Utvärdering av forskningens kvalitet i ALF-regionerna

Bedömningen av ”Den vetenskapliga produktionens kvalitet” ska göras av en internationellt sammansatt panel, som för varje ALF-region [1] ska bedöma den vetenskapliga produktionens övergripande kvalitet och omfattning samt den vetenskapliga profilen avseende klinisk relevans och kvalitet.

Bedömningen av den vetenskapliga produktionen baseras på ett bibliometriskt underlag medan den vetenskapliga profilen avseende klinisk relevans och kvalitet bedöms utifrån en extern sakkunniggranskning av ett representativt urval av respektive ALF-regions vetenskapliga publikationer. Bedömningen av klinisk relevans avser den kliniska relevans som forskningen bedöms kunna uppnå (till skillnad från uppnådd klinisk relevans som bedöms av panel 2). Panelen väger samman underlaget och lämnar för varje ALF-region en bedömning av den vetenskapliga kvaliteten (undermålig, god-hög, mycket hög) kompletterat med ett strukturerat skriftligt utlåtande.

Panelens huvudsakliga uppdrag är att ta fram 1-3 goda exempel på ALF-regioner som utmärker sig exceptionellt inom området vetenskaplig kvalitet på klinisk forskning och som övriga ALF-regioner kan lära av, för att lyfta Sverige nationellt på området.

Komponenter att utvärdera

1. Den vetenskapliga produktionens övergripande kvalitet och omfattning

Ett omfattande bibliometriskt underlag avseende den kliniska forskningen ska presenteras för panelen. Underlaget ska inkludera såväl volymsindikatorer (exv. antal publikationer per ALF-region och område) som volymsoberoende indikatorer (exv. medelcitering och andelen publikationer som tillhör de tio procent mest citerade inom ett visst ämnesområde och år).

Underlaget ska även inkludera citeringsprofiler och ämnesprofiler samt storleken på ALF-regionens tillgängliga ALF-medel [2] för att panelen ska kunna värdera volymsindikatorer i relation till ALF-regionens storlek/förutsättningar. ALF-regionens storlek, sett till tilldelade ALF-resurser, ska således tas i beaktande när panelen bedömer ALF-regionens utfall inom detta område.

En viss övrig allmän bakgrundsinformation – gemensam för alla paneler – om ALF-regionerna kommer att tillhandahållas, men denna ska vara översiktlig och syftar enbart till att ge viss kontext (och inte utgöra underlag för någon bedömning). Även en bredd-/spetsanalys görs av panelen för varje ALF-regions bibliometriska profil, men utan att utgöra underlag för betygsättningen, där panelen förväntas kommentera hur respektive ALF-region, utifrån givna ALF-medel för forskning, prioriterat mellan bredd och spets och panelens omdöme över denna prioritering.

Genomförande/process

Den myndighet som ansvarar för framtagandet av det bibliometriska underlaget säkerställer att underlaget representerar klinisk forskning i enlighet med styrgruppens intentioner. Myndigheten presenterar ett skriftligt underlag för panelen samt bistår därutöver med det kompletterande underlag och analys som panelen önskar under utvärderingsprocessen. Panelen bedömer, med beaktande av ALF-regionernas olika finansiella förutsättningar avseende tilldelade ALF-medel för forskning, den vetenskapliga produktionens övergripande kvalitet och omfattning.

Utvärderingen baseras på hela den fyraårsperiod som förflutit sedan föregående utvärdering. En jämförelse görs med data från föregående utvärdering för att kunna bedöma utvecklingen under den senaste fyraårsperioden.

2. Vetenskaplig profil avseende klinisk relevans och kvalitet

Panelen ska för varje ALF-region, baserat på en sakkunniggranskning, bedöma den kliniska forskningens kliniska relevans och kvalitet. Härvid ska också förmågan till nytänkande ingå. Bedömningen av den vetenskapliga profilen är kvalitativ och utgör ett viktigt komplement till den bibliometriska bedömningen.

Genomförande/process

Varje ALF-region gör själv ett urval av publikationer från av utförande myndighet definierad tidsperiod för att illustrera den kliniska forskningens kliniska relevans, kvalitet samt förmåga till nytänkande. Den lokala processen för urvalet av publikationer beslutas av respektive ALF-region och beskrivs i det inlämnade underlaget till panelen – denna beskrivning syftar dock endast till förståelse för urvalsprocessen och urvalet, och utgör inte underlag för bedömning/betygsättning, men väl för eventuellt utlåtande från panelen för konstruktiv återkoppling till ALF-regionerna. I denna beskrivning kan ALF-regionerna relatera urvalet av publikationer till t.ex. respektive ALF-regions eventuella strategier för vetenskaplig inriktning/profil och/eller till sina samarbeten nationellt och internationellt.

Panelen ska, baserat på en extern sakkunniggranskning av de utvalda publikationerna, avge omdöme över en ALF-regions urval av publikationer som helhet (dvs. inte över enskilda publikationer), med avseende på klinisk relevans och kvalitet, vilket sedan utgör ett underlag till panelens sammanvägda bedömning (se nästa avsnitt). Omdömet förväntas således kommentera kvaliteten och den kliniska relevansen i det samlade urvalet av publikationer från en ALF-region. ALF-regionens storlek, sett till tilldelade ALF-resurser, ska tas i beaktande när panelen bedömer ALF-regionens utfall inom detta område.

Granskningen av det aktuella urvalet av publikationer ska göras av externa sakkunniga utifrån en strukturerad bedömningsmall. Utöver betygsättning ska de sakkunniga lämna kortfattade skriftliga yttranden. Urvalet av publikationer ska omfatta maximalt 2 % av den totala vetenskapliga produktionen inom klinisk forskning i Sverige under den aktuella utvärderingsperioden. Antalet publikationer som ska granskas bestäms av den utförande myndigheten. Antalet publikationer som varje ALF-region inger ska vara proportionellt mot dess andel av ALF-medlen för forskning.

Genom att ställa krav på hög kvalitet (med beaktande av ett ämnesområdes publiceringsmönster vid exempelvis bedömning av tidskriftskvalitet) i fler publikationer med klinisk relevans från ALF-regioner med mer ALF-medel, möjliggörs en likvärdig storleksoberoende bedömning. Det ska här alltså inte ses som en fördel att få plocka ut många publikationer, utan snarare som en utmaning att hålla lika hög kvalitet och klinisk relevans på ett stort urval som ett litet. Den utvärderande myndigheten ger närmare instruktioner för hur denna storlekshänsyn i realiteten kan implementeras av panelen (genom exempelvis att arbeta med medelbetyg på enskilda publikationer).

Panelens sammanvägda bedömning

Panelen väger samman underlaget avseende den vetenskapliga produktionens övergripande kvalitet och omfattning (50 % av betyget) samt den vetenskapliga profilen avseende klinisk relevans och kvalitet (50 % av betyget).

För varje ALF-region ska panelen lämna en bedömning av den samlade vetenskapliga kvaliteten: undermålig kvalitet, god-hög kvalitet eller mycket hög kvalitet.

Det huvudsakliga syftet med denna fördelningsmodell är att lyfta fram och premiera 1-3 goda exempel på ALF-regioner som utmärker sig nationellt inom vetenskaplig kvalitet och därmed kan vara förebilder för de andra ALF-regionerna (och därmed tilldelas betyget mycket hög kvalitet), så att det långsiktiga målet att lyfta hela nationens kliniska forskning på sikt kan uppnås[3].

Bedömningen ska kompletteras med ett strukturerat skriftligt utlåtande beträffande hur panelen uppfattar styrkor och svagheter i den kliniska forskningen under den aktuella perioden, samt relaterat till tidigare utvärdering som jämförelse för att bedöma utvecklingen under perioden. Den sammanvägda bedömningen är panelens slutdokument medan övriga underlag och sammanställningar endast utgör arbetsmaterial.

[1] Definieras som landsting (inkl. landsting som numera kallar sig regionkommun) som är part i nationella ALF-avtalet med staten samt landstingets korresponderande universitet enligt 16 § i nationella ALF-avtalet.

[2] Här, och framgent i underlaget, avses de ALF-medel som varit tillgängliga för respektive ALF-region under den utvärderade fyraårsperioden.

[3] För närmare instruktioner om principerna för betygssättning, se avtalad Modell för resursfördelning.

Panelen som ska bedöma den vetenskapliga produktionens kvalitet (panel 1) ska få tillgång till en bibliometrisk analys av respektive region enligt vad som framgår i den,
av nationella styrgruppen för ALF, beslutade utvärderingsmodellen under avsnittet Den vetenskapliga produktionens övergripande kvalitet och omfattning.

Nedan beskrivs principerna för hur de publikationer som ska utgöra underlag för denna analys ska identifieras. I utvärderingsmodellen anges även att samma bibliometriska analys ska göras årligen för att regionerna ska kunna följa sin
utveckling, men det är bara vart fjärde år i samband med utvärderingen som det ligger till grund för resursfördelningen i samband med panelens granskning.

I. Datakälla

Underlaget tas fram av Vetenskapsrådet baserat på rådets publikationsdatabas som i sin tur är baserad på material som finns i Web of Science. Vetenskapsrådet köper in följande delar av Web of Science:

• Science Citation Index Expanded
• Social Science Citation Index
• Arts and Humanities Citation Index

Vetenskapsrådet vidareutvecklar kontinuerligt vissa delar av denna databas. Några punkter som är viktiga i samband med utvärderingen av den kliniska forskningen är:

A. Organisationstillhörigheten i författaradresserna standardiseras så att bland annat svenska akademiska och vårdrelaterade organisationer kan identifieras.

B. Ämnesklassningen utgår från de 250 ämnen som definieras i Web of Science (där kallade Web of Science Categories) [1]. Dessa ämnesetiketter sätts på i princip på alla tidskrifter, en tidskrift kan tilldelas från ett till sex ämnen. Alla artiklar i en tidskrift ärver normalt tidskriftens ämnesetikettering. Ett undantag är artiklar i tidskrifter som klassas till Multidisciplinary Sciences. Detta ”ämne” sätts på tidskrifter som publicerar artiklar inom ett stort spektrum av ämnen som (till exempel Nature, PLoS ONE, PNAS och Science). De enskilda artiklarna i dessa tidskrifter är sällan multidisciplinära. Vetenskapsrådet försöker klassa om artiklarna i
dessa tidskrifter till andra ämnen. Detta görs på artikelnivå baserat på ämnesprofilen i respektive artikels referenslista och på ämnesinriktningen hos de artiklar som citerar dessa multidisciplinära artiklar [2].

Artiklar som inte har någon referenslista, eller en mycket kort sådan och blir lågt citerade, eller där de citerade publikationerna har en stor ämnesspridning, förblir klassade som multidisciplinära. Alla andra tilldelas från ett till sex nya ämnen beroende på hur enhetlig ämnesfördelningen är bland de citerade och citerande artiklarna.

C. Vetenskapsrådet tar fram egen statistik för citeringsgenomslag där självciteringar tagits bort.

II. Urvalsprinciper

1) Adressurval: Författaraddresser från universitet samt universitetssjukhus och övriga vårdenheter inom respektive sjukvårdsregion som universitetet/landstinget tillhör [3] inkluderas men med de begränsningar som specificeras nedan. Adresser av typen ”County Council” (landsting/region) inkluderas, dock exkluderas adresser som inte är vårdrelaterade (till exempel Göteborgs botaniska trädgård som drivs av Västra Götalandsregionen).

2) Författarfraktionering: För artiklar med adresser som ska inkluderas, krediteras respektive organisation en andel av respektive artikel i proportion till andelen av författarna, datafångsten författarfraktioneras alltså.

3) Ämnesurval: Underlaget baseras på artiklar inom Health Sciences. Detta område definieras och identifieras i följande två kategorier:

a) Baserat på de ämnesetiketter som finns Vetenskapsrådets publikationsdatabas (jfr punkt I B ovan) klassas för närvarande ca 63 av 250 ämnen som Health Sciences. [4] Om en artikel har en ämnesetikett inom Health Sciences ses hela artikeln som Health Sciences oavsett antalet etiketter inom andra områden (dvs ingen ämnesfraktionering görs).

b) När vårdorganisationer (universitetssjukhus eller andra vårdorganisationer) publicerar inom andra ämnen enligt Web of Science klassningen – som alltså inte ingår i punkt a) ovan – definieras dessa artiklar som Health Sciences i andra tidskrifter och inkluderas i fångsten som en separat kategori. Dessa publikationer återfinns till stor del inom biomedicinska ämnen (och mer sällsynt inom naturvetenskapliga, tekniska eller samhällsvetenskapliga ämnen). Även
universitetsadresser som finns bland dessa artiklar inkluderas i datafångsten. Även dessa artiklar inkluderas i sin helhet och ingen ämnesfraktionering används.

c) Fångsten i punkt a) och punkt b) redovisas separat från varandra i statistik och bibliometrisk analys.

4) Publikationstyper: Bland de publikationstyper som definieras i Web of Science inkluderas typerna article och review.

5) Tidsperiod: Datafångsten baseras på publikationer från en fyraårsperiod. Till exempel, för statistik som tas fram 2017 används publikationer från 2012-2015.

6) Artikelurval för peer-review (enligt utvärderingsmodellens avsnitt Vetenskaplig profil avseende klinisk relevans, bredd och kvalitet): Urvalet måste komma från samma tidsperiod som nämns i punkt 5) men måste inte återfinnas i det material som datafångsten identifierar från Web of Science, regionerna väljer alltså fritt vilka artiklar som ska väljas (detta är ett kompletterande beslut av styrgruppen som ändrar vad som tidigare beskrivits i den av styrgruppen beslutade utvärderingsmodellen).

III. Utveckling

Klassificeringen av bl a Health science i Web of Science har en utbredd användning i världen men det har precis som alla klassificeringsmetoder begränsningar. Vetenskapsrådet håller sig därför informerad om alternativa metoder för att möjliggöra utveckling av klassificering av klinisk forskning. Ett exempel är den metodutveckling som sker på Karolinska institutet för att klassificera artiklar baserat
på sjukdomar/diagnoser. Målet är att ge en så fullständig bild som möjligt av respektive enhets vetenskapliga produktion. Vetenskapsrådet för fortlöpande dialog med den nationella styrgruppen för ALF kring dessa frågor.

[1] Thomson Reuters som äger databasen inför ibland nya ämnen och tar ibland (men mer sällan) bort ämnen. Omkring en gång på 2-3 år införs nya ämnen.

[2] Metodiken beskrivs i detalj i Vetenskapsrådets Lilla Rapportserie 4:2011, ”Subject classification of publications in the ISI database based on references and citations”

[3] Underlaget för Uppsala-Örebro-regionen, som ligger till grund för beräkningar som avser Landstinget i Uppsala län och Örebro läns landsting, hanteras i särskild ordning. 2016-11-04c SK/PD

[4] Om ämnesklassningen i Web of Science ändras (jfr fotnot 1) behöver även definitionen av Health Sciences ses över.

Bedömningen av ”Forskningens kliniska betydelse och samhällsnytta” ska göras av en panel sammansatt av personer med akademisk kompetens och god kunskap om svensk/nordisk hälso- och sjukvård och det svenska samhällssystemet. Varje ALF-region ska bedömas avseende hur den kliniska forskningen bidrar till att förbättra hälsoutfallet, utbildningen samt innovation och life science-utveckling.

Panelen väger samman underlaget och lämnar för varje ALF-region en bedömning av forskningens kliniska betydelse och samhällsnytta (undermålig, god-hög, mycket hög) kompletterat med ett strukturerat skriftligt utlåtande.

Panelens huvudsakliga uppdrag är att ta fram 1–3 goda exempel på ALF-regioner som utmärker sig exceptionellt inom området klinisk betydelse och samhällsnytta och som övriga ALF-regioner kan lära av, för att lyfta Sverige nationellt på området.

ALF-regionernas storlek, sett till tilldelade ALF-resurser för forskning [1] , ska tas i beaktande när panelen bedömer ALF-regionerna totala satsningar inom panelens område.

Komponenter att utvärdera

1. Hur den kliniska forskningen bidrar till att förbättra hälsoutfallet för såväl patienter i sjukvården som i hela befolkningen.

Klinisk och preklinisk forskning som syftar till att förstå biologiska mekanismer har stor betydelse för att förstå orsaker till sjukdomar och att därmed leda till en förbättrad hälso- och sjukvård. Detta kan beskrivas på flera nivåer. Folkhälsan, dvs det allmänna hälsotillståndet i befolkningen, är huvudsakligen beroende av samhällsfaktorer, men hälso- och sjukvården bidrar i samverkan med universitet och högskolor direkt, såväl som indirekt, till en förbättrad folkhälsa. Klinisk forskning, från epidemiologiska studier till forskning för att studera interventioner i hälso- och sjukvården samt på populationsnivå, har stor betydelse för att förbättra det allmänna hälsotillståndet i befolkningen.

Den kliniska forskningen beträffande metoder för behandlingar och diagnostik har en direkt koppling till hälso- och sjukvårdens resultat. Vägen till bättre hälso- och sjukvård kan ske direkt via forskning och utveckling av nya metoder följt av testning och implementering i rutinsjukvården. Den kan även ske indirekt genom att hög akademisk kompetens bland hälso- och sjukvårdens medarbetare har betydelse för såväl fullgörande av etablerad hälso- och sjukvård som för utveckling och framtagande av nya och bättre behandlingsmetoder. Detta gäller särskilt för den lokala implementeringen av nya evidensbaserade behandlingar samt utmönstring av förlegade metoder som är till liten eller ingen nytta för patienterna.

Tiden från tidig medicinsk forskning till implementering är ofta lång och en stor samhällsnytta är om forskning och utveckling snabbare kan implementeras i praktiskt sjukvård med bättre resultat och utfall som följd.

(a) Hur samverkar hälso- och sjukvården i ALF-regionen med olika aktörer för att driva folkhälsoarbete

Avser att belysa hur universitet och hälso- och sjukvård samverkar kring folkhälsoarbetet och hur resultat från den kliniska forskningen tas till vara i regionens folkhälsoarbete. Lämna exempel på egen forskning som haft betydelse för folkhälsoarbetet och/eller hur forskning bedriven inom och utanför den egna regionen implementerats genom insatser för att förbättra folkhälsan i ALF-regionen.

(b) Hur tillämpas resultat av klinisk forskning bedriven inom och utanför den egna regionen för att förbättra hälso- och sjukvården inom ALF-regionen

Belyser hur man tar tillvara resultaten av klinisk forskning bedriven både inom och utanför regionen, nationellt och internationellt, och hur resultaten kan ligga till grund för implementering eller utmönstring av metoder. Regionens strategiska arbete att sprida kunskap, evidens och resultat samt hur medarbetarnas engagemang, kunskap och kompetens bidrar till detta ska belysas. Strukturer för detta arbete, t ex HTA-enhet, kan redovisas.

(c) Klinisk forskning och uppföljning av kliniska resultat

Belyser hur regionens kliniska forskning, via kliniska studier eller register, använts för att utveckla hälso- och sjukvården i den egna regionen med avseende på kliniska resultat. Sådan forskning kan gärna ha skett i samverkan med andra regioner. Här efterfrågas exempel och publikationer under 2016–2019.

(d) Hur klinisk forskning bedriven i regionen har påverkat evidensläge och vårdrekommendationer

Belyser vilket genomslag den egna kliniska forskningen har fått utanför regionen och hur resultaten har påverkat nationella och internationella vårdrekommendationer. Detta kan gälla såväl forskning som har till syfte att förbättra resultaten av hälso- och sjukvård men även forskning som har som syfte att förbättra folkhälsan på ett övergripande plan. Exempel kan ges med hänvisning till publikationer och de riktlinjer där resultaten refereras till.

(e) Kunskapsluckor och klinisk forskning

Belyser hur kunskapsluckor i vården identifieras och tas vidare inom ALF-regionen. Finns det processer för att dessa ska kunna besvaras av kliniska studier och vilka incitament och strukturer finns för att stödja sådan forskning? Observera att här efterfrågas övergripande strukturer, inte enskilda forskares forskningsfrågeställningar.

(f) Samverkan med samhälle och patientorganisationer/företrädare

Här efterfrågas hur regionen samverkar med övriga samhället, inklusive patienter, för att dels sprida ny kunskap relaterat till folkhälsoarbete, dels genomföra riktade hälsoinsatser för att förbättra folkhälsan. Därutöver efterfrågas hur patienter och andra samhällsaktörer medverkar i arbetet med att identifiera viktiga kliniska problemställningar för att genomföra klinisk forskning inom områden av stort samhälleligt intresse.

(g) Antalet akademiska kliniska studier inom regionen

Här anges hur många akademiskt driva kliniska studier som drivs inom ALF-regionen vid tidpunkten för uppföljningen. Dessa kan vara både interventionsstudier och andra studier av observationell/translationell karaktär. Här ska inte studier som bedrivs i samverkan med industrin eller andra näringslivsaktörer tas med. Ange hur antalet tagits fram.

Genomförande/process

Utvärdering utgår från en strukturerad självutvärdering. Antalet exempel som efterfrågas bör specificeras vid varje punkt och uppgå till högst 3. Möjligheter att samutnyttja andra utvärderingsinstrument som region/lärosäten deltar i, t.ex. utvärderingen av universitetssjukvården i tillämpliga delar, eftersträvas.

2. Hur den kliniska forskningen i bidrar till utbildning

Klinisk forskning och högskoleutbildning hänger tätt ihop och högskoleutbildningen ges av vetenskapligt skolade personer, oftast med egen pågående forskning. På så sätt bibringas studenterna ett allmänt vetenskapligt synsätt och forskarna kan även fördjupa studenternas kunskaper inom sina respektive forskningsområden. Detta sker i hög utsträckning inom de lärandemiljöer för verksamhetsförlagd utbildning för vårdens alla professioner som universitet och högskolor tillsammans med hälso- och sjukvård i samverkan bygger upp. På så sätt skapas miljöer där samtliga medarbetare kan bidra och stödja klinisk forskning.

(a) Hur forskningskompetens sprids från kliniska forskare till studenter inom hälso-och sjukvårdens olika professionsutbildningar

Här beskrivs hur studenterna tränas i evidensbaserad medicin genom att t ex lära sig kritiskt granska vetenskapliga artiklar med kliniska studier, hur grundläggande forskningsmetodik inkluderas i undervisningen och vilka strukturer som finns för att intressera studerande inom hälso-och sjukvårdens olika professionsutbildningar för forskarstudier.

(b) Kopplingen mellan klinisk forskning och studentarbeten på olika nivåer såsom fördjupningsarbeten och projektarbeten inom de olika utbildningarna, mastersuppsatser mm

Beskriv hur kliniska forskare engageras som handledare i dessa aktiviteter och i vilken mån dessa arbeten integreras i forskningsprogram som leder till publikationer. Exempel kan ges. Beskriv strategier och strukturer för detta. Antal arbeten är inte det som efterfrågas i första hand.

Genomförande/process

Utvärdering utgår från en strukturerad självutvärdering.

3. Hur den kliniska forskningen och sjukvården i ALF-regionen bidrar till innovation och life science-utveckling

Life science-industrin har en stor betydelse för att ta fram och tillhandahålla metoder och läkemedel som kan vara till nytta för patienterna och därmed en bättre hälso- och sjukvård. För en kraftfull utveckling av life science-området krävs samverkan mellan industri, hälso- och sjukvård och lärosäten.

Innovationskraften inom hälso- och sjukvården bygger dels på att medarbetare kan definiera behov och komma med idéer för nya produkter, arbetssätt och strukturer, dels på att det finns system som kan stödja förvaltning, utveckling och implementering av dessa idéer.
Ett annat spår är grundforskning varvid mekanismer av betydelse för sjukdomstillstånd kan klarläggas och leda till interventioner som sedan testas i klinisk forskning. Kopplingen mellan idéer, grundforskning, klinisk forskning och implementering i sjukvården, dvs translationell forskning, är en av hörnpelarna i life science-utveckling.

(a) Innovations- och life science-strategier

Här ombeds ALF-regionen kortfattat redovisa sin innovations-/life science-strategi för att ge en bild av grunden för ett systematiskt life science-arbete i regionen och vilka aktörer och beslutsfattare som är engagerade och inblandade.

(b) Strukturer för samverkan mellan hälso- och sjukvård, lärosäten och industri

Här beskrivs hur ALF-regionen arbetar för att driva processen från idé till produkt, via klinisk forskning, till kliniskt tillnyttogörande och life science-utveckling i samarbete med näringslivet. Här beskrivs också strukturer och miljöer där tester och prövningar kan utföras.

(c) Tillgång till patientdata och biobanker

Här beskrivs hur regionen, inom det utrymme som dagens lagar och regelverk tillåter, tillhandahåller strukturer och underlättar att få tillgång till data och prov för klinisk forskning i samarbete med life science-industrin eller andra externa aktörer.

(d) Antal kliniska studier i samverkan med life science-industrin

Ansatsen med detta mått är att följa totalantalet studier med klinisk intervention drivna i samverkan med industrin. Ange hur antalet tagits fram.

Genomförande/process

Utvärdering utgår från en strukturerad självutvärdering.

Panelens sammanvägda bedömning

Panelen väger samman underlaget och för varje ALF-region ska panelen lämna en samlad bedömning: undermålig kvalitet, god-hög kvalitet eller mycket hög kvalitet. Det huvudsakliga syftet med denna fördelningsmodell är att lyfta fram och premiera 1–3 goda exempel på ALF-regioner som utmärker sig nationellt inom forskningens kliniska betydelse och samhällsnytta, och därmed kan vara förebilder för de andra ALF-regionerna (och därmed tilldelas betyget mycket hög kvalitet), så att det långsiktiga målet att lyfta hela nationens kliniska forskning på sikt kan uppnås [2].

Bedömningen ska kompletteras med ett strukturerat skriftligt utlåtande beträffande hur panelen uppfattar styrkor och svagheter i forskningens kliniska betydelse och samhällsnytta under den aktuella perioden, samt relaterat till tidigare utvärdering som jämförelse för att bedöma utvecklingen under perioden. Bedömningen skall ske med hänsyn taget till ALF-regionens storlek och mängd erhållna ALF-medel. Den sammanvägda bedömningen är panelens slutdokument medan övriga underlag och sammanställningar endast utgör arbetsmaterial.

[1] Här, och framgent i underlaget, avses de ALF-medel som varit tillgängliga för respektive ALF-region under den utvärderade fyraårsperioden.

[2] För närmare instruktioner om principerna för betygssättning, se avtalad Modell för resursfördelning.

Bedömningen av ”Forskningens kliniska betydelse och samhällsnytta” ska göras av en panel sammansatt av personer med akademisk kompetens och god kunskap om svensk/nordisk hälso- och sjukvård och det svenska samhällssystemet. Varje ALF-region ska bedömas avseende hur den kliniska forskningen bidrar till att förbättra hälsoutfallet, utbildningen samt innovation och life science-utveckling.

Panelen väger samman underlaget och lämnar för varje ALF-region en bedömning av forskningens förutsättningar (undermålig, god-hög, mycket hög) kompletterat med ett strukturerat skriftligt utlåtande. Panelens huvudsakliga uppdrag är att ta fram 1-3 goda exempel på ALF-regioner som utmärker sig exceptionellt inom området forskningens förutsättningar och som övriga ALF-regioner kan lära av, för att lyfta Sverige nationellt på området.

ALF-regionernas storlek, sett till tilldelade ALF-resurser för forskning [2] , ska tas i beaktande när panelen bedömer ALF-regionerna totala satsningar inom panelens område.

Komponenter att utvärdera

1. Struktur och process för forskningens förutsättningar

(a) Akademiska karriärstrukturer, inklusive utbildning på forskarnivå, mobilitet, meriteringssystem etc

ALF-regionen redogör för hur man arbetar med anställningsformer, i olika faser av vetenskaplig respektive klinisk karriär, för att möjliggöra goda förutsättningar att bedriva forskning för kliniskt aktiva inom hälso- och sjukvårdens olika yrken. Möjligheter för att stimulera och underlätta för yrkesutbildade inom hälso- och sjukvården att genomföra utbildning på forskarnivå beskrivs. Mobilitet i form av postdoktoral utbildning vid andra lärosäten samt s.k. sabbaticals för mer seniora lärare/forskare ingår vidare som en viktig komponent. Särskild vikt läggs vid hur man resonerar kring progression och ett sammanhållet karriärsystem genom yrkeslivet för forskande kliniker, från grundutbildningsstudent till professor. Aspekter för att uppfylla detta inom områden utanför universitetssjukhusen ska också beskrivas.

Hur ALF-regionerna arbetar med systematiskt jämställdhetsarbete inom sina karriärsystem bör också genomlysas (från plan till genomförande).
Denna del av utvärderingen bör utgöras av en relativt fri möjlighet för ALF-regionerna att beskriva sina respektive system.

(b) Tid och möjlighet till forskning i sjukvårdens vardag

Här ingår sifferunderlag (i relation till relevant storlekskomponent eller per ämne) som antal förenade läraranställningar vid den medicinska fakulteten, antal adjungerade läraranställningar hos sjukvårdshuvudmannen, antal särskilda forskningsbefattningar hos sjukvårdshuvudmannen etc.

För mest korrekta underlag föreslås strukturerad inhämtning av detta från ALF-regionerna. Även mer praktiska frågor genomlyses, såsom schemaläggning av forskningstid, hur medarbetare i hälso- och sjukvården frigörs för forskning inom givna budgetramar, samt eventuella problem med att kliniskt arbete inkräktar på avtalad forskningstid. Denna del kan bestå av såväl sifferunderlag som en mer reflekterande självvärdering.

(c) Incitamentsstrukturer för forskning i sjukvården

Här ingår uppgifter om hur vetenskapliga meriter vägs in vid anställning av olika yrkeskategorier i sjukvården, hur disputation respektive docentur påverkar lönesättning, hur vetenskapliga meriter värderas vid chefstillsättning etc. Denna del kan bestå av såväl sifferunderlag som en mer reflekterande självvärdering. Inte minst siffror för lönetillägg för disputation och docentur för landstingsanställda är viktiga nationella jämförelsesiffror, som signalvärde för hur vetenskapliga meriter värdesätts i hälso- och sjukvården.

(d) Tillgång till infrastruktur

Genomgång av tillgång till, och användning av, infrastrukturer och stödfunktioner i form av utrustning (lokal, regional, nationell eller internationell), biobanker, patientdata- och kvalitetsregister, core-faciliteter, kliniska kompetenscentra och prövningsenheter.

Genomförande/process: Strukturerad inhämtning av uppgifter från ALF-regionerna, såväl i form av rena sifferunderlag (v.g. se exempel på möjligt formulär för inhämtande av nyckeltal i Bilaga 2), som i form av en mer beskrivande text och självvärdering, åtföljd av en hearing där panelen intervjuar några representanter för fakultet och sjukvårdshuvudman utifrån självvärderingen. ALF-regionerna väljer själv vilka de skickar, men vid denna hearing förutsätts att personer på ledande nivå deltar.

2. Forskningsfinansiering

(a) Extern finansiering i förhållande till statlig finansiering

Definition: Alla externa bidrag vid utvärderad ALF-region [3] dividerat med summan av fakultetens tilldelade anslagsmedel för forskning och regionens ALF-medel för forskning.

Detta kommer innehålla även bidrag till preklinisk medicinsk forskning, men det bedöms vara omöjligt med någon kvalitet separera vilka externa bidrag som går till klinisk respektive preklinisk forskning. En stark preklinisk forskning ser vi dock som en förutsättning för att även bedriva bra klinisk forskning vid ett lärosäte, varför denna komponent ändå har en plats, som en bland många, i utvärderingen. Detta får stå för det translationella inslaget i kvalitetsutvärderingen. Förmågan att attrahera externa bidrag, i synnerhet i relation till de statliga finansiella förutsättningar som givits lärosätena/landstingen betraktas som ett mått på kvalitet och förutsättningarna för att bedriva god forskning.

(b) Sjukvårdshuvudmannens forskningsfinansiering

Definition: Alla FoU-medel avsatta av sjukvårdshuvudmannen, enligt definition fastställd av nationella styrgruppen för redovisningsmallen, dividerat med regionens ALF-medel för forskning.
Detta bedöms som en viktig parameter för att mäta de finansiella förutsättningarna för den kliniska forskningen som sjukvårdshuvudmannen erbjuder.

Genomförande/process

Denna komponent utgår från mekaniskt insamlade data. Kan redovisas årligen även mellanliggande år mellan panelernas utvärderingar för att följa trender.

Panelens sammanvägda bedömning

Panelen väger samman underlaget avseende forskningens förutsättningar enligt komponenterna 1-2 ovan. För varje ALF-region ska panelen lämna en bedömning av den samlade bilden av forskningens förutsättningar: undermålig kvalitet, god-hög kvalitet eller mycket hög kvalitet.

Det huvudsakliga syftet med denna fördelningsmodell är att lyfta fram och premiera 1-3 goda exempel på ALF-regioner som utmärker sig nationellt inom forskningens förutsättningar och därmed kan vara förebilder för de andra ALF-regionerna (och därmed tilldelas betyget mycket hög kvalitet), så att det långsiktiga målet att lyfta hela nationens kliniska forskning på sikt kan uppnås [4].

Bedömningen ska kompletteras med ett strukturerat skriftligt utlåtande beträffande hur panelen uppfattar styrkor och svagheter i förutsättningarna för den kliniska forskningen under den aktuella perioden, samt relaterat till tidigare utvärdering som jämförelse för att bedöma utvecklingen under perioden. Den sammanvägda bedömningen är panelens slutdokument medan övriga underlag och sammanställningar endast utgör arbetsmaterial.

[1] Definieras som landsting (inkl. landsting som numera kallar sig regionkommun) som är part i nationella ALF-avtalet med staten samt landstingets korresponderande universitet enligt 16 § i nationella ALF-avtalet.

[2] Här, och framgent i underlaget, avses de ALF-medel som varit tillgängliga för respektive ALF-region under den utvärderade fyraårsperioden.

[3] Här ingår inte landstingsmedel till universitetet, eller universitetsmedel till landsting.

[4] För närmare instruktioner om principerna för betygssättning, se avtalad Modell för resursfördelning.