Integration av unga i Sverige i ett flerdimensionellt perspektiv

Ett forskningsprojekt inom det nationella forskningsprogrammet om migration och integration.

Projektledare: Jan O. Jonsson Länk till annan webbplats.

Period: 2020–2023

Lärosäte: Institutet för framtidsstudier

Projektets titel: Integration av unga i Sverige i ett flerdimensionellt perspektiv (SEMI)

Vad handlar projektet om?

Detta projekt belyser hur integrationens olika dimensioner utvecklas över tid bland ungdomar och unga vuxna i Sverige, huvudsakligen baserat på surveydatamaterialet CILS4EU-SE (www.cils4.eu).

Vi studerar strukturell integration (t.ex. utbildning, jobb, ekonomi), kulturell integration (t.ex. religion, värderingar, attityder), social integration (interetniska relationer och nätverk), samt psykologisk anpassning (t.ex. psykosomatiska besvär, utagerande beteende), och vi följer drygt 5000 unga från 14 år till (ungefär) 22 år. Vid fyra tillfällen har vi samlat in information från de unga själva, och till dessa data har vi (med samtycke och etiskt tillstånd) matchat registeruppgifter om t.ex. utbildning, arbetsmarknadsutfall och inkomster.

CILS4EU har ett överurval av unga med invandrarbakgrund och dess storlek och breda representation innebär att vi kan synliggöra den stora variationen i gruppen med invandrarbakgrund, i termer av egenskaper som t.ex. ursprungsland, tid i Sverige, kön, religion och socioekonomiska resurser, men också i form av erfarenheter och aspirationer.

Projektets forskningsfrågor

De övergripande syftena med projektet är:

  1. Att studera integration av unga med olika ursprung i Sverige både i termer av skillnader över generationer (dvs i jämförelse med deras föräldrar) och i termer av förändring över ålder
  2. Att studera hur olika dimensioner av integration utvecklas och samspelar, t.ex. hur den strukturella integrationen samvarierar med den sociala
  3. Att studera sambandet mellan socioekonomiska skillnader, rumslig och skolsegregation samt integration
  4. Att kombinera teorier med våra data för att förstå källorna till variation i integrationsutfall mellan och inom olika ursprungsgrupper och destinationsländer

Vi applicerar olika kvantitativa statistiska metoder för våra analyser, från deskription av frekvenser i olika grupper till olika multivariata tekniker, t.ex. OLS regression, SEM (structural equation models), och SAOMs (stochastic actor-oriented models).

Deltagande

Projektet innefattar, förutom forskare från Institutet för framtidsstudier, där projektet är baserat, också forskare från Umeå universitet samt Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet. De flesta har sociologi som sitt huvudämne, men vi har såväl socialpsykologer som psykologer med i forskargruppen.

Publicerad

Uppdaterad

Mer inom samma ämne

  1. Komplement till forskningsagenda för det nationella forskningsprogrammet inom migration och integration

    Den forskningsagenda som togs fram när Vetenskapsrådets nationella forskningsprogram inom migration och integration startade 2017 har nu kompletterats med statistik över den senaste tidens utveckling på området, en ny bild av utmaningar och kunskapsb...

  2. Hur uppstår och sprids främlingsfientlighet?

    Hur uppstår och sprids främlingsfientliga åsikter? Är vissa personlighetstyper mer benägna att se invandring och invandrare som ett hot? I vilken utsträckning bidrar det offentliga samtalet till att understödja en sådan upplevd hotbild? Det är några ...

  3. 'Rethinking Integration': en komparativ studie om det civila samhället i utsatta och mångkulturella områden i Sverige

    Ett forskningsprojekt inom det nationella forskningsprogrammet om migration och integration.