Hantering av felbarhet och osäkerhet i migrationskontroll

Vad handlar projektet om?

Projektet bygger på ett omfattande fältarbete som projektmedlemmarna utförde 2016 på uppdrag av EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA 2018). Fältarbetet fokuserade hur biometriska data samlas in, lagras samt söks i de EU-baserade IT- systemen EURODAC (asyl), SIS II (gränskontroll) and VIS (visum). Fältarbetet visade att tilliten till dessa system är hög bland myndighetsföreträdare. Samtidigt identifierades en rad brister, till exempel när det gäller att hantera felaktig information och så kallade felmatchningar där biometri och personuppgifter inte stämmer överens. Fältarbetet avslöjade också att systemet inte är transparent och att det i vissa situationer riskerar att äventyra migranters grundläggande rättigheter.

Med utgångspunkt i våra tidigare erfarenheter är syftet med detta projekt att fördjupa fältstudien och utveckla teoretiskt grundade analyser av biometrins biopolitiska konsekvenser. Projektet bidrar med ett unikt material om hur biometri och EU:s IT-system används i en svensk kontext. Vårt fokus på felbarhet och osäkerhet innebär en ny infallsvinkel på biometri och migrationskontroll.

Till migrationsforskningen bidrar projektet med en analys av hur dessa system kan ses som en form av biologiskt medborgarskap. Det är ett begrepp som främst använts för att betona möjligheter med den snabba bioteknologiska utvecklingen, medan vårt projekt belyser vad det får för innebörd i en kontext där sårbarhet, exkludering och nationsgränser står i fokus.

Projektets forskningsfrågor

De huvudsakliga forskningsfrågorna för projektet är:

1. Hur kommer olika aspekter av social identitet – ras, etnicitet, kön, kroppsfunktion, genus och sexualitet – till uttryck genom biometriska teknologier och genom de aktuella IT-systemen?
2. Hur hanterar svenska migrations- och polismyndigheter osäkerhet i IT-systemen, och vilka konsekvenser får deras agerande?
3. Hur upplever olika grupper migranter de situationer där biometriska data samlas in och används, och hur påverkar systemen deras liv?

Projektet använder observationer och intervjuer för att undersöka hur migrationsmyndigheter, polis och gränsbevakning samt industrin använder och tolkar teknikerna. Vi intervjuar också migranter för att fånga deras upplevelser och erfarenheter.

Deltagare

Projektets hemvist är Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) vid Linköpings universitet. Institutet tillhandahåller forskning, utbildning och kunskapsutbyte om transnationell migration, etnisk mångfald och medborgarskap i ljuset av ekonomisk omvandling och förändrade villkor i arbetslivet.