Transnationella liv i förtryckets skugga

Ett forskningsprojekt inom det nationella forskningsprogrammet om migration och integration.

Projektledare: Camilla Orjuela Länk till annan webbplats.

Period: 2020-2022

Lärosäte: Göteborgs universitet

Projektets titel: Transnationella liv i förtryckets skugga: Unga i diasporan och kampen om demokratin

Vad handlar projektet om?

Projektet handlar hur den generation som växer upp som barn till migranter kan spela en roll i den globala kampen om demokratin. Under de senaste tio åren har antalet auktoritära regimer ökat i världen. Detta är i sig – tillsammans med väpnade konflikter – en orsak till migration. De som kritiserar förtryck och bristen på demokrati attackeras ofta. När det saknas utrymme att arbeta för mänskliga rättigheter och demokratiska reformer i ett land, kan i stället migranter och de generationer som kommer efter dem blir viktiga aktörer för samhällsförändring. Samtidigt har auktoritära regimer blivit allt mer aktiva vad gäller att förtrycka kritiker också utanför sina gränser. Andra generationens migranter – eller diaspora – har en speciell position, då de både har kopplingar till sina föräldrars hemländer och är etablerade i de länder de bor i. På senare år har de fått ökad uppmärksamhet av auktoritära stater som vill samarbeta med – eller kontrollera – sin diaspora. Syftet med det här projektet är att få en djupare förståelse för hur auktoritära stater hanterar andra generationens diaspora – hur de försöker få deras stöd eller tysta kritiker – samt hur unga i diasporan engagerar sig antingen till stöd för eller för att göra motstånd mot auktoritära stater.

Projektets forskningsfrågor

  • Vad använder auktoritära stater för strategier för att mobilisera och/eller kontrollera andra generationens diaspora?
  • Vilka drivkrafter, möjligheter och hinder finns för andra generationens diaspora att mobilisera till stöd för auktoritära regimer i ”hemlandet”?
  • Vilka drivkrafter, möjligheter och hinder finns för andra generationens diaspora att mobilisera mot repression i hemlandsstaten?

För att besvara dessa frågor använder sig projektet av kvalitativa fallstudier. Fyra fall av auktoritära stater i Afrika och Mellanöstern med betydelsefulla diasporor kommer att studeras. Projektet kommer dels utgå från Sverige, dels identifiera relevanta grupper, individer och initiativ i övriga världen. Forskarna kommer att kartlägga de fyra staternas strategier gentemot andra generationens diaspora genom analys av relevanta policydokument, samt intervjuer. Därefter kommer de att titta på drivkrafter, möjligheter och hinder för unga i diasporan att engagera sig för eller emot auktoritära regimer i deras föräldragenerations ursprungsländer.

Deltagare

Projektet är ett samarbete mellan Institutionen för Globala Studier (IGS), Göteborgs universitet, och German Institute for Global and Area Studies (GIGA), Hamburg. IGS är värd för projektet. Här finns en stark tradition av forskning kring demokratiutveckling, sociala rörelser och migration. Center för Global Migration, som är placerat på SGS, utgör en resurs och samlingspunkt för forskning och policydialog kring migration.

Projektets tre forskare har gedigen erfarenhet av forskning om de fall som projektet kommer att fokusera på.

Publiceringar

Hirt, Nicole (2021). Eritrea’s Chosen Trauma and the Legacy of the Martyrs: The Impact of Postmemory on Political Identity Formation of Second-Generation Diaspora Eritreans. Africa Spectrum. 56(1):19-38. doi:10.1177/0002039720977495 Länk till annan webbplats.

Hirt, Nicole & Abdulkader Saleh Mohammad (2021). Eritrea’s self-reliance narrative and the remittance paradox: Reflections on thirty years of retrogression. Remittances Review. 6(1). https://doi.org/10.33182/rr.v6i1.1056 Länk till annan webbplats.

Hirt, Nicole (2021). Forced Migration from Eritrea and Regime Stabilization, MAGYC Policy Brief, https://www.magyc.uliege.be/wp-content/uploads/2021/04/D4.7-v1March2021.pdf Länk till annan webbplats.

Orjuela, Camilla (2020). Passing on the torch of memory: Transitional justice and the transfer of diaspora identity across generations, International Journal of Transitional Justice, Volume 14, Issue 2, 360–380, https://doi.org/10.1093/ijtj/ijaa005 Länk till annan webbplats.

Orjuela, Camilla (2021). Navigating labels, seeking recognition for victimhood: Diaspora activism after mass-atrocities. Global Networks, 1– 14. https://doi.org/10.1111/glob.12337 Länk till annan webbplats.

Orjuela, Camilla (2020). Unga tamiler i diasporan engagerar sig för rättvisa i Sri Lanka. 29 August, Sydasien, https://sydasien.se/reportage/unga-tamiler-i-diasporan-engagerar-sig-for-rattvisa-i-sri-lanka/ Länk till annan webbplats.

Wackenhut, Arne (2020). Understanding Protest Diffusion: The Case of the Egyptian Uprising of 2011. Palgrave McMillan.

Publicerad

Uppdaterad

Mer inom samma ämne

  1. Bidrag till forskares kommunikation inom migration och integration

    Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag till forskares kommunikation inom migration och integration. Totalt beviljar vi närmare 4,8 miljoner kronor för åren 2022–2024.

  2. Forskarskolor inom migration och integration

    Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilken ansökan som beviljats inom utlysningen Forskarskolor inom migration och integration 2022. Totalt beviljar vi nästan 7, 9 miljoner kronor för åren 2022–2025.

  3. Hur kan kommuner underlätta för flyktingar och deras anhöriga att få jobb?

    En ny rapport visar vad som påverkar flyktingars möjligheter att försörja sig och hur kontakten med myndigheter ser ut i frågor som rör detta. Rapporten har tagits fram inom det nationella forskningsprogram om migration och integration som Vetenskaps...