En betydande andel kliniska studier är beroende av data från olika typer av register och vårdinformationssystem, framför allt patientjournaler, för att kunna besvara den forskningsfråga som studeras. För observationsstudier är det nästan två tredjedelar av studierna som använder data från minst ett register. Bland interventionsstudier är motsvarande andel 38 procent (enligt Etikprövningsmyndighetens rapport ”Statistik över klinisk forskning - Årlig rapport 2025”
Länk till annan webbplats.).
Här presenteras mer detaljerad information om vilka kategorier av register och datakällor som används, baserat på den information som forskarna själva lämnar i etikprövningsansökan.
Vanligt med data från journaler och kvalitetsregister
En genomgång av godkända etikprövningsansökningar för klinisk forskning under 2024 visar att det, för studier som avser att använda registeruppgifter eller medicinska journaldata, är vanligast att begära ut information från olika journalsystem, följt av nationella och regionala kvalitetsregister (se figur 1).
Det är vanligt att komplettera data som samlats in direkt från forskningspersoner i interventionsstudier med uppgifter från deras journaler. De nationella kvalitetsregistren och hälsodataregistren hos Socialstyrelsen har ofta hög täckningsgrad, vilket gör dem särskilt värdefulla i observationsstudier men även för långtidsuppföljning i interventionsstudier. Det finns även ett flertal andra register som används i varierande grad, framför allt myndighetsregister hos exempelvis Statistikmyndigheten SCB, Skatteverket, Försäkringskassan, Folkhälsomyndigheten.
Vanligtvis efterfrågas personuppgifter, men i vissa fall behövs aggregerade uppgifter såsom statistik eller administrativa data (exempelvis antal vårdkontakter eller kostnadsberäkningar).
Figur 1. Andel studier som ska använda en viss kategori av registerdata, uppdelat på interventionsstudier och observationsstudier. Totalsumman är över 100 procent eftersom det är vanligt att flera olika datakällor används. Urvalet är 2024 års etikgodkända studier som enligt ansökan ska använda registerdata.
Datakälla | Totalt | Interventionsstudier | Observationsstudier |
|---|---|---|---|
Journaler/ vårdinformationssystem | 53% | 70% | 49% |
Kvalitetsregister (nationella/regionala/lokala) | 45% | 35% | 50% |
Socialstyrelsen | 26% | 27% | 28% |
Labbsystem (röntgen/analyslabb/LIMS) | 13% | 9% | 14% |
SCB/Skatteverket/olika befolkningsregister | 13% | 12% | 14% |
Forskningsdatabaser | 7% | 0% | 8% |
Försäkringskassan | 3% | 8% | 2% |
Internationella register | 3% | 2% | 3% |
Övriga datakällor/andra myndigheter | 2% | 4% | 2% |
Prehospitala register/SOS alarm | 2% | 2% | 2% |
Folkhälsomyndigheten | 2% | 0% | 2% |
Samkörning eller länkning av data från olika källor
Det är vanligt att information behöver länkas samman från flera datakällor, vilket innebär att data måste begäras ut från olika datainnehavare. Detta gäller i drygt 40 procent av studierna (se figur 2). Andelen är egentligen högre eftersom studier som exempelvis behöver journaldata från system i flera regioner eller data från mer än ett kvalitetsregister inte fångas i denna statistik.
Figur 2. Andel av studierna som använder ett visst antal kategorier av datakällor (kategorier enligt figur 1). Urvalet är 2024 års etikgodkända studier som enligt ansökan ska använda registerdata.
Antal kategorier av datakällor | Andel av studierna |
|---|---|
1 | 57% |
2 | 25% |
3 | 17% |
Vanliga kombinationer av datakällor
En analys av använda datakällor visar vilka kombinationer av registerdata som används i studierna. Vanligast är att data länkas från ett kvalitetsregister till registerdata hos Socialstyrelsen (se figur och tabell 1). Andra använda kombinationer involverar uppgifter från journalsystem och olika labbsystem i regionerna eller data från Statistikmyndigheten SCB.
Vissa datakällor används nästan uteslutande i kombination med andra. Detta är särskilt tydligt för statliga myndighetsregister. I nästan alla studier (92–100 procent) där data från Socialstyrelsen, SCB, Försäkringskassan eller Folkhälsomyndigheten ingår, används även andra datakällor.
Kombinationer av registerdata | Antal studier på ett år | Andel av alla studier som ska använda registerdata |
|---|---|---|
Kvalitetsregister + Socialstyrelsen | 117 | 15% |
Journalsystem + kvalitetsregister | 91 | 11% |
Socialstyrelsen + SCB | 82 | 10% |
Journalsystem + labbsystem | 81 | 10% |
Journalsystem + Socialstyrelsen | 74 | 9% |
Kvalitetsregister + SCB | 60 | 8% |
Journalsystem + SCB | 35 | 4% |
Kvalitetsregister + labbsystem | 29 | 4% |
Socialstyrelsen + Försäkringskassan | 23 | 3% |
Urval från 2024 års etikgodkända studier, som enligt ansökan ska använda registerdata. Varje kombination kan ingå i studier som även använder fler datakällor, tabellen visar inte det totala antalet datakällor per studie utan enbart specifika kombinationer.
Publicerad
Uppdaterad