2: Kvalitetssäkring av FoU-verksamheten

Hur kan en myndighet kan arbeta med vetenskapligt rådgivande grupper? Kvalitetssäkring av myndighetens FoU-satsningar kan ske på olika sätt beroende på om det handlar om utvärdering av vetenskaplig kvalitet, relevans för myndighetens uppdrag eller tillgängliggörande och implementering. 

Avgörande för framgångsrik FoU är öppenhet och transparens som ger förutsättningar för att styra, följa upp och utvärdera verksamheten. Det underlättar om en FoU-satsning redan från början förbereds för att utvärderas, så att myndigheten har en klar bild av vilka effekter satsningen förväntas leda till.

Vägledning för kvalitetssäkring

  • Myndigheter som antingen bedriver egen eller finansierar andras forskning, eller i sitt uppdrag bidrar till forskningens infrastruktur bör ha ett vetenskapligt råd.

  • Ett vetenskapligt råd ska vara ändamålsenligt sammansatt med avseende på dess syfte och roll.

  • De vetenskapliga råden bör ha inslag av externa ledamöter. Ett visst inslag av internationella ledamöter kan också vara bra, för att sätta in myndighetens FoU-verksamhet i en bredare kontext.

  • För att öka transparensen och minska risken för att myndighetens anslag används på ett för samhället icke optimalt sätt så bör externa ledamöter förekomma även då myndigheten enbart fördelar forskningsmedel internt på myndigheten.
  • I det fall det vetenskapliga rådet lämnar synpunkter på strategiska frågor är det ändamålsenligt att myndighetsledningen är företrädd i rådet.

  • Frågan om ledamöterna bör erhålla arvode beror på arbetsuppgifter, mötesfrekvens, mandat med mera. Om uppdraget handlar om att hantera och fördela forskningsmedel är arvodering starkt att rekommendera, detta för att öka rättssäkerheten och minska risken för otillbörlig påverkan. I de fall inget arvode utgår bör en överenskommelse göras med ledamöternas arbetsgivare så att tid avsätts för den anställde att fullgöra sitt uppdrag.

  • En strukturerad hantering av jävsförekomster är viktigt, för att säkerställa en rättssäker och transparent bedömning av FoU-satsningar. Myndigheten behöver ge ledamöter de rätta förutsättningarna för att anmäla jäv. Det ska också dokumenteras i jävsprotokoll. Ansvaret för att anmäla jäv ligger dock på individen. Det är alltså en fråga om ömsesidig tillit mellan myndigheten och ledamoten.

  • Ledamöternas resor och andra omkostnader för att medverka i arbetet ska i normalfallet bekostas av värdmyndigheten.

  • Rådets arbete ska dokumenteras i protokoll och/eller andra handlingar som diarieförs och arkiveras.


Vetenskapliga råd i praktiken

Syftet med det vetenskapliga rådet varierar och kan vara att: skapa transparens och insyn, bidra med granskning av och underlag för beslut av forskningsansökningar, bidra med omvärldens perspektiv på verksamheten, sprida information om verksamheten utåt, bidra till utformning av forskningsstrategi och förmedla nätverk med olika externa partner som myndigheter eller universitet.

Ett råd kan bestå av representanter från både vetenskapssamhället, slutanvändarna och myndigheten. Både akademisk och brukarkompetens behövs. Dessa kan samsas i samma råd eller verka i två olika råd.

För myndigheter som bedriver egen eller utlagd FoU kan det vetenskapliga rådet ha flera uppgifter:

  • att bidra med underlag för inriktning och fördelning av forskningsmedel,
  • att kontrollera att forskningen håller god kvalitet,
  • att kontrollera att forskningen har relevans för myndighetens uppdrag,
  • att granska att resultatet av forskningen tillvaratas/beaktas i myndighetens övriga verksamhet,
  • att bidra med omvärldsanalys och strategisk planering av myndighetens FoU-verksamhet,
  • att delta i bedömningen och föreslå förbättringar av planerade FoU-projekt.

Publicerad 06 december 2019

Uppdaterad 13 januari 2020

Pdf / Utskrift

Detta är en förkortad version av handbokens andra kapitel.

Mer inom samma ämne

  1. FFF pop-up

    Har du en bra idé inom området forskningskommunikation som du vill dela med dig av eller ett tema för en pop-up? Anmäl ditt intresse och arrangera en egen FFF pop-up i samarbete med Vetenskapsrådet.

  2. Så kan kommunikatörer och forskare använda Wikipedia

    Välkommen till en FFF pop-up om hur världens största uppslagsverk kan användas för att sprida forskning.

  3. Covid-19: Så identifierar du desinformation och konspirationsteorier

    Vilka krafter och mekanismer ligger bakom desinformation och konspirationsteorier? Vad gör dessa fenomen med oss och vårt samhälle? Detta seminarium ger oss tre olika perspektiv – från journalistiken, forskningen och expertmyndigheten.