Polariserad demokrati – effekten av hot på invandrarfientlighet i Västeuropa

Ett forskningsprojekt inom det nationella forskningsprogrammet om migration och integration.

Projektledare: Emma Renström (fd. Bäck) Länk till annan webbplats.

Period: 2018-2021

Lärosäte: Högskolan Kristianstad

Projektets titel: Polariserad demokrati. Effekten av hot på invandrarfientlighet i Västeuropa


Vad handlar projektet om?

Oroligheter världen över har gjort att många människor tvingats fly och att invandringen till länder i Västeuropa har ökat. Samtidigt har högerpopulistiska partier och politiker nått stora framgångar. Ett genomgående tema i högerpopulistiska kampanjer är att peka på invandring som något hotfullt som utmanar både samhällsekonomin och de nationella värderingar och traditioner som finns.

En psykologisk aspekt av upplevda hot är att det utlöser känslomässiga reaktioner som rädsla eller ilska hos människor. Det här forskningsprojektet undersöker på vilka sätt olika sorters hot som framställs i samband med invandring bidrar till främlingsfientlighet och polarisering i samhället. Projektet är tvärvetenskapligt och utgår från en kombination av socialpsykologi och statsvetenskap.

Projektet handlar om politisk polarisering och hur olika populistiska grupperingar använder invandring för att skapa upplevelser av hot hos medborgarna. När människor upplever hot reagerar de antingen med rädsla eller med ilska. Eftersom rädsla och ilska påverkar tankar och beteenden på olika sätt vill vi ta reda på hur olika typer av hot som framförs i relation till invandring ger olika typer av känslomässiga reaktioner, och på vilket sätt de olika reaktionerna leder till invandrarfientlighet och polarisering.

Projektets forskningsfrågor

Det övergripande målet för projektet är att förstå relationen mellan uppfattat hot från invandring, attityder till invandring och uppkomst av politisk polarisering. Projektet ställer frågor som:

  • Genom vilken mekanism uppkommer invandrarfientliga attityder?
  • Vilken typ av upplevt hot leder till ilska och rädsla gentemot invandrare?
  • Vilken betydelse har olika personlighetsdrag för hur en person reagerar på hot?
  • Hur påverkar invandrarfientlighet polariseringen mellan olika grupper i samhället?

Vi använder oss av flera olika metoder och material för att besvara frågorna, dels textanalys av sociala mediedata och komparativa internationella surveys, och dels experimentella metoder.

Deltagare

  • Göteborgs universitet
  • Lunds universitet
  • Essex universitet

Deltagarna i projektet är ledande inom det multidisciplinära fältet politisk psykologi, och har tidigare erfarenhet av att arbeta tillsammans.

Publiceringar

Renström, E. A., & Bäck, H, & Carroll, R. (2021). Intergroup threat and affective polarization in a multi-party system. Journal of Social and Political Psychology (forthcoming).

Renström, E. A., & Bäck, H. (2021). Polariserad demokrati. Hur uppfattade hot påverkar främlingsfientlighet och spänningar mellan olika grupper i samhället. Delmi Policy Brief 2021:9. https://www.delmi.se/publikationer/policy-brief-2021-9-polariserad-demokrati/ Länk till annan webbplats.

Renström, E. A., Bäck, H., & Schmeisser, Y. (2020). Vi ogillar olika. Om affektiv polarisering bland svenska väljare. In U. Andersson, A. Carlander & P. Öhberg (Eds.). Regntunga skyar. University of Gothenburg. SOM-institute. https://www.gu.se/sites/default/files/2020-08/427-444%20Renström%2CBäck%2CSchmeisser.pdf Länk till annan webbplats.

Publicerad

Uppdaterad

Mer inom samma ämne

  1. Bidrag till forskares kommunikation inom migration och integration

    Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag till forskares kommunikation inom migration och integration. Totalt beviljar vi närmare 4,8 miljoner kronor för åren 2022–2024.

  2. Forskarskolor inom migration och integration

    Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilken ansökan som beviljats inom utlysningen Forskarskolor inom migration och integration 2022. Totalt beviljar vi nästan 7, 9 miljoner kronor för åren 2022–2025.

  3. Hur kan kommuner underlätta för flyktingar och deras anhöriga att få jobb?

    En ny rapport visar vad som påverkar flyktingars möjligheter att försörja sig och hur kontakten med myndigheter ser ut i frågor som rör detta. Rapporten har tagits fram inom det nationella forskningsprogram om migration och integration som Vetenskaps...