Regionernas redovisning av ALF-ersättningen

ALF-avtalet reglerar hur mycket statliga medel regionerna som ingår i samarbetet ska få för att medverka i utbildningen av läkare, bedriva klinisk forskning och utveckla hälso- och sjukvården. Här kan du se statistik över hur regionerna har använt medlen mellan 2009–2022.

ALF-medel för 2021 kan användas under 2022

På grund av coronapandemin har ALF-regionernas möjligheter att bedriva klinisk forskning påverkats. Regeringen har därför tecknat tilläggsavtal till ALF-avtalet som gör det möjligt för regionerna att använda ALF-medel ett år till. Det betyder att medel avsedda för 2021 kan användas under 2022.

Statistik för 2009–2022

Staten betalar ut ersättningen via universiteten men det är regionerna som ska göra en ekonomisk redovisning. I redovisningen ska det framgå hur användningen av medlen fördelats på lokalkostnader, lönekostnader och övriga driftskostnader. Redovisningen ska sedan ingå i universitetens årsredovisningar.

Ersättningen är uppdelad i två delar: ALF-ersättning för klinisk forskning och ALF-ersättning för utbildning av läkare.

Regionerna fördelar ersättningen på olika sätt

ALF-avtalet kompletteras med regionala avtal mellan universiteten och regionerna, som bland annat reglerar prioritering och fördelning av ALF-ersättningen. Detta innebär att varje region prioriterar och fördelar medlen på lite olika sätt.

I princip kan man säga att det är två huvudspår som används helt eller delvis för att fördela ALF-ersättningen. Det ena är fördelning efter ansökan om medel från enskilda forskare eller forskargrupper, det andra är fördelning efter nyckeltal baserade på olika mått av forskningens kvalitet, till exempel antal publikationer, disputationer och docenturer. Det går också att konstatera att regionerna har olika strategier för hur ALF-ersättningen fördelas på lokalkostnader, lönekostnader och övriga driftskostnader.

Publicerad

Uppdaterad

Pdf / Utskrift

Kontakt

Vetenskapsrådets ALF-kansli

alf@vr.se

Mer inom samma ämne

  1. Stabilt antal kliniska prövningar i Sverige de senaste tio åren

    Kliniska läkemedelsprövningar utgör 11 procent av de ungefär 2 000 kliniska studier som planeras i Sverige varje år. Enligt en sammanställning av statistik som Vetenskapsrådet publicerar idag har antalet kliniska läkemedelsprövningar legat på en stab...

  2. Nominera forskare till Athenapriset 2023

    Athenapriset går till forskning och innovationer som kommit till genom samarbete mellan hälso- och sjukvården, akademin och näringslivet. Var med och påverka vem som får priset i år! Sista nomineringsdag är 29 maj.

  3. Svensk klinisk forskning håller hög kvalitet visar ny ALF-utvärdering

    ALF-utvärderingen som publiceras idag visar en positiv utveckling av kvaliteten i svensk klinisk forskning. Samtidigt finns förbättringsområden i samtliga utvärderade ALF-regioner, till exempel prioriteras forskningstid ofta ned till förmån för vård.