Mål med forskningsprogrammet
Forskningsprogrammet om brottslighet ska tillföra ny kunskap om kriminalitetens orsaker och konsekvenser liksom om metoder för att förebygga och bekämpa brott.
En strategisk forskningsagenda ligger till grund för programmet och pekar ut tre huvudsakliga aktiviteter:
- Skapa mötesplatser för forskare och praktiker om kunskapsbehov inom brottslighet.
- Initiera forskning och stödja forskningsfältets långsiktiga utveckling.
- Främja tillgängliggörandet och spridningen av forskningen för en kunskapsbaserad praktik.
I agendan ingår även en forskningsöversikt inom kriminologi, en beskrivning av forskningsfinansiärer och aktörer verksamma inom fältet samt en kartläggning över projekt med relevans för brottslighet som finansierats under perioden 2015–2022.
Forskningsagenda för det nationella forskningsprogrammet om brottslighet
Medverkande aktörer
I programkommittén finns representanter från Forte, Formas, Myndigheten för samhällsskydd och beredsskap (MSB) och Brottsoffermyndigheten. De ger råd om hur programmet och den strategiska forskningsagendan ska utformas, deltar i gemensamma utlysningar i mån av överlappande intressen och orienterar om pågående och planerade insatser.
Vid sidan av programkommittén finns en kunskapskommitté med representanter från Polisen, Brottsförebyggande rådet (Brå), Kriminalvården, Socialstyrelsen, Ekobrottsmyndigheten, Rättsmedicinalverket och Sveriges kommuner och regioner (SKR). Kunskapskommittén bidrar bland annat med att identifiera kunskapsluckor och kunskapsintressen utifrån den egna myndighetens ansvar och ge återkoppling om forskningsöversikter och programmets forskningsagenda.
Det nationella forskningsprogrammet har även en referensgrupp med forskare som bland annat ger råd om forskningsagendans innehåll.
Beviljade forskningsprojekt
Information om varje projekt finns i Swecris – sök på projekttiteln
Projekttitlar 2025
- Puls på SiS - Effekter av PULS på beteendeproblem och kriminalitet
- Forensisk bevisning i våld i nära relation och sexuella övergrepp mot kvinnor
- Farliga barn eller barn i fara? Ungdomskriminalitetens föränderliga gränser
- Brottsförebyggande strategier för våldsförövare baserade på rättspsykiatriska undersökningar
- Att utreda brott i kluster: En studie av polisens nya inriktning för att bekämpa och förebygga det grova våldet i gängmiljön
- Ekonomisk rehabilitering och kriminalitet: Skuldsaneringens brottsförebyggande potential (ny data och bevis)
- Ekonomiskt våld: En mixed-methods studie om förekomst, mönster och möjligt förebyggande
- Traumatisk hjärnskada orsakad av våld i nära relation
- Den ekonomiska brottslighetens könade karaktär: förövares strategier, offers reaktioner och brottsförebyggande möjligheter
- Laglösa rum och vägar till sexuella övergrepp mot barn: En studie om digitala praktiker för online-situationsbaserade brottsprevention på Dark Web
- Konflikt eller samarbete? Civilsamhället, polisen och brottsförebyggande i utsatta områden
- Juridifiering av barns välfärd vid våld i nära relationer: reformen av skyddat boende som ett barnrättsligt dilemma
- Kan god vård förbättra hälsa och förebygga könsstympning? En mixad metodstudie om vårdbehov, erfarenheter och skyddande faktorer
- Bortom traditionen: en utforskning av samverkande faktorer bakom mäns våld mot kvinnor i hemmiljön bland Afro-Svenska familjer
- Förbättring av mental hälsa för våldsutsatta ungdomar i Sverige genom digitala interventioner (MEND)
- Manfluencers och unga mäns våld mot kvinnor
- Inomorganisatoriska utmaningar i svenskt polisiärt arbete med mäns våld mot kvinnor i nära relationer
- Strategisk rättstvist som ett påverkansverktyg: Erfarenheter av att processa kvinnorättsfall i Peru och Zimbabwe
- Att bevisa våldtäkt - Från polisanmälan till dom
- Att bemöta könsrelaterat våld på öppna förskolan: Utvärdering av en samskapad föräldragrupp och personalutbildning
Projekttitlar 2023
- Isotopanalyser för att påskynda brottsutredningar
- Tvärvetenskapligt program för muntliga vittnesmål (MPORT): Utmaningar och innovationer för att säkra bevisning från mänskliga källor
- Att lösa brott med postmortem metabolomik och artificiell intelligens
- Svenska kriminalpolitiska laboratoriet
- Organiserade kriminella grupperingar
- 4C – Forskarkonsortium för studier om kriminella samarbeten i Sverige
- När våld blir ett accepterat handlingsalternativ. En analytisk kriminologisk ansats för att öka förståelsen av orsakerna till och prevention av våld
Projekttitlar 2022
- Mänskliga nedbrytningsprocesser: analys och metodutveckling för att bistå brottsutredningar
- Kameraövervakning och artificiell intelligens i brottsutredningar
- Svensk straffrättshistoria 1830-1930
- Data-driven analys av polisens kamerabevakning - Effekter på brott, brottsuppklarning och otrygghet
- Hatbrott i rättsprocessen: En studie om att stärka Polismyndighetens förmåga att upptäcka och utreda hatbrott
- Vad fungerar i fängelser? En kausal analys av de avsiktliga och oavsiktliga effekterna av kriminalvårdsreformer samt sjukvårdstillgänglighet i fängelser
- Social förändring och brott. En multikohortstudie om brottslighet över livsförloppet
- Cyberbrottslighet: en longitudinell registerbaserad studie om demografiska, socioekonomiska och tekniska förklaringsfaktorer
- Konkurs och brottslighet
- Politiskt motiverad brottslighet mot immigranter i Sverige: När, var och hur?
Projekttitlar 2021
- Samspel och interaktion i svenska polisförhör. Fokus på objektivitet, frågekonstruktioner och polisens omformuleringar
- Bostadsområde, brottlighet, och missbruk: En befolkningsomfattande utredning
- Tillit och trovärdighet genom standardisering: ackrediteringen av brottsplatsarbete
Ett av sex nationella forskningsprogram
Detta är ett av sex nationella forskningsprogram som Vetenskapsrådet ansvarar för. Programmen är breda, tioåriga satsningar som syftar till att koordinera forskningen inom ett särskilt område.
Utlysningar och evenemang inom programmet
Beviljade projekt ingår i det nationella forskningsprogrammet och samordnas av en vetenskaplig koordinator.
Publicerad
Uppdaterad