Mål med forskningsprogrammet
Forskningsprogrammet om brottslighet ska tillföra ny kunskap om kriminalitetens orsaker och konsekvenser liksom om metoder för att förebygga och bekämpa brott. En strategisk forskningsagenda, som löpande ska följas upp, utvärderas och uppdateras, kommer att ligga till grund för programmet. Forskningsagendan kommer bland annat att ringa in kunskapsbehov och identifiera vilka aktiviteter som behövs för att uppfylla programmets syfte. De programspecifika målen kommer också att identifieras i forskningsagendan.
Arbetet med den strategiska forskningsagendan påbörjades under hösten 2021 och förväntas vara klart hösten 2022.
Medverkande aktörer
I programkommittén finns representanter från Forte, Formas, Myndigheten för samhällsskydd och beredsskap (MSB) och Brottsoffermyndigheten. De ger råd om hur programmet och den strategiska forskningsagendan ska utformas, deltar i gemensamma utlysningar i mån av överlappande intressen och orienterar om pågående och planerade insatser.
Vid sidan av programkommittén finns en kunskapskommitté med representanter från Polisen, Brottsförebyggande rådet (Brå), Kriminalvården, Socialstyrelsen, Ekobrottsmyndigheten och Rättsmedicinalverket. Kunskapskommittén bidrar bland annat med att identifiera kunskapsluckor och kunskapsintressen utifrån den egna myndighetens ansvar och ge återkoppling om forskningsöversikter och programmets forskningsagenda.
Det nationella forskningsprogrammet har även en referensgrupp med forskare som bland annat ger råd om forskningsagendans innehåll.
De första utlysningarna förväntas öppna 2022
De första utlysningarna inom programmet förväntas öppna 2022. Beviljade projekt kommer att ingå i det nationella forskningsprogrammet om brottslighet och samordnas av en vetenskaplig koordinator.
Detta är ett av fyra nya nationella forskningsprogram som Vetenskapsrådet har fått i uppdrag från regeringen att inrätta.
Publicerad
Uppdaterad