Mål med forskningsprogrammet
Forskningsprogrammet ska bidra med kunskap som ökar förståelse av segregation och som möjliggör evidensbaserade reformer som kan minska och motverka segregationen i Sverige. Det ska därmed bidra till regeringens mål om minskad segregation, jämlika uppväxt- och levnadsvillkor och goda livschanser för alla.
Strategisk forskningsagenda pekar ut riktningen
En strategiska forskningsagenda är kärnan i programmet och pekar ut tre huvudsakliga aktiviteter:
- Initiera forskning om segregation.
- Stärka forskningsområdets långsiktiga utveckling.
- Främja tillgängliggörande och spridning av forskning och kunskap om segregation för att bidra till en kunskapsbaserad praktik.
I agendan ingår också en beskrivning av aktörer verksamma inom fältet i Sverige, en beskrivning av hur forskningsfinansieringen inom området ser ut samt en beskrivning av forskningsområdets förutsättningar och behov.
Forskningsagenda för det nationella programmet om segregation
Medverkande aktörer
I arbetet med att utforma programmet för vi en dialog med flera olika aktörer. Tre rådgivande grupper finns knutna till programmet:
- En programkommitté med representanter från Forte, Formas, Vetenskapsrådet och Vinnova.
- En kunskapskommitté med organisationer som arbetar praktiskt med frågor om segregation. I kommittén sitter representanter från Boverket, Socialstyrelsen, Skolverket, SKR, Tillväxtverket och Sveriges Allmännytta.
- En referensgrupp med aktiva forskare inom segregation.
Ett aktivt deltagande även från andra aktörer kommer att vara viktigt i utformningen av forskningsprogrammet.
Beviljade forskningsprojekt
Information om varje projekt finns i Swecris – sök på projekttiteln
Projekttitlar 2023
- Boendesegregation, urbanisering och ojämlika livsvillkor
- Socioekonomisk segregation – Betydelsen av grannskap, skolor och policy över livscykeln
- Segregation utifrån olika skalor: Rollen av överföring mellan generationerna, flyttning av hushåll och nybyggnation
- Grannskaps- och skolsegregation över utbildningskarriärer: mönster, processer, och konsekvenser på ojämlikhet i utbildning
- Segregationens språk: tvärvetenskapliga perspektiv på rumslig, social och symbolisk uppdelning i städer
Projekttitlar 2022
- Renovering, utförsäljning och ombildning i hyressektorn - vilka är konsekvenserna?
- Betydelsen av media för skolors och grannskaps anseenden och dess effekt på skol- och grannskapssegregation
- Mot alla odds - framgångsrika skolor i ett utsatt område
- Segregation av urbana bekvämligheter i Sverige
- Konsekvenser av att bli ett utsatt område
- Integration på grannskapsnivå: Tvärnationella jämförelser av segregation av syriska flyktingar
- Leder ökad socioekonomisk segregation till ökad politisk ojämlikhet?
- Fortfarande segregerade? Långsiktig och intersektionell analys av bostads-, arbetsmarknads- och politisk segregation av sexuella minoriteter i Sverige
- Hur påverkar uppfattningar om staden valet av bostadsområde och sökandet av en bostad? En jämförelse mellan andra generationens invandrare och svenskfödda i Uppsala
Projekttitlar 2021
- Grannskapets långa räckvidd: Hälsa, utbildning och inkomst i Landskrona, Sverige, 1904-2015
- Är uppfostringsstil en drivkraft bakom ekonomisk ojämlikhet mellan individer och bostadsområden?
- Integration med förhinder? Hur etniska grannskap och främlingsfientlighet i det omgivande samhället påverkar invandrares politiska integration
Ett av sex nationella forskningsprogram
Detta är ett av sex nationella forskningsprogram som Vetenskapsrådet ansvarar för. Programmen är breda, tioåriga satsningar som syftar till att koordinera forskningen inom ett särskilt område.
Utlysningar och evenemang inom programmet
Beviljade projekt kommer att ingå i det nationella forskningsprogrammet och samordnas av en vetenskaplig koordinator.
Kunskapsöversikter om segregation
För att sprida forskningsresultat utanför akademin samarbetar Vetenskapsrådet med Delmi (Delegationen för migrationsstudier) för att ta fram kunskapsöversikter om segregation:
Publicerad
Uppdaterad