Etablering av excellenskluster för banbrytande teknik 2026

1. Utlysningen i korthet

Utlysningen år 2026 för att etablera excellenskluster hanteras gemensamt av Vetenskapsrådet och Vinnova. Den är det första steget i en sammanhållen process för att etablera svenska excellenskluster.

Hela utlysningstexten publiceras här och söks via Vetenskapsrådets ansökningssystem Prisma.

Utlysningens ansökningar ska innehålla såväl excellent forskning inom banbrytande teknik som en plan för att bygga upp världsledande innovationsekosystem inom sitt område. Ansökan ska också beskriva hur klustret som helhet ska styras, ledas och utvecklas. Detta är därmed inte enbart en ansökan för forskning. Ambitionsnivån hos sökande excellenskluster ska vara att till 2035 rankas bland de fem bästa i världen inom sitt fält jämfört med liknande miljöer.

Utlysningens viktiga datum:

• Öppnar: 1 april 2026
• Stänger: 3 juni 2026
• Beslut: november 2026

Utlysningen är öppen att söka för alla, även konsortier som inte deltog i satsningens tidigare nätverks- och visionsbidrag år 2025.

Utlysningen finansierar teknikvetenskaplig forskning, forskning inom samhällsvetenskap och humaniora av relevans för tekniken och tidiga innovationsinsatser, samt organisation av excellenskluster. Denna del av ansökan ska omfatta minst 40 miljoner kronor per år och kluster. Ansökan ska också omfatta en plan för innovationsstödjande insatser och uppbyggnad av innovationsekosystem från 2027 och framåt. Efter beslut inleder beviljade excellenskluster en process med Vinnova för finansiering av innovationsplanens genomförande. Storleken på finansiering för innovation kan variera över tid, men ska i ansökans innovationsplan inte överstiga det sökta forskningsbidraget.

Utlysningens ansökningar hanteras av båda myndigheterna och bedöms utifrån höga krav på både forskningsexcellens och innovationspotential. Ansökan görs via Vetenskapsrådets ansökningssystem Prisma.

Ansökan ska lämnas in av en organisation och ska ange en projektledare som även är vetenskaplig ledare för klustret. Det finns inte någon begränsning i hur många ansökningar en enskild organisation får lämna in. Den vetenskapliga ledaren ska vara forskare och vid klustrets start vara anställd hos en godkänd medelsförvaltare hos Vetenskapsrådet. Projektledaren får endast ingå i en ansökan, och medverkande forskare i högst två. Varje ansökan ska, utöver projektledaren, omfatta minst fem och högst femton medverkande forskare. Det är viktigt för ansökans trovärdighet att företag och innovationsstödjande aktörer har ett tydligt och förankrat deltagande i klustrets vision, styrning och innovationsplan.

Vetenskapsrådet och Vinnova vill ha en spridning bland excellenskluster avseende teknikområden och nivå av teknikmognad, och undvika överlappande eller direkt konkurrerande klusterinitiativ.

2. Satsningens mål och ambition

Vetenskapsrådets och Vinnovas gemensamma mål för år 2035 är att Sverige har ett antal excellenskluster som bedriver teknikforskning i internationell toppklass. De ska samtidigt ha byggt breda innovationsekosystem vars förmågor och resultat rankas bland de fem bästa i världen i jämförelse med liknande miljöer. Excellensklustren ska i sin löpande uppföljning och utvärdering mäta sig mot sina jämförbara miljöer enligt de nyckeltal (KPI:er) som beskrivs i avsnitt 7.

Satsningens målsättning innebär mycket högt ställda krav. Det är helheten, från forskning och teknikutveckling till innovation, företagande och entreprenörskap, kapitalattraktion och storskaligt nyttiggörande, som ska ha potential att nå internationell världsklass.

En ledande position förutsätter vetenskaplig excellens på den globala forskningsfronten och en forskningsbas som kan generera genombrott med hög innovationspotential. Det krävs samtidigt starka innovationsmiljöer och samverkansstrukturer med förmåga att samla ett stort antal företag, entreprenörer och investerare kring en gemensam riktning. Ett strategiskt och handlingskraftigt ledarskap är avgörande för att kunna positionera klustret internationellt, bygga strategiska partnerskap och attrahera viktiga investeringar till Sverige.

Ett excellenskluster ska attrahera de bästa talangerna internationellt och ha tillgång till utrustning och annan infrastruktur för att bedriva forskning och innovation på högsta nivå. För att säkra framtida kompetens kan även en forskarskola ingå.

För att över tid etablera internationellt ledarskap krävs en kritisk massa av resurser och förmågor som kan driva större satsningar, ta risker, förändras och snabbt skala framgångsrika initiativ. Ett framgångsrikt excellenskluster ska på sikt lyckas med en flerfaldig uppväxling av Vetenskapsrådets och Vinnovas kapital genom andra offentliga, industriella och riskkapitalbaserade finansieringskällor. Myndigheternas finansiering ska därför ses som ett såddkapital för att resultera i något väsentligt större.

Kluster behöver beakta den snabba utvecklingen av AI för forskning och teknikutveckling, och hur den kan vara relevant för respektive excellenskluster. Även teknikens genomslag och påverkan på samhället ska undersökas med samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning.

Endast excellenskluster som kan nå ovan beskrivna kapacitet och prestationsnivå är aktuella inom satsningen. De grundläggande egenskaperna som krävs för att nå kraven beskrivs närmre i avsnitt 8.

3. Definition av banbrytande teknik

Med banbrytande teknik avser vi i denna utlysning teknik som bygger på nya forskningsgenombrott eller väsentligt vidareutvecklade forskningsresultat och som har potential att leda till nyttogörande via genomgripande förändringar i produkter, processer, tjänster eller system. Banbrytande teknik kännetecknas av att den kan möjliggöra nya förmågor eller ge språngvisa prestandaökningar, ofta med potential att radikalt förbättra hela tillämpningsområden, värdekedjor eller samhällsfunktioner.

Banbrytande tekniker kännetecknas typiskt av följande egenskaper:

• Ny funktionsprincip eller produktdesign: bygger på nya koncept, material, metoder eller systemlösningar som öppnar för något som tidigare inte var möjligt
• Språngvis effekt: leder till tekniksprång i form av bättre resultat, eller förändrar grundläggande begränsningar. Det kan till exempel handla om hastighet, precision, energiåtgång och robusthet.
• Långsiktigt hållbar: en teknik som ska vara banbrytande på lång sikt måste vara hållbar ur ett samhälleligt och ekologiskt perspektiv

Kluster kan vara inriktade på forskning som har låg teknisk mognad, vilket innebär risktagande och att utfall och genomslag är osäkra. För att dessa ska beviljas ska potentialen vid framgång vara stor.

4. Prioritering av fundamental artificiell intelligens

Satsningen har som särskilt mål att markant stärka Sveriges förmåga att bedriva forskning och teknikutveckling inom så kallad fundamental artificiell intelligens (AI) på den internationella forsknings- och innovationsfronten.

Ambitionen är att bygga upp en nationell kapacitet inom grundläggande och teoretiskt informerad AI-forskning, exempelvis utveckling av nya metoder, arkitekturer och beräkningsparadigm inom nästa generations intelligenta system. Satsningar som driver utvecklingen mot mer generella, adaptiva och självförbättrande AI-system, och som kan möjliggöra framtida genombrott bortom dagens tillämpnings- och modellparadigm, är särskilt prioriterade då de är centrala för att stärka Sveriges och Europas teknologiska självständighet.

5. Utlysningens process och krav

Notera att informationen är preliminär och kan komma att korrigeras fram till att utlysningen öppnar 1 april 2026.

Till utlysningssidan för excellenskluster för banbrytande teknik

Ansökningsprocess

Ansökan för att etablera excellenskluster 2026 görs via Vetenskapsrådets ansökningssystem Prisma, där det finns uppdaterad information om utlysningen. Utlysningen är öppen för alla, även konsortier som inte deltog i satsningens tidigare bidrag år 2025, dvs:

• Nätverksbidrag för planering av framtida excellenskluster för banbrytande teknik (Vetenskapsrådet)
• Visioner för världsledande forskning och innovation inom strategiska teknikområden (Vinnova)

Ansökans innehåll

En ansökan består av:

• Ett webbformulär med allmänna frågor angående sökande, excellensklusterförslaget och en populärvetenskaplig beskrivning.
• En forskningsplan med följande preliminära rubriker:
  • Relevans för utlysningen (banbrytande teknik)
  • Bakgrund och state-of-the-art
  • Beskrivning av forskningens nyhetsvärde. Viktig information kopplat till detta finns i stycket om hantering av känsliga uppgifter under avsnitt 6.
  • En plan för den teknikvetenskapliga forskningen och för forskning inom humaniora och samhällsvetenskap
  • Projektledarens och medverkande forskares meriter
  • Genomförbarhet (forskningsorganisation och tillgång till infrastruktur)

• Beskrivning av aktiviteter i en eventuell forskarskola.
• En genomarbetad innovationsplan som beskriver klustrets innovationsstrategi under följande preliminära rubriker:
  • Omvärldsanalys
  • Vision
  • Strategi och genomförande
  • Organisering och ledning
  • Deltagande parter
  • Översiktlig projektplan och budget
• En CV-bilaga på max 15 sidor med korta CV:n för klustrets ledning samt nyckelpersoner inom det innovationsstödjande arbetet. Fokus ska vara på deltagarnas kompetens och erfarenheter inom innovation.
• En bilaga för Letter of Intent på max 15 sidor som redovisar engagemanget från de viktigaste aktörerna som ska vara delaktiga i klustret. Dessa kan till exempel komma från näringsliv, offentlig sektor, och övriga delar av innovationsekosystemet.

Krav på sökande

Bidrag för att etablera excellenskluster kan sökas av ett svenskt universitet eller högskola, eller någon annan svensk organisation som är medelsförvaltare av bidrag från Vetenskapsrådet.

Ansökan ska inkludera en namngiven forskare (projektledare) med ansvar för forskningssamordningen i klustret. Projektledaren ska vara anställd av medelsförvaltaren när bidragsperioden börjar, men behöver inte vara anställd hos medelsförvaltaren vid ansökningstillfället. Anställningen och aktivitetsgraden för projektledaren i klustret ska omfatta minst 50 procent av en heltidsanställning.

Medverkande forskare i ansökan ska vara 5 till 15 stycken, och vara anställda på ett svenskt lärosäte, eller annan godkänd medelsförvaltare när bidragsperioden börjar. Observera att varje namngiven projektledare endast får delta i en (1) ansökan till excellenskluster. Medverkande forskare kan delta i två ansökningar. Ett tänkbart undantagsfall är individer som forskar inom en möjliggörande teknik som är en förutsättning för ett flertal excellenskluster. Dessa fall ska motiveras noga i ansökan.

Vilka kostnader kan Vetenskapsrådet finansiera?

Finansieringen från Vetenskapsrådet ska omfatta minst 40 miljoner kronor per år och excellenskluster. Bidraget beviljas för fem år och kan efter utvärdering och nytt beslut finansieras i ytterligare fem år. Bidraget kan finansiera bland annat lönemedel, drift, utrustning samt övrig infrastruktur för forskning och drift av denna. Bidraget kan finansiera forskarskolor, organisation och ledningsfunktioner, till exempel klusterledare, projektkoordinator, ekonomifunktion, intern och extern kommunikation och kostnader för externa ledamöter i klustrets styrelse. Bidraget kan också användas för tidiga innovationsinsatser och verifiering.

Krav på deltagare i excellensklustret som inte är sökande forskare

Andra aktiva deltagare i excellensklustret, vars engagemang är en del av ansökans innovationsplan, spelar en central roll för trovärdigheten avseende klustrets innovationsdelar. Det kan till exempel vara andra forskare, företag, innovationsstödjande aktörer och entreprenörer.

Aktörer som ska ta nyckelroller i klustrets styrning, uppbyggnad och framtida ansökningar om innovationsfinansiering ska vara tydligt beskrivna i innovationsplanen. De ska även ha bifogade CV:n och Letters of Intent som styrker deras åtaganden.

Styrning

En viktig del av bedömningen är klustrets styrning. Ansökningarna ska tydligt redogöra för hur hela excellentklustret ska styras och ledas på ett ändamålsenligt sätt. Den föreslagna ledningen ska ha ett erfaret, starkt och drivande ledarskap. Det ska på ett balanserat sätt återspegla de aktörer och behov som ett framgångsrikt excellenskluster behöver under sin utveckling.

De forskare, företag och aktörer som utvecklat excellensklustrets övergripande vision och plan behöver ha en styrelse som ska kunna tillträda när excellensklustret har beviljats. Ansökans projektledare och representant från medelsförvaltaren ska ingå i gruppen. Den tilltänkta styrelsen ska redovisas i ansökan tillsammans med en tilltänkt ledare av klustret som har det operativa ansvaret. Styrelsen och projektledaren har ansvar för excellensklustrets vision, mål och ansökans innovationsplan.

Varje excellenskluster ska också föreslå en inledande organisationsstruktur i sin ansökan, och hur de avser att förändra organisationens sammansättning och organisatoriska hemvist i takt med att klustret utvecklas.

Vad Vinnova kan finansiera när excellensklustret är beviljat

De beviljade excellensklustrens styrelser inleder direkt efter beslut en individuell process med Vinnova om uppbyggnad av sina innovations- och ekosystemsförmågor. Det sker i linje med den innovationsplan som beskrevs i ansökan. Storleken på innovationsfinansieringen kan variera över tid beroende på excellensklustrets teknikmognad och utvecklingspotential men den ska i ansökans innovationsplan inte överstiga det sökta forskningsbidraget.

Vinnova kommer att erbjuda de finansieringsinstrument och ansökningsförfaranden som svarar mot klustrens sammanlagda planer och behov över tid. Beviljade excellenskluster kommer därmed att ha ett väsentligt mandat att genomföra de planer som beskrivs i excellensklustrets ansökan. Vinnova ställer krav på att ansökningarna har hög ändamålsenlighet, och kvaliteten kommer granskas av externa bedömare.

Vinnova kommer inte omedelbart ställa krav på extern medfinansiering. Däremot är framgångsrik och flerfaldigt större kapitalattraktion över tid ett centralt nyckeltal (KPI) i myndigheternas uppföljning och utvärdering av excellensklustret.

Nedan följer en kort beskrivning av exempel på vilken typ av lösningar, miljöer och projekt som Vinnova kan finansiera. Vinnova utesluter dock inte andra typer av insatser.

Excellensklustren ska till att börja med kunna möjliggöra forsknings- och innovationsprojekt av olika slag. Det kan handla om stora och små projekt, från mycket låg till högre Technology Readiness Level (TRL), och med stödnivåer som varierar från 100 procent till mellan 30 och 50 procent. Om ett kluster ska bli världsledande inom sitt fält till 2035 behöver det sannolikt bygga upp en blandad portfölj av projekt. Några exempel på tänkbara projekt är:

• Medel till storskalig, utforskande och visionär teknikforskning, utveckling och innovation, utöver forskningsfinansiering från Vetenskapsrådet
• Tillgång till relevanta forskningsinfrastrukturer för innovatörer och företag
• Verifieringsmedel, finansiellt stöd till startups och samverkansbaserad innovation i samarbete med etablerade företag
• Medel till strategiska samarbeten med internationella aktörer
• Medfinansiering i EU-projekt

Vinnova vill också att excellensklustren ska kunna bygga upp starka miljöer och ekosystem, och driva förändring inom sitt fält. Det kan handla om insatser som:

• Uppbyggnad av innovationsinfrastruktur såsom test- och demonstrationsmiljöer.
• Utveckla andra slags öppna eller gemensamma tillgångar
• Etablera innovationsmiljöer, hubbar, gemensamma arbetsmiljöer och liknande samverkansytor
• Systematisk samverkan och uppbyggnad av ekosystem och nätverk, inklusive finansiering för en utökad klusterorganisation
• Insatser för att driva kompetensutveckling, standardisering och policy- och systemförändring

Läs om Vinnovas stödgrunder (Vinnovas webbplats) Länk till annan webbplats.

Energimyndighetens deltagande

För ansökningar, och senare beviljade excellenskluster, som Energimyndigheten identifierar bidrar tydligt till de nationella energi- och klimatpolitiska målen kommer Energimyndigheten att involveras.

6. Så går bedömning och beslut till

Bedömnings- och beslutsprocess

Inkomna ansökningar bedöms utefter två huvudsakliga bedömningskriterier: forskningsexcellens och innovationspotential. Mycket höga betyg i båda kategorierna kommer att krävas för att få finansiering.

Vetenskapsrådet ansvarar för att bedöma forskningsexcellens och Vinnova ansvarar för att bedöma innovationspotential. De grundläggande egenskaper för framgångsrika excellenskluster som beskrivs i avsnitt 8 är en central utgångspunkt för bedömningskriterierna.

De omkring 20 ansökningar med sammantaget högst betyg går vidare till intervju.

Bedömning av forskningsexcellens

Excellensklustrens forskningsexcellens bedöms efter ett antal i förväg fastlagda kriterier. I det ingår ansökans relevans för utlysningen, vetenskaplig kvalitet ur ett internationellt perspektiv, grad av nytänkande, sökandes meriter som är av relevans för ansökan samt genomförbarhet. Alla kluster ska innehålla högkvalitativ forskning inom humaniora och samhällsvetenskap som är av relevans för teknikens påverkan på människa och samhälle.

För varje kriterium finns vägledande frågor som stöd för bedömning av ansökan. Frågorna är del av utlysningstexten och publiceras när utlysningen öppnar.

Bedömning av innovationspotential

Excellensklustrens innovationspotential kommer att bedömas utifrån ett antal i förväg fastlagda kriterier. I det ingår excellensklustrets potential att till 2035 utvecklas till ett av de fem internationellt ledande klustermiljöerna inom sitt forsknings- och innovationsområde. Även klustrets förmåga att bidra till svensk tillväxt och konkurrenskraft genom nya framgångsrika företag och storskaligt nyttiggörande i etablerat näringsliv och samhälle kommer att bedömas.

Bedömningen omfattar också den planerade forskningens inneboende potential att generera banbrytande innovationer med relevans för starkt värdeskapande tillämpning och framtida marknadspositioner.

Andra faktorer som kommer att beaktas är klustrets ledarskap och styrning samt innovationsplanens trovärdighet och effektivitet i att nå uppsatta mål. Andra parametrar som Vinnova kommer titta på är aktörernas sammansättning, kompetens och samarbetsförmåga i relation till klustrets långsiktiga genomförandekraft.

Portföljperspektiv i beslutsprocessen

Ett portföljperspektiv kan komma att tillämpas i beslutsprocessen för att säkerställa en strategiskt balanserad portfölj av finansierade excellenskluster. Det kan innebära prioriteringar av svensk nationell förmåga och självrådighet inom fundamental artificiell intelligens eller något av de strategiska teknikområden som regeringen pekat ut i sitt regeringsuppdrag till Vinnova.

Portföljperspektivet kan även användas för att få en ändamålsenlig spridning mellan excellensklusterens teknikområden, nivåer av teknikmognad och för att undvika överlappande eller direkt konkurrerande klusterinitiativ.

Hantering av känsliga uppgifter

Ansökningarna kommer att läsas av medarbetare på Vetenskapsrådet, Vinnova och av de granskare som medverkar utlysningen. Ansökningar som kommer in till Vetenskapsrådet blir allmänna handlingar. Uppgifter som inte får lämnas ut, eller som sökande bedömer inte är lämpliga att offentliggöra, ska inte vara med i ansökan.

Vi rekommenderar att alla sökande tar hjälp av sin organisations innovationskontor eller en liknande verksamhet för att rådgöra om ansökans innehåll. För mer detaljer om vad det innebär att ett dokument utgör allmän handling. Länk till annan webbplats.

7. Uppföljning och utvärdering

Syftet med myndigheternas uppföljning och utvärdering

De huvudsakliga syftena med att följa upp och utvärdera satsningen och enskilda excellenskluster är att:

1. Bidra till löpande lärande och utveckling av respektive kluster och satsningen som helhet
2. Bygga kunskap och förståelse för klustrens prestationer och resultat i de system där de verkar
3. Skapa underlag för beslut om fortsatt finansiering
4. Bidra till policylärande för finansiärerna och andra

Ramverk i tre delar

Satsningens ramverk för uppföljning och utvärdering består av tre kompletterande delar. Dessa illustreras i figuren nedan.