Vetenskapsrådets interna visselblåsarkanal

Via Vetenskapsrådets interna rapporteringskanal kan visselblåsare rapportera om missförhållanden och oegentligheter inom Vetenskapsrådet, utan att behöva oroa sig för negativa konsekvenser.

Vetenskapsrådet strävar efter att upprätthålla en god förvaltningskultur och motverka korruption och andra oegentligheter. Så kallade visselblåsare spelar en central roll för att värna och främja viktiga värden i ett demokratiskt samhälle, såsom öppenhet och transparens. Vetenskapsrådets interna rapporteringskanal är ett led i organisationens arbete med att förebygga och upptäcka missförhållanden samt att skydda visselblåsare, som rapporterar om missförhållanden.

Du kan också ange följande adress i webbläsaren: https://wbreport.amo.kpmg.se/2021005208 eller ringa på telefonnummer 0771401657

Vad kan rapporteras?

Visselblåsningen ska avse missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. Informationen ska alltså angå allmänheten och inte den rapporterande personens egna arbets- eller anställningsförhållanden. Förhållanden som rör en enskild person kan i vissa fall vara av allmänt intresse om det exempelvis rör sig om upprepade eller systematiska överträdelser som kan anses oacceptabla utifrån ett bredare samhällsperspektiv. Överträdelser av interna regelverk såsom uppförandekoder kan i vissa fall vara av allmänt intresse.

Visselblåsningar får också avse överträdelser av vissa EU-regler och svenska regler som implementerar eller kompletterar EU-reglerna. De EU-regler som omfattas finns listade i bilaga 1 till Europaparlamentets och Rådets direktiv (EU) 2019/1936 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, vilket finns tillgängligt här. Länk till annan webbplats.

Den rapporterande personen behöver inte ha faktiska bevis, utan det räcker med rimliga farhågor eller misstankar.

Vad ska inte rapporteras?

Rapporteringskanalerna ska inte användas för:

Vem som kan rapportera och få skydd

De personer som skyddas genom visselblåsarlagen är personer med ett till verksamheten så kallat arbetsrelaterat sammanhang. Det är fråga om arbetstagare eller andra personer som på ett eller annat sätt är verksamma i eller i anslutning till den verksamhet där missförhållandet förekommer. Det omfattar även deltidsanställda, arbetssökande och personer som avslutat sin anställning. Den rapporterande personen anger tillhörighet till personkretsen i samband med rapportering.

Vad skyddet innebär

Skyddet innebär förbud för Vetenskapsrådet att a) hindra eller försöka hindra rapportering och att på grund av rapportering vidta b) repressalier. Skyddet består även i c) ansvarsfrihet och rätt till skadestånd vid överträdelse av förbuden.

  1. Hindrande åtgärd kan bestå i att verksamhetsutövaren erbjuder en förmån för att någon inte ska samråda med sin arbetstagarorganisation.
  2. Repressalie är till exempel uppsägning, utebliven befordran, ändrade arbetsuppgifter, ändrad arbetsplats, lönesänkning och ändrade arbetstider.
  3. Skydd i form av ansvarsfrihet betyder att den som genom att visselblåsa enligt lagen bryter mot en tystnadsplikt, inte kan ställas till ansvar för att ha brutit mot tystnadsplikten.

För skydd i form av ansvarsfrihet krävs att den rapporterande personen hade skälig anledning att anta att rapporteringen av just den information som omfattades av tystnadsplikt var nödvändig för att avslöja missförhållandet.

Ansvarsfrihet ges inte vid uppsåtligt åsidosättande av sådan tystnadsplikt som enligt offentlighets- och sekretesslagen, OSL, Länk till annan webbplats. inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, s.k. kvalificerad tystnadsplikt, eller åsidosättande av tystnadsplikt enligt lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar. Länk till annan webbplats.

Ansvarsfrihet ges inte heller då en rapporterande person lämnar ut handlingar. Ansvarsfrihet gäller däremot om den rapporterande personen muntligt eller på annat sätt rapporterar uppgifter ur en handling utan att lämna ut handlingen.

Om den rapporterande personen gör sig skyldig till brott genom inhämtandet av information är personen inte skyddad. Brott som typiskt sett kan begås vid inhämtande är stöld, olaga intrång, dataintrång, spioneri eller obehörig befattning med hemlig uppgift.

Vem administrerar visselblåsarsystemet?

Vetenskapsrådets interna rapporteringskanal, är ett säkert system som tillhandahålls av den till Vetenskapsrådet oberoende parten KPMG AB (”KPMG”). KPMGs Visselblåsartjänst är helt fristående från Vetenskapsrådets intranät och externa webbplats och kan motta rapporter dygnet runt.

Den rapporterande personen kan välja att rapportera anonymt eller att framträda med sina personuppgifter. Ingen kontoregistrering behövs för att göra en rapport, men det underlättar vidare utredning av ärendet och/eller uppföljning av ärendets status. För att säkerställa den rapporterande personens anonymitet sparar KPMG AB inte IP-adresser eller annan metadata. Systemet skyddar även rapporten och eventuella uppgifter om den eller de personer vars identitet framgår i rapporten.

Hur går rapportering till?

  1. En rapport lämnas in genom att den som vill rapportera fyller i ett elektroniskt formulär i KPMGs Visselblåsartjänst. Rapportering kan även göras via telefonsvar: 0771401657. Via KPMGs Visselblåsartjänst eller telefonsvar kan den rapporterande personen även begära att få rapportera vid ett fysiskt möte.
  2. Om den rapporterande personen önskar föra fortsatt dialog och/eller följa status i ärendet tilldelas den rapporterande personen ett unikt ärendenummer och lösenord för att kunna följa ärendet KPMGs Visselblåsartjänst. Uppgifterna behöver sparas på ett säkert sätt.
  3. KPMG ABs mottagningsenhet tar emot ärendet (och bekräftar mottagandet om den som rapporterat skapat ett konto för vidare kontakt eller lämnat kontaktuppgifter på annat sätt).
  4. KPMG ABs mottagningsenhet gör en initial bedömning av ärendet.
  5. Rapporten och den initiala bedömningen vidarebefordras till de inom Vetenskapsrådet förutbestämda kontaktpersonerna för vidare hantering och åtgärdsplanering. KPMG AB säkerställer att en rapport inte vidarebefordras till någon inom Vetenskapsrådet som berörs av rapporten.
  6. Vetenskapsrådet beslutar om eventuella åtgärder.
  7. Återkoppling lämnas till den som rapporterat, om personen skapat ett konto eller lämnat kontaktuppgifter på annat sätt.

Rätt till bekräftelse och återkoppling

Den rapporterande personen får en bekräftelse från KPMG AB att rapporten är mottagen inom sju dagar om det inte är så att den rapporterande personen har avsagt sig denna bekräftelse eller om det finns skäl att tro att en bekräftelse skulle avslöja personens identitet.

KPMG AB återkopplar i skälig utsträckning till den rapporterande personen vilka åtgärder som har vidtagits och varför inom tre månader från det att en rapport har mottagits (eller om någon bekräftelse på mottagandet inte har lämnats, sju dagar från det att rapporten mottogs).

Olika vägar att rapportera om missförhållanden

Vetenskapsrådets interna visselblåsarkanal är inte avsedd att ersätta övriga rapporteringskanaler utan fungerar som ett komplement till dessa. Den person som vill rapportera om ett missförhållande kan själv välja den rapporteringskanal som är lämpligast beroende på omständigheterna och den egna bedömningen av risken för repressalier. Andra möjliga kanaler är:

Intern rapportering

Intern rapportering på annat sätt (till exempel till närmsta chef, chef på högre nivå eller HR. Du kan också vända dig till facklig förtroendevald eller skyddsombud för att få stöd. Du hittar mer information om hur Vetenskapsrådet arbetar för att motverka trakasserier och kränkande särbehandling och om hur vi på Vetenskapsrådet arbetar för att säkerställa en god arbetsmiljö för alla medarbetare på följande länkar.

Trakasserier och kränkande särbehandling (länk till Vetenskapsrådets intranät Navet) Länk till annan webbplats.

Arbetsmiljö (länk till Vetenskapsrådets intranät Navet) Länk till annan webbplats.

Extern rapportering via kanal

I bilagan till visselblåsarförordningen Länk till annan webbplats. finns en förteckning över behöriga myndigheter med externa rapporteringskanaler och deras ansvarsområden.

Visselblåsare ges möjlighet att rapportera externt till myndigheter som särskilt utsetts av regeringen. Externa rapporteringskanaler har upprättats i syfte att hantera rapportering om överträdelser som ligger inom en viss myndighets ansvarsområde. Den kan exempelvis användas om visselblåsaren inte tror på en objektiv och saklig hantering vid rapportering till den interna rapporteringskanalen. Det är upp till visselblåsaren att välja om rapportering ska ske internt eller externt och det är möjligt att rapportera direkt till en extern rapporteringskanal utan att först rapportera internt. Extern rapportering inskränker inte visselblåsarskyddet, oavsett om rapporteringen avser en fråga som faller utanför myndighetens ansvarsområde eller inte.

Extern rapportering till EU:s institutioner

Till exempel:

  • Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)
  • Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa)
  • Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa)
  • Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma)
  • Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA)

Möjligheten att rapportera missförhållanden av allmänintresse gäller inte i en extern rapporteringskanal. Då gäller endast att missförhållandet ska röra en överträdelse av EU-rätten.

Offentliggörande

Innebär att information om missförhållanden görs tillgänglig för allmänheten. Ett offentliggörande kan åstadkommas genom att den rapporterande personen själv publicerar uppgifterna i något medium som är tillgängligt för allmänheten, t.ex. sociala medier. Offentliggörande omfattar även om uppgifter lämnas till aktör eller en journalist, som sedan sprider/publicerar dem. Rapportering genom offentliggörande kan göras anonymt.

Om rapportering sker via offentliggörande måste någon av följande förutsättningar föreligga för att personen ska skyddas genom visselblåsarlagen:

  • en myndighet som har en extern rapporteringskanal har brustit i sin plikt att vidta åtgärder,
  • att missförhållandet innebär en risk för liv och hälsa eller
  • att den rapporterande personen har skälig anledning att anta att det föreligger en risk för repressalier.

Meddelarfrihet och anskaffarfrihet

I tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) finns det föreskrifter om meddelarfrihet och anskaffarfrihet. Meddelarfrihet är varje medborgares rätt, men inte skyldighet, att lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande och publicering i grundlagsskyddad media. Denna rätt gäller i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter så som uppgifter ur icke offentliga handlingar. Anskaffarfrihet kan ses som en utbyggnad av meddelarfriheten och ger rätten att anskaffa uppgifterna i syfte att offentliggöra eller publicera dem.

Det finns också föreskrifter i TF och YGL om undantag från meddelarfriheten då det inte är tillåtet att meddela uppgifter om detta utgör vissa allvarliga brott mot rikets säkerhet eller vissa andra brott riktade mot staten.

Efterforskningsförbud och repressalieförbud

Efterforskningsförbudet innebär att myndigheter eller andra allmänna organ inte får efterforska vem som har lämnat ett visst meddelande till media med stöd av meddelarfrihet. En mottagare av sådana uppgifter har tystnadsplikt beträffande meddelarens identitet och ett brott mot efterforskningsförbudet är straffbart. Vidare finns det ett meddelarskydd för offentligt anställda som träder i kraft när meddelandefriheten brukats. Detta innebär ett s.k. repressalieförbud för arbetsgivaren att bestraffa den som använt sig av sin meddelarfrihet.

Publicerad

Uppdaterad

Mer inom samma ämne

  1. Katarina Bjelke blir ny generaldirektör för Vetenskapsrådet

    Det blir Katarina Bjelke som tar över som generaldirektör för Vetenskapsrådet efter Sven Stafström. Det meddelade regeringen idag, torsdag 2 juni. Katarina Bjelke tillträder sin nya tjänst 15 september.

  2. Vetenskapsrådet flyttar till ny adress

    Nu inleder vi flytten till våra nya lokaler på Hantverkargatan 11B i Stockholm. Vi kommer fortfarande sitta centralt, från centralstationen går du till oss på 10 minuter.

  3. Vetenskapsrådet stödjer Scholars at Risk med 5 miljoner

    Vetenskapsrådet har beslutat att stötta forskare på flykt från krigets Ukraina genom att bidra ekonomiskt till den svenska sektionen av Scholars at Risk. SAR-Sverige arbetar för att säkra finansiering så att forskare som behöver skydd kan erbjudas en...