Nyanlända elever i gymnasieskolan

– en tvärvetenskaplig studie om språkutveckling, ämnesspråk och social inkludering. Ett forskningsprojekt inom det nationella forskningsprogrammet om migration och integration.

Projektledare: Päivi Juvonen Länk till annan webbplats.

Period: 2018-2021

Lärosäte: Linnéuniversitetet

Projektets titel: Nyanlända elever i gymnasieskolan - en tvärvetenskaplig studie om språkutveckling, ämnesspråk och social inkludering (NyGy, 2018-2022)


Vad handlar projektet om?

Projektet bidrar med ny kunskap om hur nyanlända gymnasisters språkutveckling, lärande i ämnen (ämnesspråk och ämneslitteracitet) och sociala inkludering ser ut och hur dessa kan stöttas och utvecklas så att eleverna kan lyckas med sina studier. Att som nyanländ elev börja sin skolgång i gymnasieskolans språkintroduktion innebär stora utmaningar. Dessa elever ska lära sig såväl vardagsspråket som det skolrelaterade språket i olika ämnen och bygga upp ett nätverk av sociala relationer med nya människor.

Målet med språkintroduktionen är att eleverna snabbt ska kunna studera vidare på något av de nationella gymnasieprogrammen och bygga sig en framtid i Sverige. Att detta är förknippat med stora svårigheter kan avläsas i statistiken för elever i språkintroduktionen, som visar att av elever som började 2011 bara knappt hälften hade klarat detta mål efter tre år. Språkintroduktionen är samtidigt det snabbast växande gymnasieprogrammet med nästan 35 900 elever läsåret 2016/17.

Den senaste tidens stora migrationsvågor har också resulterat i en extremt heterogen sammansättning av elever på gymnasieskolans språkintroduktion, vilket utgör en stor utmaning för lärarna. Elever som avslutat grundskolan men bedöms vara i behov av undervisning i svenska som andraspråk studerar sida vid sida med nyanlända elever med högst varierande erfarenheter av skolgång, olika ursprung och modersmål och anledning av att finnas i Sverige. I fokus för detta forskningsprojekt är nyanlända elevers lärande i gymnasieskolans språkintroduktionsprogram och deras möjligheter att framgångsrikt fortsätta sina studier på de nationella programmen.

Projektets forskningsfrågor

  • Vad undervisar man i för ämne och innehåll på språkintroduktionsprogrammet?
  • Hur undervisas ämne och innehåll på språkintroduktionsprogrammet?
  • Vad slags språkutvecklingen kan man se hos eleverna under tiden på språkintroduktionsprogrammet?
  • Vad slags akademiskt utveckling, mätt i avklarade kurser, kan vi se under tiden på språkintroduktionsprogrammet?
  • Vad slags stöd erbjuds eleverna på språkintroduktionsprogrammet?
  • Vilka möjligheter har nyanlända elever för att påbörja i nationella program?

Materialet samlas in genom deltagande observation och video- och ljudinspelningar i klassrummet, bilddokumentation av skolmiljön, elevernas individuella studieplaner, policydokument, intervjuer, formativ bedömning av språkfärdighet och enkäter.

Projektet genomförs i flera språkintroduktionsklasser i en storstadskommun och i två mindre tätorter. För analys av kvalitativa data tillämpas språketnografisk analys och funktionell språkanalys. För analys av kvantitativa data används gängse statistiska metoder.

Deltagare

Projektet samlar forskare från tre lärosäten i Sverige, Linnéuniversitetet i Växjö, Stockholms universitet och Högskolan i Dalarna i Falun. Forskarna i projektet kommer från olika forskningsdiscipliner – språkvetenskap, flerspråkighetsforskning, utbildningssociologi och pedagogik. De har även olika teoretiska och metodologiska utgångspunkter – språkutveckling, ämneslitteracitet, inkludering – och har stor erfarenhet av att forska inom såväl sina respektive områden som också inom tvärvetenskapliga forskningsprojekt.

Forskningen genomförs i nära samarbete med praktiker i syfte att gemensamt få fram ny kunskap som kan användas för att utveckla skolans verksamhet med de nyanlända eleverna på gymnasieskolan och verksamhetens organisation.

Publiceringar

Bunar, N. & Juvonen, P. 2021. ‘Not (yet) ready for the mainstream’ – newly arrived migrant students in a separate educational program, Journal of Education Policy, (Open Access) DOI: 10.1080/02680939.2021.1947527.

Juvonen, P. & Källkvist, M. (eds) 2021. Pedagogical Translanguaging: Theoretical, Methodological and Empirical Perspectives. Multilingual Matters: Bristol.

Juvonen, P. & Källkvist, M. 2021. Pedagogical Translanguaging: Theoretical, Methodological and Empirical Perspectives - An Introduction. In Juvonen, P. & Källkvist, M. (eds) 2021. Pedagogical Translanguaging: Theoretical, Methodological and Empirical Perspectives. Multilingual Matters: Bristol. (Open Access: https://www.channelviewpublications.com/page/open-access/ Länk till annan webbplats.)

Källkvist, M. & Juvonen, P. 2021. Engaging Teachers and Researchers in Classroom Research: Issues of Fluidity and Time in Two Multi-sited Projects. In Juvonen, P. & Källkvist, M. (eds) 2021. Pedagogical Translanguaging: Theoretical, Methodological and Empirical Perspectives. Multilingual Matters: Bristol. (Open Access) https://www.channelviewpublications.com/page/open-access/ Länk till annan webbplats.

Wedin, Å. 2021a. Positioning of the recently arrived student: a discourse analysis of Sweden’s Language Introduction Programme, Journal of Multicultural Discourses, DOI:10.1080/17447143.2021.1913174

Wedin, Å. 2021b. (Trans)languaging Mathematics as a Source of Meaning in Upper-Secondary School in Sweden. In Juvonen, P. & Källkvist, M. (eds) 2021. Pedagogical Translanguaging: Theoretical, Methodological and Empirical Perspectives. Multilingual Matters: Bristol. (Open Access) https://www.channelviewpublications.com/page/open-access/ Länk till annan webbplats.

Wedin, Å. 2021c. Languaging in mathematics classrooms: Space for students’ varied language repertoires in the Language Introduction Program in Sweden. Nordic Studies in Mathematics Education NOMAD. 26(2) 67–85.

Wedin, Å. 2021d. Teacher professionality at a time of mobility: Positioning Teachers in the Language Introduction Programme in Sweden. Apples – Journal of Applied Language Studies. 15(2), 1–18.

Wedin, Å. & Bomström Aho, E. 2019. Agency in science learning in a second language setting: Multimodal and multilingual strategies and practices among recently arrived students in upper secondary school in Sweden. International Electronic Journal of Elementary Education. 12 (1), 77–84. DOI: 10.26822/iejee.2019553339.

Wedin, Å. & Stenbäck, L. 2020. Föreställningar om läsande och läsundervisning hos lärare i svenska som andraspråk. Educare 2020:4, 109–135. DOI: 10.24834/educare.2020.4.5.

Populärvetenskapliga publikationer och debattartiklar:

Wedin, Å. 2019. Språk som resurs för meningsskapande i naturkunskap och matematik. Lisetten.

Wedin, Å. 2020. Skrivande på språkintroduktionsprogrammet. Lingua 4.

Publicerad

Uppdaterad

Mer inom samma ämne

  1. Komplement till forskningsagenda för det nationella forskningsprogrammet inom migration och integration

    Den forskningsagenda som togs fram när Vetenskapsrådets nationella forskningsprogram inom migration och integration startade 2017 har nu kompletterats med statistik över den senaste tidens utveckling på området, en ny bild av utmaningar och kunskapsb...

  2. Hur uppstår och sprids främlingsfientlighet?

    Hur uppstår och sprids främlingsfientliga åsikter? Är vissa personlighetstyper mer benägna att se invandring och invandrare som ett hot? I vilken utsträckning bidrar det offentliga samtalet till att understödja en sådan upplevd hotbild? Det är några ...

  3. 'Rethinking Integration': en komparativ studie om det civila samhället i utsatta och mångkulturella områden i Sverige

    Ett forskningsprojekt inom det nationella forskningsprogrammet om migration och integration.