nedan anges exempel på aspekter som kan komma att mätas:

• Omfattning och internationellt genomslag av vetenskapliga resultat och genombrott
• Attraktion, utveckling och behållande av internationell spetskompetens samt kvalitet i ledarskap och styrning
• Genomslag i teknikutveckling, genom innovationer och bildandet av spin-off-företag.
• Omfattning på innovationsaktivitet, entreprenörskap och antal stöttade nya framgångsrika företag
• Klustrets förmåga att attrahera externt kapital i form av offentliga forsknings- och innovationsmedel, industriellt kapital, riskkapital och omfattning av sådant kapital
  
• Storleken på engagemanget och nyttiggörandet inom etablerat näringsliv och samhälle

Ramverk i tre delar

Satsningens ramverk för uppföljning och utvärdering består av tre kompletterande delar. Dessa illustreras i tabellen nedan.

Del ett utgörs av löpande rapportering och dialog med myndigheterna och mellan klustren.

Del två utgörs av klustrens egna insatser för resultatuppföljning, analys och självvärdering av dess utveckling och inverkan. Varje kluster kommer jämföras mot kluster-specifika nyckeltal (KPI:er) beroende på område och teknikmognadsgrad. Nedan finns exempel på grundläggande KPI:er. Vetenskapsrådet och Vinnova ser även framför sig att kluster ska ges tillfälle att författa egna självvärderingar, så kallade impact reports.

Del tre består av myndigheternas gemensamma uppföljning och utvärdering av kluster. Det ena benet av detta är gemensamma krav på inrapportering av uppföljningsdata kopplade till gemensamma och klusterspecifika nyckeltal (KPI:er). Det andra innefattar två planerade utvärderingstillfällen under klustrens första etapp:

• En formativ utvärdering, med fokus på lärande och utveckling, när klustret kommit igång, preliminärt efter ungefär två år.
• En formativ och mål- och resultatorienterad, så kallad summativ, utvärdering mot slutet av första etappen år fem, inför en eventuell finansiering av nästa etapp.

Ett excellenskluster för banbrytande teknik definieras som ett ekosystem med en koncentration av de bästa förmågorna inom ett eller flera teknikområden, med en gemensam ambition om internationell konkurrenskraft, teknikledarskap och ett omfattande värdeskapande och kapitalattraktion. Varje del i excellensklustret ska hålla högsta kvalitet, samtidigt som samspelet mellan delarna, från forskning till innovation och marknad är nära, systematiskt och resultatorienterat.

Nedanstående egenskaper är grundläggande för att ett excellenskluster ska kunna nå internationellt ledarskap. De utgör tillsammans de kvalitets- och kapacitetsdimensioner som ska prägla klustrets uppbyggnad, utveckling och långsiktiga genomförandekraft. Egenskaperna är nödvändiga och ömsesidigt förstärkande på vägen mot världsledarskap 2035.

Ledning och styrning

Ett excellenskluster ska ledas av personer med dokumenterad förmåga att bygga internationellt konkurrenskraftiga miljöer och attrahera ledande forskare, entreprenörer och strategiska partners. Styrelse och ledning ska tillsammans täcka vetenskaplig excellens, innovation, entreprenörskap, kapital och industriell kompetens. De ska utöva en strategisk och handlingskraftig styrning med tydlig ambition på att skala.

Forskningsbas

Klustret ska vila på forskning av högsta internationella kvalitet och vara integrerat i ledande globala nätverk. Forskningen ska vara relevant för satsningen (banbrytande teknik), driva nya kunskapsområden och utgöra grund för tekniksprång med betydande innovationspotential. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning av relevans för teknikens utveckling och konsekvenser ska ingå.

Innovationsförmåga

Klustret ska ha förmåga att systematiskt omvandla forskningsgenombrott till tekniska lösningar, företag och industriell förnyelse och nyttogörande. Det innebär en kapacitet att ta resultat från tidig forskningsfas till verifiering, uppskalning och brett nyttiggörande genom avancerad ingenjörskonst, framgångsrikt entreprenörskap och kapitalattraktion.

Dynamiskt innovationsekosystem

Klustret ska utvecklas mot ett öppet och experimentellt inriktat ekosystem med starka förmågor och hög aktivitet inom idéutveckling, snabb testning, verifiering, utveckling och uppskalning. Det ska kunna samla ett stort antal aktörer, upp till potentiellt hundratals, och kombinera mångfald med tydliga processer för samverkan och genomförande.

Strategisk inriktning och positionering

Klustret ska vara inriktat mot ett eller flera teknikområden, gärna med koppling till snabbväxande och kommande mycket stora marknader, där Sverige har eller kan ta internationellt ledarskap, med tydlig förankring i nationella prioriteringar och relevans för långsiktiga samhällsutmaningar. Excellensklustret behöver bygga upp sina unika styrkor för att etablera ett internationellt välkänt och väl positionerat varumärke.

Kritisk massa

För att etablera internationellt ledarskap över tid krävs kritisk massa i förhållande till de mål som ska uppnås. Det kan till exempel gälla stark vetenskaplig kapacitet, teknologisk bredd, tillgång till infrastruktur, omfattande innovationsaktivitet och entreprenörskap, finansiella resurser, industriell förankring mm. Kritisk massa möjliggör kapaciteten att driva större satsningar, ta risker, förändras och snabbt skala framgångsrika initiativ.

AI-driven forskning

Excellensklustren behöver ha en hög ambition för AI-assisterad forskning. Det innebär att alla kluster, oavsett huvudtema, systematiskt bör utforska potentialen i avancerade AI-verktyg och agentbaserade arbetsflöden i hela forskningsprocessen. De bör också arbeta för en stark AI-förmåga såväl organisatoriskt som för forskningens digitala infrastruktur.

De beviljade excellensklustrens styrelser inleder direkt efter beslut en individuell process med Vinnova om uppbyggnad av sina innovations- och ekosystemsförmågor. Det sker i linje med den innovationsplan som beskrevs i ansökan. Storleken på innovationsfinansieringen kan variera över tid beroende på excellensklustrets teknikmognad och utvecklingspotential men den ska i ansökans innovationsplan inte överstiga 75 procent av det sökta forskningsbidraget.

Vinnova kommer att erbjuda de finansieringsinstrument och ansökningsförfaranden som svarar mot klustrens sammanlagda planer och behov över tid. Beviljade excellenskluster kommer därmed att ha ett väsentligt mandat att genomföra de planer som beskrivs i excellensklustrets ansökan. Vinnova ställer krav på att ansökningarna har hög ändamålsenlighet, och kvaliteten kommer granskas av externa bedömare.

Vinnova kommer inte omedelbart ställa krav på extern medfinansiering. Däremot är framgångsrik och flerfaldigt större kapitalattraktion över tid ett centralt nyckeltal (KPI) i myndigheternas uppföljning och utvärdering av excellensklustret.

Nedan följer en kort beskrivning av exempel på vilken typ av lösningar, miljöer och projekt som Vinnova kan finansiera. Vinnova utesluter dock inte andra typer av insatser.

Excellensklustren ska till att börja med kunna möjliggöra forsknings- och innovationsprojekt av olika slag. Det kan handla om stora och små projekt, från mycket låg till högre Technology Readiness Level (TRL), och med stödnivåer som varierar från 100 procent till mellan 30 och 50 procent. Om ett kluster ska bli världsledande inom sitt fält till 2035 behöver det sannolikt bygga upp en blandad portfölj av projekt. Några exempel på tänkbara projekt är:

Några exempel på tänkbara projekt är:

• Medel till storskalig, utforskande och visionär teknikforskning, utveckling och innovation, utöver forskningsfinansiering från Vetenskapsrådet
• Tillgång till relevanta forskningsinfrastrukturer för innovatörer och företag
• Verifieringsmedel, finansiellt stöd till startups och samverkansbaserad innovation i samarbete med etablerade företag
• Medel till strategiska samarbeten med internationella aktörer
• Medfinansiering i EU-projekt

Vinnova vill också att excellensklustren ska kunna bygga upp starka miljöer och ekosystem, och driva förändring inom sitt fält. Det kan handla om insatser som:

• Uppbyggnad av innovationsinfrastruktur såsom test- och demonstrationsmiljöer.
• Utveckla andra slags öppna eller gemensamma tillgångar.
• Etablera innovationsmiljöer, hubbar, gemensamma arbetsmiljöer och liknande samverkansytor.
• Systematisk samverkan och uppbyggnad av ekosystem och nätverk, inklusive finansiering för en utökad klusterorganisation.
• Vinnova kan också finansiera aktiviteter som syftar till samordning och samarbete mellan klusterInsatser för att driva kompetensutveckling, standardisering och policy- och systemförändring.

Läs om Vinnovas stödgrunder Länk till annan webbplats.