Data från register och vårdinformationssystem i kliniska studier

Ett stort antal kliniska studier i Sverige använder data från journaler, kvalitetsregister och myndigheter. Här finns information om vilka typer av data som används, hur de kombineras och i vilken omfattning samkörning mellan olika källor förekommer.

En betydande andel kliniska studier är beroende av data från olika typer av register och vårdinformationssystem, framför allt patientjournaler, för att kunna besvara den forskningsfråga som studeras. För observationsstudier är det nästan två tredjedelar av studierna som använder data från minst ett register. Bland interventionsstudier är motsvarande andel 38 procent (enligt Etikprövningsmyndighetens rapport ”Statistik över klinisk forskning - Årlig rapport 2025” Länk till annan webbplats.).

Här presenteras mer detaljerad information om vilka kategorier av register och datakällor som används, baserat på den information som forskarna själva lämnar i etikprövningsansökan.

Information om olika typer av data hos myndigheter, lärosäten, kommuner och i nordiska databaser finns på webbplatsen dataguiden.se Länk till annan webbplats.

Vanligt med data från journaler och kvalitetsregister

En genomgång av godkända etikprövningsansökningar för klinisk forskning under 2024 visar att det, för studier som avser att använda registeruppgifter eller medicinska journaldata, är vanligast att begära ut information från olika journalsystem, följt av olika kvalitetsregister (se figur 1).

Det är vanligt att komplettera data som samlats in direkt från forskningspersoner i interventionsstudier med uppgifter från deras journaler. De nationella kvalitetsregistren och hälsodataregistren hos Socialstyrelsen är särskilt värdefulla i observationsstudier men även för långtidsuppföljning i interventionsstudier. Det finns även ett flertal andra register som används i varierande grad, framför allt myndighetsregister hos exempelvis Statistikmyndigheten SCB, Skatteverket, Försäkringskassan, Folkhälsomyndigheten.

Vanligtvis efterfrågas personuppgifter, men i vissa fall behövs aggregerade uppgifter såsom statistik eller administrativa data (exempelvis antal vårdkontakter eller kostnadsberäkningar).

Diagrambild, figur 1. Visar en viss kategori av registerdata, uppdelat på interventionsstudier och observationsstudier.

Figur 1. Andel studier som ska använda en viss kategori av registerdata, uppdelat på interventionsstudier och observationsstudier. Totalsumman är över 100 procent eftersom det är vanligt att flera olika datakällor används. Urvalet är 2024 års etikgodkända studier som enligt ansökan ska använda registerdata.

Samkörning eller länkning av data från olika källor

Det är vanligt att information behöver länkas samman från flera datakällor, detta gäller i drygt 40 procent av studierna (se figur 2). Andelen är egentligen högre eftersom studier som exempelvis behöver journaldata från system i flera regioner eller data från mer än ett kvalitetsregister inte fångas i denna statistik.

Diagrambild, figur 2. Visar ett visst antal kategorier av datakällor enligt indelning från figur 1.

Figur 2. Andel av studierna som använder ett visst antal kategorier av datakällor (kategorier enligt figur 1). Urvalet är 2024 års etikgodkända studier som enligt ansökan ska använda registerdata.

Vanliga kombinationer av datakällor

En analys av använda datakällor visar vilka kombinationer av registerdata som används i studierna. Vanligast är att data länkas från ett kvalitetsregister till registerdata hos Socialstyrelsen (se figur och tabell 1). Andra använda kombinationer involverar uppgifter från journalsystem och olika labbsystem i regionerna eller data från Statistikmyndigheten SCB.

Vissa datakällor används nästan uteslutande i kombination med andra. Detta är särskilt tydligt för statliga myndighetsregister. I nästan alla studier (92–100 procent) där data från Socialstyrelsen, SCB, Försäkringskassan eller Folkhälsomyndigheten ingår, används även andra datakällor.

De vanligaste kombinationerna av olika typer av datakällor i kliniska studier

Kombinationer av registerdata

Antal studier på ett år

Andel av alla studier som ska använda registerdata

Kvalitetsregister + Socialstyrelsen

117

15%

Journalsystem + kvalitetsregister

91

11%

Socialstyrelsen + SCB

82

10%

Journalsystem + labbsystem

81

10%

Journalsystem + Socialstyrelsen

74

9%

Kvalitetsregister + SCB

60

8%

Journalsystem + SCB

35

4%

Kvalitetsregister + labbsystem

29

4%

Socialstyrelsen + Försäkringskassan

23

3%

Urval från 2024 års etikgodkända studier, som enligt ansökan ska använda registerdata. Varje kombination kan ingå i studier som även använder fler datakällor, tabellen visar inte det totala antalet datakällor per studie utan enbart specifika kombinationer.

Publicerad

Uppdaterad

Mer inom samma ämne

  1. Kliniska studier – 10 år av nationell samverkan

    Den 20 maj firas Clinical Trials Day världen över. I samband med dagen uppmärksammar Vetenskapsrådet tio år av nationell samverkan för kliniska studier i Sverige, med en publikation om utvecklingen.

  2. Kliniska studier – 10 år av nationell samverkan

    Publikationen Kliniska studier – 10 år av nationell samverkan beskriver hur Vetenskapsrådet under det senaste decenniet har arbetat för att stärka och utveckla förutsättningarna för kliniska studier i Sverige. Här beskrivs utvecklingen av Kliniska St...

  3. Sverige sticker ut i ny citeringsanalys av humaniora

    En ny analys visar att Sverige har ett starkt internationellt genomslag inom humaniora. Analysen har tagits fram som en bilaga till Forskningsbarometern 2025, och använder ett alternativt mått för att kunna visa citeringsgenomslaget för området.