1: Forskning och utveckling – en förutsättning för att genomföra myndighetens uppdrag

Första kapitlet i handboken handlar om vad som krävs för att kunna ta fram och använda kunskap baserad på FoU ifråga om ledning, styrning och processer hos myndigheter.

Varför FoU på en myndighet?

Skälen till att bedriva, upphandla eller utlysa medel för forskning och utveckling på myndigheter är flera:

  • säkerställa att myndigheten genomför sitt uppdrag på bästa sätt och baserat på fakta
    upprätthålla kompetens inom myndigheten
  • ge stöd för de rekommendationer och den vägledning som ingår i myndighetens uppdrag
  • ta fram nödvändig ny kunskap inom ramen för myndighetens uppdrag.

Vad är FoU?

Forskning och utveckling, FoU, består av kreativt och systematiskt arbete med syfte att öka kunskapsmängden samt att hitta nya tillämpningar av befintlig kunskap inom vetenskapens alla fält. För att en aktivitet ska räknas som FoU ska den karaktäriseras av att vara:

Nyskapande: FoU-verksamheten har som syfte att skapa ny kunskap samt att hitta nya tillämpningar av befintlig kunskap

Kreativ: FoU-verksamheten baseras på originella koncept och hypoteser.

Oviss: FoU-verksamhetens utfall går inte att med säkerhet veta på förhand. Ovissheten gäller även åtgången av ekonomiska och personella resurser.

Systematisk: FoU-verksamheten utförs systematiskt samt är planerad och budgeterad.

Överförbar och/eller reproducerbar: FoU-verksamheten avser leda till resultat som potentiellt kan överföras och/eller reproduceras.

Definition av egen och utlagd FoU

Egen FoU utförs av egen personal, konsulter eller utförare i FoU-projekt som leds internt. Till egen FoU räknas även FoU som görs på beställning från andra.

Utlagd FoU är sådan FoU som myndigheten ger i uppdrag till andra att utföra. Här ingår också bidrag som myndigheten lämnar för FoU exempelvis till universitet och högskolor.

SCB:s definitioner av FoU, översatt från Frascatimanualen.

Myndigheter jobbar på olika sätt

Myndigheter bereder och beslutar i FoU-frågor på en mängd olika sätt. Regeringsuppdragen skiljer sig också åt mellan olika myndigheter. Det finns myndigheter som

  • har i uppdrag att bedriva egen och/eller utlagd forskning inom myndighetens verksamhetsområde, med vidhängande anslagsmedel
  • bedriver FoU-arbete på eget initiativ, utan därtill särskild inriktad finansiering (men ofta med möjlighet att förlägga externt finansierade forskningsprojekt inom myndigheten)
  • inte bedriver egen forskning, men som arbetar med forskningsrelevant verksamhet, exempelvis tillhandahåller infrastruktur, till exempel Kungliga biblioteket.

I handboken kan du läsa om mer om vilka processer och stödsystem som är nödvändiga för relevant och samhällsnyttig forskning av hög vetenskaplig kvalitet. Där finns också goda exempel på hur myndigheter kan arbeta med ledning och styrning, strategisk kompetensförsörjning och processer för tillgängliggörande, implementering, uppföljning och utvärdering.

Publicerad

Uppdaterad

Pdf / Utskrift

Detta är en förkortad version av handbokens första kapitel.

Mer inom samma ämne

  1. Referensgruppen för forskningskommunikation

    Vetenskapsrådets referensgrupp för forskningskommunikation bidrar med kunskap och rådgivning till myndigheten i frågor som rör forskningskommunikation. I gruppen sitter forskare och kommunikationsexperter med olika kompetenser.

  2. Ny referensgrupp för frågor om forskningskommunikation

    Vetenskapsrådet har tillsatt en referensgrupp som ska bidra med kunskap och rådgivning till myndigheten i frågor som rör forskningskommunikation.

  3. Bidrag till forskares kommunikation inom migration och integration

    Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag till forskares kommunikation inom migration och integration. Totalt beviljar vi närmare 4,8 miljoner kronor för åren 2022–2024.