Debatt

Debatt

Publicerad den

Uppdaterad den

Debatt: Banbrytande forskning kräver långsiktig finansiering

Bättre villkor för forskarna, långsiktig finansiering, mer internationellt samarbete och satsningar på excellens. Detta är grundpelare som måste vara på plats om Sverige ska fortsätta vara en stark forskningsnation, skriver generaldirektör Katarina Bjelke i ett debattinlägg i tidningen Curie inför den kommande forskningspropositionen.

I en tid av stora samhällsutmaningar är forskning av högsta kvalitet oumbärlig. Den bygger en kunskapsbas som är nödvändig för att kunna hantera klimatförändringar, internationella konflikter och hot mot demokratin, men också utmaningar vi inte ens kan föreställa oss idag.

Men forskning är en komplex process som tar tid. Det tar tid att uppnå vetenskapliga genombrott och det tar tid innan resultaten har omsatts till nytta i samhället. Därför är det viktigt att såväl forskningspolitiken som finansieringen av forskning och infrastruktur är långsiktig. Det gör att forskare vågar ta större risker och satsa på projekt som är osäkra, men där det potentiella utfallet kan vara banbrytande.

Kvalitet måste genomsyra hela forskningssystemet. För att fortsätta ligga i framkant och kunna konkurrera med andra länder behöver Sverige stärka det internationella samarbetet och satsa på starka och attraktiva forskningsmiljöer med goda arbetsvillkor – så att vi kan rekrytera och behålla de främsta forskarna.

Inför den kommande forskningspropositionen föreslår Vetenskapsrådet följande prioriteringar:

  • Öka satsningarna på forskning och utveckling
    Vi ser idag hur allt fler länder satsar allt mer på forskning och utveckling. Sverige har länge legat i topp när det gäller sådana investeringar, men för att kunna konkurrera bör statens investeringar i forskning och utveckling öka till 1,2 procent av BNP, och Sveriges totala investeringar öka till minst 4 procent. Denna ökning bör fördelas dels via forskningsfinansiärerna, dels direkt till lärosätena via förstärkt basanslag.
  • Satsa på att långsiktigt främja excellent forskning
    Den långsiktiga finansieringen av fri forskarinitierad forskning av högsta kvalitet måste stärkas. Det behövs satsningar på excellenta forskningsmiljöer, men också en utredning av hur basanslaget kan användas som ett tydligare kvalitetsdrivande instrument. Om basanslaget kan få en sådan roll skapas förutsättningar för lärosätena att bygga starka och attraktiva forsknings-, utbildnings- och innovationsmiljöer.
  • Skala upp Sveriges internationella deltaganden
    Sveriges inflytande över den europeiska forsknings- och innovationspolitiken måste bli större. Genom att öka deltagandet i EU-samarbeten som överensstämmer med svenska prioriteringar kan vi stärka svensk forskning.
  • Investera långsiktigt i forskningsinfrastruktur
    Tillgång till avancerad forskningsinfrastruktur är avgörande för högkvalitativ forskning och bidrar till att stärka samverkan mellan akademi, näringsliv och övriga samhället. Därför krävs mer genomtänkt och långsiktig prioritering och finansiering, och bättre hantering av kostnaderna för internationella forskningsinfrastrukturer. Fokus bör ligga på e-infrastruktur och datadriven forskning, samt på att säkra finansieringen till ESS och MAX IV.
  • Rikta tematiska satsningar mot fyra områden
    Vetenskapsrådet har identifierat fyra områden där riktade satsningar behövs som komplement till forskarinitierad forskning: Life science, klimat och miljö, ett resilient samhälle och digitalisering. För dessa områden föreslår vi tre nya nationella forskningsprogram och extra finansiering.

Dessa insatser stärker forskningen i Sverige och är helt avgörande för ett samhälle som ska kunna möta nuvarande och kommande samhällsutmaningar.

Katarina Bjelke, generaldirektör Vetenskapsrådet

Publicerad den

Uppdaterad den

Mer inom samma ämne

  1. Svensk forskning kan lyftas utan en dyr omorganisation

    Vetenskapsrådet avstyrker förslaget om tre nya myndigheter i vårt svar på remissen Ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation (SOU 2023:59). Vi menar att förslaget har ett för snävt systemperspektiv och att kvalitetsperspektiv...

  2. Ny kartläggning av forskningsbehov inom kvinnors hälsa

    Vetenskapsrådet och Forte har kartlagt forskningen inom kvinnors hälsa och sjukdomar. Resultatet presenteras i en ny rapport. Rapporten pekar på kunskapsbehov kopplade till kvinnors hälsa och sjukdomar, samt vilka satsningar på forskning som behövs.

  3. Forskningsbarometern 2023 ger lägesbild av svensk forskning

    Hur står sig Sverige som forskningsnation i internationell jämförelse? Vilka lärosäten satsar mest på forskning och utveckling (FoU)? Hur stora är FoU-utgifterna för grundforskning och tillämpad forskning? Nu har vi publicerat Forskningsbarometern 20...

Till toppen