Regionernas redovisning av ALF-ersättningen

ALF-avtalet reglerar hur mycket statliga medel regionerna som ingår i samarbetet ska få för att medverka i utbildningen av läkare, bedriva klinisk forskning och utveckla hälso- och sjukvården. Här kan du se statistik över hur regionerna har använt medlen mellan 2009–2024.

Statistik för 2009–2024

Staten betalar ut ersättningen via universiteten men det är regionerna som ska göra en ekonomisk redovisning. I redovisningen ska det framgå hur användningen av medlen fördelats på lokalkostnader, lönekostnader och övriga driftskostnader. Redovisningen ska sedan ingå i universitetens årsredovisningar.

Ersättningen är uppdelad i två delar: ALF-ersättning för klinisk forskning och ALF-ersättning för utbildning av läkare.

Regionerna fördelar ersättningen på olika sätt

ALF-avtalet kompletteras med regionala avtal mellan universiteten och regionerna, som bland annat reglerar prioritering och fördelning av ALF-ersättningen. Detta innebär att varje region prioriterar och fördelar medlen på lite olika sätt.

I princip kan man säga att det är två huvudspår som används helt eller delvis för att fördela ALF-ersättningen. Det ena är fördelning efter ansökan om medel från enskilda forskare eller forskargrupper, det andra är fördelning efter nyckeltal baserade på olika mått av forskningens kvalitet, till exempel antal publikationer, disputationer och docenturer. Det går också att konstatera att regionerna har olika strategier för hur ALF-ersättningen fördelas på lokalkostnader, lönekostnader och övriga driftskostnader.

Publicerad

Uppdaterad

Pdf / Utskrift

Kontakt

Vetenskapsrådets ALF-kansli

alf@vr.se

Mer inom samma ämne

  1. Dataguiden – nytt stöd för forskare som använder register- och hälsodata

    Vetenskapsrådets nya webbplats Dataguiden samlar kunskap och vägledning för forskare som använder register- och hälsodata. Den ger stöd genom hela forskningsprocessen – från planering och identifiering av data, till publicering av resultat.

  2. Inget ämnesområde är betjänt av att beskrivas utifrån undermåliga data

    Inför Forskningsbarometern 2025 beslutade Vetenskapsrådet att inte publicera statistik för citeringsgenomslag för humaniora. Beslutet bygger på djupare analyser av citeringsgrader. Det var inte ett lättvindigt beslut, humaniora är ett viktigt forskn...

  3. Forskningsbarometern 2025 ger lägesbild av svensk forskning

    Hur står sig Sverige som forskningsnation i internationell jämförelse och inom vilka ämnesområden har Sverige störst genomslag? Hur finansieras svensk forskning och hur står det till med jämställdheten på lärosätena? Forskningsbarometern 2025 ger sva...