Regionernas redovisning av ALF-ersättningen

ALF-avtalet reglerar hur mycket statliga medel regionerna som ingår i samarbetet ska få för att medverka i utbildningen av läkare, bedriva klinisk forskning och utveckla hälso- och sjukvården. Här kan du se statistik över hur regionerna har använt medlen mellan 2009–2021.

ALF-medel för 2021 kan användas under 2022

På grund av coronapandemin har ALF-regionernas möjligheter att bedriva klinisk forskning påverkats. Regeringen har därför tecknat tilläggsavtal till ALF-avtalet som gör det möjligt för regionerna att använda ALF-medel ett år till. Det betyder att medel avsedda för 2021 kan användas under 2022.

Statistik för 2009–2021

Staten betalar ut ersättningen via universiteten men det är regionerna som ska göra en ekonomisk redovisning. I redovisningen ska det framgå hur användningen av medlen fördelats på lokalkostnader, lönekostnader och övriga driftskostnader. Redovisningen ska sedan ingå i universitetens årsredovisningar.

Ersättningen är uppdelad i två delar: ALF-ersättning för klinisk forskning och ALF-ersättning för utbildning av läkare.

Regionerna fördelar ersättningen på olika sätt

ALF-avtalet kompletteras med regionala avtal mellan universiteten och regionerna, som bland annat reglerar prioritering och fördelning av ALF-ersättningen. Detta innebär att varje region prioriterar och fördelar medlen på lite olika sätt.

I princip kan man säga att det är två huvudspår som används helt eller delvis för att fördela ALF-ersättningen. Det ena är fördelning efter ansökan om medel från enskilda forskare eller forskargrupper, det andra är fördelning efter nyckeltal baserade på olika mått av forskningens kvalitet, till exempel antal publikationer, disputationer och docenturer. Det går också att konstatera att regionerna har olika strategier för hur ALF-ersättningen fördelas på lokalkostnader, lönekostnader och övriga driftskostnader.

Publicerad

Uppdaterad

Pdf / Utskrift

Kontakt

Vetenskapsrådets ALF-kansli

alf@vr.se

Mer inom samma ämne

  1. Forskares tid för forskning – utveckling i Sverige 2013–2019 samt en internationell jämförelse

    Forskningstid är en central förutsättning för att kunna bedriva forskningsverksamhet av hög kvalitet. Men forskare behöver lägga arbetstid även på andra uppgifter, till exempel administration, ansökningar av forskningsmedel och undervisning. Denna r...

  2. Definitioner av begrepp inom medicinsk och klinisk forskning

    Vetenskapsrådet har tagit fram definitioner av några av de mest centrala begreppen inom medicinsk och klinisk forskning. Detta har vi gjort för att visa hur vi på Vetenskapsrådet tolkar och använder begreppen.

  3. Vetenskapsrådet etablerar nationell rådgivning för hälsodata

    Ökad kunskap, nationell samordning och återkommande kartläggningar av oklarheter och hinder. Det är vägen framåt för att förbättra nyttjandet av hälsodata för forskning och innovation. Nu inleder vi arbetet med att etablera nationell rådgivning för h...