Talande Webb
Syftet med öppen tillgång till forskningsdata är att säkerställa att data som har samlats in och/eller skapats under forskningens gång kan tas del av och återanvändas.
Öppen tillgång till forskningsdata sker alltid inom ramen för gällande lagstiftning. Om forskningsdata kan användas och återanvändas utan andra villkor än att ange källan definieras de som öppna forskningsdata.
Öppen tillgång till data förutsätter god datahantering
God datahantering är en nyckelkomponent i öppen tillgång till forskningsdata. Med hjälp av en datahanteringsplan (på engelska Data Management Plan, DMP) kan forskare beskriva hur data som samlas in och/eller skapas kommer att hanteras under forskningens gång och hur den ska tas om hand efteråt. Från och med 2019 kommer de som beviljas bidrag från Vetenskapsrådet att behöva ta fram en sådan plan.
Vetenskapsrådet har tillsatt en arbetsgrupp som samordnar det nationella arbetet med datahanteringsplaner för att stödja ökad öppen tillgång till forskningsdata.
Öppna forskningsdata enligt FAIR
FAIR är ett internationellt erkänt begrepp som är uppbyggt av 15 vägledande principer för öppna forskningsdata och datahantering. Enligt de så kallade FAIR-principerna ska forskningsdata vara
- sökbara (Findable)
- tillgängliga (Accessible)
- interoperabla (Interoperable)
- återanvändningsbara (Reusable).
2016 antog Sverige och EU:s medlemsländer rådslutsatser om en övergång till ett öppet vetenskapssystem. I rådslutsatserna uppmuntras medlemsländerna att följa FAIR-principerna i sina forskningsprogram och principer för finansiering.
EU:s rådslutsatser om en övergång till ett öppet vetenskapssystem (på engelska )
Kriterier för FAIR forskningsdata
Vetenskapsrådet har tagit fram kriterier för bedömning av hur forskningsdata, som helt eller delvis tagits fram med offentlig finansiering, uppfyller FAIR-principerna.
Kriterierna kan användas som stöd för forskare i deras planering och utförande av forskning och datahantering i enlighet med FAIR.
Publicerad 30 januari 2019
Uppdaterad 31 juli 2020