Evenemanget är avslutat

Offentliga samtal: Framtidens mentala hälsa – om psykisk ohälsa som hot och samhällskonflikt

I seminarieserien Offentliga samtal bjuder vi in två forskare som presenterar sina resultat kring ett aktuellt ämne, för att sedan möta praktiker i ett samtal inför en publik. Detta samtal handlade om psykisk ohälsa och ägde rum på Finlanshuset i Stockholm 21 april.

Datum

21 april 2022

Tid

14.00–16.00

Plats

Sibeliussalen, Finlandshuset, Stockholm. Seminariet spelades in av UR.

Arrangörer

Vetenskapsrådet och Institutet för framtidsstudier

Framtidens mentala hälsa – om psykisk ohälsa som hot och samhällskonflikt

Psykiatriska diagnoser och psykisk ohälsa tornar upp sig som ett stort och växande hot, särskilt mot unga – den nära framtidens människor och arbetskraft. Medan samhället utvecklats mot ökad säkerhet och trygghet ökar samtidigt antalet rapporterade besvär av psykisk ohälsa, varför? På vilka sätt är diagnosen en konfliktyta som speglar samhällsförändringar, och hur påverkas frågan om ansvar när diagnoser så snabbt förändras över tid? Utmattningssyndrom fanns inte som diagnos före 2005, nu är det den vanligaste sjukskrivningsdiagnosen i landet, vanligare än all cancer. Sverige har en nollvision för suicid, samtidigt är självmord idag den vanligaste dödsorsaken bland unga personer i Sverige. Globalt är det fler som dör av självmord, cirka en miljon i världen per år, än alla som dör i krig och av annat yttre våld. Vad är det som händer?

Välkommen till ett seminarium om mening och mental (o)hälsa kommande decennier. Om vad som är ett lidande och vad som är en sjukdom. Om vård som påverkas av definitioner och sätten att mäta produktion. Måste man ha en diagnos för att den psykiska ohälsan ska ses som legitim? Vem har intresse av att lidandet formuleras i sjukdomstermer? Och inte minst: Ökar verkligen, i någon vetenskapligt mätbar mening, den psykiska ohälsan?

Den psykiatriska diagnosen i vår tid

Vad är egentligen en sjukdom och hur ändrar vi betydelsen tillsammans? Hur blev diagnosen den främsta förklaringsmodellen för lidandet?

Christian Rück, professor i psykiatri vid Karolinska institutet

Glappet i berättelsen om ungas psykiska hälsa

Larmen om ungas psykiska ohälsa kommer tätt. Men den offentliga berättelsen baserad på symtom skiljer sig från ungas egna berättelser om sitt mående. Vilka konsekvenser kan det leda till?

Anette Wickström, biträdande professor, Institutionen för tema, Linköpings universitet.

Panel

  • Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten
  • Dahlia Rezai, samhällspolitiskt ansvarig på Mind
  • Emma Rosengren, rektor och verksamhetsutvecklare för elevhälsa, Södertälje kommun

Moderator

Helena Bornholm, Vetenskapsrådet

Publicerad den

Uppdaterad den

Mer inom samma ämne

  1. Vetenskapsrådet i Almedalen 2024

    Årets Almedalsvecka på Gotland pågår mellan 25 juni–28 juni. Vetenskapsrådet arrangerar ett eget seminarium om forskningskommunikation och ett forskningspolitiskt seminarium tillsammans med de andra statliga forskningsråden. Representanter från Veten...

  2. Stärk kommunikationen om forskning

    Vetenskapsrådet ställer sig bakom fyra nya rekommendationer för att främja forskningskommunikation. Rekommendationerna har utvecklats av Science Europe och är resultatet av en högnivåkonferens om forskningskommunikation som hölls i Bryssel i mars.

  3. Vetenskapsrådets kommunikationsbidrag

    Vetenskapsrådet utlyser ibland bidrag för kommunikationsaktiviteter som främjar dialog eller samverkan med grupper utanför akademin. Bidraget kan sökas av forskare som har ett pågående bidrag från oss.