Att gestalta migration

– retorik, representation och reception i svensk barnteater. Ett forskningsprojekt inom det nationella forskningsprogrammet om migration och integration.

Projektledare: Anna Lund Länk till annan webbplats.

Period: 2020-2023

Lärosäte: Stockholms universitet

Projektets titel: Att gestalta migration. Retorik, representation och reception i svensk barnteater.


Vad handlar projektet om?

Flykt från krig och över hav, identitet och utanförskap, samt hur det kan vara att ha två hemländer eller inget hemland alls har gestaltats frekvent på barnteaterscener i Sverige sedan 2015. I många delar av Sverige möter barn med erfarenheter av flykt och omlokalisering och tillsammans med barn som är födda i Sverige sceniska uttryck som gestaltar migration. Ofta under skoltid. Men hur detta möte blir är ett svart hål inom migrationsforskning och teatervetenskap. Syftet med projektet Att gestalta migration är att producera empirisk och teoretisk kunskap om barnteaterns potential att iscensätta ett inkluderande Sverige. Syftet är inte endast en fråga om att bestämma vad som krävs för att förstå varför inkludering sker eller inte sker, utan också hur det går till i praktiken.

Projektet söker svar ur tre perspektiv. Ett kulturpolitiskt som lyfter frågor om vilka berättelser om barn och migration som anses vara viktiga att berätta. Ett som handlar om det konstnärliga innehållet och gestaltningen. Det tredje perspektivet rör scenkonstens möte med den unga publiken. De tre perspektiven ger en inblick i teaterns samtida strävan efter att vara en arena för ohörda berättelser, underrepresenterade kroppar och erfarenheter och den roll barns erfarenheter av migration får för det som gestaltas och det efterarbete som görs undersöks. Perspektiven kan också problematisera denna strävan för att undersöka om det i denna önskan om inkludering kan finns underliggande normer som bidrar till en uppdelning i ett ”Vi” och ”De andra”. Projektet stärker kunskapsbasen om de kulturella aspekterna avseende migration och integration.

Projektets forskningsfrågor

  1. Vilka kulturpolitiska avvägningar görs mot bakgrund av ansökningars retorik när beslut om bidrag till scenkonst för barn med migrationstematik fattas?
  2. Vilka konstnärliga avvägningar gällande representation görs när migration gestaltas?
  3. Vilka avvägningar gör konstnärliga team om hur migration ska gestaltas i konkreta projekt och vad är barnpublikens reception?

Projektets frågor besvaras genom tre delstudier och olika tillvägagångssätt såsom dokumentstudier, intervjuer och observationer. Delstudierna kompletteras med en insamling av kvantitativa data rörande scenkonst med migrationstema genom en enkät som skickas till institutionsteatrar och frigrupper i Sverige. Detta för att kontextualisera studiens kvalitativa data.

Deltagande

Ämneshemvisterna för projekteamet är sociologi, teatervetenskap och barn- och ungdomsvetenskap. Teamet delar expertkunskaper om barn- och ungdomsteater och har mångårig erfarenhet av empirisk forskning inom ramen för hur kulturpolitik för unga sätts i verket, vad som kännetecknar konstnärlig gestaltning för barn samt om ungdomskultur, mångkulturella skolmiljöer och social inkludering.

Viktiga för projektets genomförande är även den referensgrupp av forskare och praktiker inom teaterfältet som vi satt samman. Medlemmarna i referensgruppen har format och fortsätter att forma de fält vi undersöker: teoretiskt, empiriskt och som praktiker. Referensgruppens sammansättning möjliggör för en utvecklade dialog mellan praktiker och forskare och bidrar till att projektet når ut till en publik och verksamma inom konst- och utbildningssektorn.

Publicerad

Uppdaterad

Mer inom samma ämne

  1. Komplement till forskningsagenda för det nationella forskningsprogrammet inom migration och integration

    Den forskningsagenda som togs fram när Vetenskapsrådets nationella forskningsprogram inom migration och integration startade 2017 har nu kompletterats med statistik över den senaste tidens utveckling på området, en ny bild av utmaningar och kunskapsb...

  2. Hur uppstår och sprids främlingsfientlighet?

    Hur uppstår och sprids främlingsfientliga åsikter? Är vissa personlighetstyper mer benägna att se invandring och invandrare som ett hot? I vilken utsträckning bidrar det offentliga samtalet till att understödja en sådan upplevd hotbild? Det är några ...

  3. 'Rethinking Integration': en komparativ studie om det civila samhället i utsatta och mångkulturella områden i Sverige

    Ett forskningsprojekt inom det nationella forskningsprogrammet om migration och integration.