Evenemanget är avslutat

Offentliga samtal: Avdemokratisering? Hur demokratier urholkas och vad vi kan göra åt det

I seminarieserien Offentliga samtal bjuder vi in två forskare som presenterar sina resultat kring ett aktuellt ämne, för att sedan möta praktiker i ett samtal inför en publik. Detta samtal handlade om hoten mot demokratin. Hur går det till när länder avdemokratiseras? Finns det skäl att befara en icke-demokratisk utveckling även i Sverige?

Datum

26 november 2021

Tid

14.00–16.00

Arrangörer

Vetenskapsrådet i samarbete med Institutet för framtidsstudier


Avdemokratisering? Hur demokratier urholkas och vad vi kan göra åt det

Under lång tid syntes demokratin säkerställd i vår del av världen och på global frammarsch. Men sedan några år tycks utvecklingen gå i motsatt riktning. Det är inte bara de nya demokratierna som visat sig sköra. Även i sedan länge etablerade demokratier finns påtagliga varningstecken i form av sjunkande politisk tilltro och ökande stöd för auktoritära tendenser och partier.

I USA utsattes kongressbyggnaden för en våldsam stormning efter att stora väljargrupper vägrade acceptera valresultatet. I länder som Turkiet och Indien blir det allt svårare att framföra kritik mot regeringen eller bedriva oberoende journalistik och samhällsforskning. I EU talas för första gången på allvar om att utesluta medlemsländer som inte längre uppfyller kraven om att vara demokratiska.

Men hur påtagliga är hoten mot demokratin? Hur går det till när länder avdemokratiseras? Finns det skäl att befara en icke-demokratisk utveckling även i ett land som Sverige och hur skulle en sådan process kunna se ut? Hör forskare och praktiker i Offentligt samtal om hoten mot demokratin.

Demokratin i kris globalt

Det finns data på att demokratin försvinner allt snabbare i världen. Inte bara länder som Belarus, Turkiet och Bolivia har upphört att vara demokratier utan nu även Indien. Som resultat lever nu nära 70 procent av jordens befolkning i autokratier och den genomsnittliga nivån av demokrati i världen är tillbaka till nivån före kalla krigets slut. Hur går det till när demokratin nedmonteras i ett land?

Staffan Lindberg, professor i statsvetenskap och föreståndare för V-Dem institutet vid Göteborgs universitet

Civilsamhället som demokratins brandvägg?

Ett krympande civilsamhälle ses ofta som tecken på avdemokratisering. Kan civilsamhället vara ett skydd när demokratin urholkas? Det finns inget entydigt svar eftersom civilsamhället både kan vara för och emot demokratiska värderingar. Men när väl demokratin nedmonteras brukar civilsamhället ritas om – vissa organisationer försvinner medan andra frodas. Hur går det till? På vilka sätt kan civilsamhället motverka en avdemokratisering

Katarzyna Jezierska, docent i statsvetenskap och lektor vid Högskolan Väst, viceföreståndare för GenDip vid Göteborgs universitet

Panel

  • Christer Nylander, riksdagsledamot (L)
  • Anna Sundström, generalsekreterare, Olof Palmes Internationella Center
  • Peter Örn, ordförande, Kommittén Demokratin 100 år

Moderator

Folke Tersman, Institutet för framtidsstudier

Publicerad den

Uppdaterad den

Mer inom samma ämne

  1. Vetenskapsrådet i Almedalen 2024

    Årets Almedalsvecka på Gotland pågår mellan 25 juni–28 juni. Vetenskapsrådet arrangerar ett eget seminarium om forskningskommunikation och ett forskningspolitiskt seminarium tillsammans med de andra statliga forskningsråden. Representanter från Veten...

  2. Stärk kommunikationen om forskning

    Vetenskapsrådet ställer sig bakom fyra nya rekommendationer för att främja forskningskommunikation. Rekommendationerna har utvecklats av Science Europe och är resultatet av en högnivåkonferens om forskningskommunikation som hölls i Bryssel i mars.

  3. Vetenskapsrådets kommunikationsbidrag

    Vetenskapsrådet utlyser ibland bidrag för kommunikationsaktiviteter som främjar dialog eller samverkan med grupper utanför akademin. Bidraget kan sökas av forskare som har ett pågående bidrag från oss.