Evenemanget är avslutat

Offentliga samtal: Tid, flex, klass – vem reglerar ditt livs timmar?

I seminarieserien Offentliga samtal bjuder vi in två forskare som presenterar sina resultat kring ett aktuellt ämne, för att sedan möta praktiker i ett samtal inför en publik. Detta samtal handlade om makten över tiden i ett förändrat arbetslandskap.

Datum

20 oktober 2022

Tid

14.00–16.00

Plats

Finlandshuset i Stockholm och digitalt

Arrangörer

Vetenskapsrådet och Institutet för framtidsstudier

Tid, flex, klass – vem reglerar ditt livs timmar?

Pandemin kullkastade arbetets traditionella arrangemang såväl tidsligt som rumsligt – för vissa. Av alla anställda jobbar runt 40 procent skift eller har obekväma arbetstider, medan man inom andra yrken nu kan välja sin arbetsidentitet – ”office bee”, ”nomad” eller ”homey”.

Vad betyder ”fri tid” 2022? Vad säger forskningen om vilka grupper som fått mer respektive mindre av den? Sedan åttatimmars-dagen infördes har produktiviteten i Sverige blivit tjugo gånger högre och stressforskare menar att ett ”hållbart arbetsliv” ligger i linje med klimatomställningen – men för de politiska partierna är ett kollektivt välfärdsuttag i tid i stället för lön fortfarande en död fråga. Varför? Politiker planerar för att människor ska jobba tills de blir 70 medan allt fler entreprenörsideal handlar om arbetsfria inkomster och att bli ekonomiskt oberoende före 40. De som kan ta ut mer fri tid, vad gör de med den? Blir människor lyckliga av mer fri tid?

Digitaliseringen är samtidens största organisationsrevolution, hur påverkar gigekonomin arbetets flexibilitet i tid och rum – och för vem? Vad säger forskningen om den arbetade tidens nya sociala mönster, politiska laddningar, idéhistoriska utveckling och psykologiska tillstånd?

Tid att vårda? Om arbetstid, tidsbrist och fritid bland vårdanställda

I den offentliga debatten om krisen i vården talas det ofta om löner och om arbetsmiljö. Men de anställdas egna berättelser handlar ofta om bristen på tid. Vad betyder tid för vårdens kvalitet – och vad händer med vårdanställda när de sänker sin arbetstid?

Rebecca Selberg, docent i genusvetenskap vid Lunds universitet och forskningsledare för projektet "Arbeta mindre, lev mer? Frivilligt deltidsarbete och konsekvenser för hälsa, välbefinnande och livstillfredsställelse”

Digitala bohemer, ”crowdwork” och konsulter – om gigekonomi och tidens ägande

På plattformsekonomins svagt reglerade arbetsmarknader förmedlas jobb via appar – är företagen förmedlare eller arbetsgivare och de arbetande uppdragstagare eller anställda? Utvecklingen har gått snabbt och polarisering tilltar vad gäller lön, arbetsförhållanden och makten över tiden – hur och för vem frigörs tid i de nya strukturerna?

Åke Sandberg, professor emeritus, sociologiska institutionen, Stockholms universitet, tidigare vid Arbetslivsinstitutet och Institutionen för datavetenskap på KTH, redaktör för antologin ”Arbete och välfärd”.

Panel

  • Malin Danielsson, riksdagsledamot för Liberalerna (L)
  • David Eklind Kloo, utredare på Handelsanställdas förbund
  • Helena Schiller, föreläsare, utbildare, rådgivare, författare

Moderator

Helena Bornholm, Vetenskapsrådet

Bild på en väckarklocka och en person som skriver på en dator. I bilden står texten Tid, flex och klass vem reglerar ditt livs timmar?

Publicerad den

Uppdaterad den

Pdf / Utskrift

Mer inom samma ämne

  1. Vetenskapsrådet i Almedalen 2024

    Årets Almedalsvecka på Gotland pågår mellan 25 juni–28 juni. Vetenskapsrådet arrangerar ett eget seminarium om forskningskommunikation och ett forskningspolitiskt seminarium tillsammans med de andra statliga forskningsråden. Representanter från Veten...

  2. Stärk kommunikationen om forskning

    Vetenskapsrådet ställer sig bakom fyra nya rekommendationer för att främja forskningskommunikation. Rekommendationerna har utvecklats av Science Europe och är resultatet av en högnivåkonferens om forskningskommunikation som hölls i Bryssel i mars.

  3. Vetenskapsrådets kommunikationsbidrag

    Vetenskapsrådet utlyser ibland bidrag för kommunikationsaktiviteter som främjar dialog eller samverkan med grupper utanför akademin. Bidraget kan sökas av forskare som har ett pågående bidrag från oss.