'Rethinking Integration': en komparativ studie om civilsamhället i utsatta och mångkulturella områden i Sverige

Ett forskningsprojekt inom det nationella forskningsprogrammet om migration och integration.

Projektledare: Gabriella Elgenius

Period: 2020-2023

Lärosäte: Göteborgs universitet

Projektets titel: 'Rethinking Integration': en komparativ studie om det civila samhället i utsatta och mångkulturella områden i Sverige

Vad handlar projektet om?

Syftet med projektet är att bidra till integrationsforskningen genom att analysera hur civilsamhället bidrar till integration i utsatta områden. Civilsamhällets verksamheter är av särskild betydelse eftersom de på olika sätt och inom en rad viktiga områden stödjer integrationsprocessen: anställningsbarhet, försörjning, hälsa, politiskt deltagande, språkkunskaper och sysselsättning. I dagsläget vet vi lite om civilsamhället, dess aktiviteter, hur de fungerar och vad de åstadkommer. Den internationella forskningen har till och med beskrivit mångkulturella och utsatta områden som civila tomrum, då få formella civilsamhälleorganisationer finns registrerade. Men forskningen har främst fokuserat på formellt registrerade civilsamhällesorganisationer, vilket medför att vi vet lite om den roll som informell civil organisering spelar och vilka kollektiva och sociala resurser den ger upphov till. Mot denna bakgrund har projektet för avsikt att studera både det formella och informella civilsamhället, bidra till debatter om civilsamhällets former och problematisera civila tomrum, socialt kapital, mångkultur, integration och inkludering.

Projeket undersöker civilsamhällets roll och funktion i utsatta områden i Göteborg och Stockholm. Vi analyserar vilken form aktiviteter tar (formella/informella), vem som organiserar vad för vem och mot vilka grupper aktiviteter riktar sig. Vi studerar därmed hur civilsamhällets bidrar till integration utifrån en kombination av faktorer och erfarenheter utifrån genus, klass, nationalitet, språk, rasifiering, religion, erfarenheter av arbetsmarknaden samt immigrationsstatus och vistelselängd. På engelska kallas denna konceptualisering och förståelse av ökande mångfald 'superdiversity'. Vi undersöker även vilka former av samverkan, exempelvis mellan civila organisationer, lokala aktörer och kommun och stad, som är gynnsamma för integration.

Projektets forskningsfrågor (inklusive några meningar om metod)

Hur och på vilka sätt stöder civilsamhällets organisationer integration i utsatta områden som karaktäriseras av ökande mångfald (superdiveristy)?

  • Vilka typer av civilsamhälleorganisationer är aktiva i utsatta områden och vilka former tar dessa?
  • Hur bidrar formella och informella initiativ till integration? Hur fungerar dessa och vem stödjer de?
  • Hur och genom vilka mekanismer genereras olika typer av socialt kapital (sammanlänkande/överbryggande/blandade former av kapital) och hur relaterar dessa till det formella och informella civilsamhället?

Projektet bygger på en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder och material. Vi använder oss av registerdata och statistisk analys för att analysera civilsamhällets roll för integration inom olika domäner i utsatta områden. Detta görs i anslutning till komparativa kvalitativa fallstudier, micro-mapping av formella och informella organisationer och intervjuer med lokala invånare, användargrupper och intressenter, civilsamhällets ledare, myndighetsrepresentanter och välfärdsleverantörer.

Deltagande institutioner/universitet

Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet är värd för projektet. Projektet bygger vidare på tidigare forskning och samarbeten i projektgruppen: Gabriella Elgenius (projektledare, Göteborgs universitet) forskar om nationalism, civilsamhälle, diaspora och integration med hjälp av ’mixed methods’, Juta Kawalerowicz (Stockholms universitet) forskar om segregration och attityder till invandring med hjälp av kvantitativa metoder, och Jenny Phillimore (University of Birmingham) om tredje sektorn, mångfald, integration och migranters tillgång till sysselsättning och hälsa.

Publicerad

Uppdaterad

Mer inom samma ämne

  1. Bidrag till forskares kommunikation inom migration och integration

    Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag till forskares kommunikation inom migration och integration. Totalt beviljar vi närmare 4,8 miljoner kronor för åren 2022–2024.

  2. Forskarskolor inom migration och integration

    Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilken ansökan som beviljats inom utlysningen Forskarskolor inom migration och integration 2022. Totalt beviljar vi nästan 7, 9 miljoner kronor för åren 2022–2025.

  3. Hur kan kommuner underlätta för flyktingar och deras anhöriga att få jobb?

    En ny rapport visar vad som påverkar flyktingars möjligheter att försörja sig och hur kontakten med myndigheter ser ut i frågor som rör detta. Rapporten har tagits fram inom det nationella forskningsprogram om migration och integration som Vetenskaps...