Hantering av felbarhet och osäkerhet i migrationskontroll

– en studie av biometri och EU:s IT-system i Sverige. Ett forskningsprojekt inom det nationella forskningsprogrammet om migration och integration.

Projektledare: Anna Bredström Länk till annan webbplats.

Period: 2020–2024

Lärosäte: Linköpings universitet

Projektets titel: Hantering av felbarhet och osäkerhet i migrationskontroll: En studie av biometri och EU:s IT-system i Sverige


Vad handlar projektet om?

Projektet bygger på ett omfattande fältarbete som projektmedlemmarna utförde 2016 på uppdrag av EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA 2018). Fältarbetet fokuserade hur biometriska data samlas in, lagras samt söks i de EU-baserade IT- systemen EURODAC (asyl), SIS II (gränskontroll) and VIS (visum). Fältarbetet visade att tilliten till dessa system är hög bland myndighetsföreträdare. Samtidigt identifierades en rad brister, till exempel när det gäller att hantera felaktig information och så kallade felmatchningar där biometri och personuppgifter inte stämmer överens. Fältarbetet avslöjade också att systemet inte är transparent och att det i vissa situationer riskerar att äventyra migranters grundläggande rättigheter.

Med utgångspunkt i våra tidigare erfarenheter är syftet med detta projekt att fördjupa fältstudien och utveckla teoretiskt grundade analyser av biometrins biopolitiska konsekvenser. Projektet bidrar med ett unikt material om hur biometri och EU:s IT-system används i en svensk kontext. Vårt fokus på felbarhet och osäkerhet innebär en ny infallsvinkel på biometri och migrationskontroll.

Till migrationsforskningen bidrar projektet med en analys av hur dessa system kan ses som en form av biologiskt medborgarskap. Det är ett begrepp som främst använts för att betona möjligheter med den snabba bioteknologiska utvecklingen, medan vårt projekt belyser vad det får för innebörd i en kontext där sårbarhet, exkludering och nationsgränser står i fokus.

Projektets forskningsfrågor

De huvudsakliga forskningsfrågorna för projektet är:

  1. Hur kommer olika aspekter av social identitet – ras, etnicitet, kön, kroppsfunktion, genus och sexualitet – till uttryck genom biometriska teknologier och genom de aktuella IT-systemen?
  2. Hur hanterar svenska migrations- och polismyndigheter osäkerhet i IT-systemen, och vilka konsekvenser får deras agerande?
  3. Hur upplever olika grupper migranter de situationer där biometriska data samlas in och används, och hur påverkar systemen deras liv?

Projektet använder observationer och intervjuer för att undersöka hur migrationsmyndigheter, polis och gränsbevakning samt industrin använder och tolkar teknikerna. Vi intervjuar också migranter för att fånga deras upplevelser och erfarenheter.

Deltagare

Projektets hemvist är Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) vid Linköpings universitet. Institutet tillhandahåller forskning, utbildning och kunskapsutbyte om transnationell migration, etnisk mångfald och medborgarskap i ljuset av ekonomisk omvandling och förändrade villkor i arbetslivet.

Publicerad

Uppdaterad

Mer inom samma ämne

  1. Dialog och samskapande inom migration- och integrationsforskning

    Hur kan forskare och andra grupper skapa kunskap tillsammans? Vilka utmaningar och möjligheter möter forskare och praktiker som samarbetar och vilka är lärdomarna? Detta kommer deltagarna att reflektera över och diskutera under en dag tillsammans.

  2. Broar till delaktighet – ungas integration och civilsamhällets roll

    Ungas integration betraktas ofta som en avgörande framtidsfråga. Hur kan vi bygga broar för unga i Sverige att delta fullt ut i samhället, och vilken roll spelar civilsamhället i detta? Detta är frågor som står i fokus under Vetenskapsrådets och Delm...

  3. Projektbidrag för forskning inom migration och integration 2023

    Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats projektbidrag för forskning inom migration och integration. Totalt beviljar vi 76 miljoner kronor för åren 2023–2027.

Till toppen