Svensk forskning i siffror

Hur mycket statliga medel går till forskning? Och hur står sig svensk forskning i internationell jämförelse? Här kan du läsa om fördelningen av statens medel och om vår roll i forskningssystemet. Vi har även sammanställt data om vår egen forskningsfinansiering.


Så finansieras svensk forskning

Staten avsätter pengar för forskning ur statsbudgeten varje år. Hälften går direkt till universiteten och högskolorna, resten fördelas till forskare av statliga forskningsfinansiärer och andra myndigheter. Vetenskapsrådet är den största av dessa forskningsfinansiärer.

Forskning och utveckling – FoU

Forskning och utveckling, FoU, är ett samlingsnamn för all den forskning och utveckling som bedrivs i ett land. Begreppet innefattar allt från grundforskning till utveckling av produkter eller tjänster som bygger på forskningsresultat.

Hur stor andel av ett lands BNP som går till forskning och utveckling (FoU) och hur stor andel av befolkningen som är verksamma forskare utgör tillsammans ett mått på hur mycket resurser ett land lägger på FoU.

I internationell jämförelse ligger Sverige i topp när det gäller satsningar på forskning och utveckling. Företagen är den sektor med störst utgifter för FoU i Sverige. Forskning vid universitet och högskolor utgör cirka 25 procent av det totala svenska FoU-systemet och är till största delen offentligt finansierad.

Finansiering av forskning och utveckling kan ses ur två perspektiv: fördelat per finansiär (figurens ovankant) eller fördelat på de som utför forskningen (figurens nederkant). Här visas den finansiella volymen i miljarder kronor, liksom flödena i det svenska FoU-systemet år 2017. Den totala summan skiljer sig åt, bland annat eftersom en utförare får medel under ett visst år men bara förbrukar en del av dessa under samma år. Källa: Forskningsbarometern 2019

Så mycket statliga medel går till forskning

Åren 2005–2017 ökade statens medel till forskning från cirka 24 miljarder kronor per år till cirka 37 miljarder kronor per år. Knappt hälften går direkt till lärosätena som basanslag. Resten fördelas till forskarna via statliga forskningsfinansiärer, som till exempel Vetenskapsrådet, eller går till myndigheter som antingen delar ut forskningsmedel eller själva utför forskning, till exempel SMHI och Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Riktade satsningar från regeringen

Regeringen avsätter ibland öronmärkta pengar till forskningsområden som bedöms som särskilt viktiga. Det är myndigheterna, däribland Vetenskapsrådet, som ansvarar för att genomföra de riktade satsningarna. Ett exempel är detnationella forskningsprogrammet inom migration och integration.

Vetenskapsrådet fördelar nästan 7 miljarder kronor

Vetenskapsrådet fördelar sammanlagt nästan 7 miljarder kronor varje år till forskning och forskningsinfrastruktur vid svenska universitet och högskolor. Det innebär att vi finansierar drygt en tiondel av den forskning som bedrivs där.

Vi är den största externa finansiären av forskning vid landets lärosäten inom de flesta vetenskapsområden. Dessutom är vi den enda forskningsfinansiären i Sverige som finansierar forskning inom samtliga vetenskapsområden.

Så fördelar vi medel

Regeringens riktlinjer och vår egen finansieringsstrategi styr hur vi fördelar medel mellan olika typer av forskningsstöd.

Fördelning av medel 2017

Allra mest pengar går till projekt för fri forskning. En stor del går också till avancerade verktyg i form av forskningsinfrastruktur som forskare behöver. Läs mer i Vetenskapsrådets årsredovisning 2018.

Mest pengar går till projekt med fri inriktning

Större delen av våra forskningsmedel går till projektstöd i form av projektbidrag där forskaren ges frihet att själv formulera forskningsidé, metod och utförande. Projektbidrag med fri inriktning finns att söka inom ämnesområdena humaniora och samhällsvetenskap, medicin och hälsa, naturvetenskap och teknikvetenskap samt utbildningsvetenskap.

Vi väljer ut de bästa forskningsidéerna i en process med öppna utlysningar, i konkurrens och efter en noggrann sakkunniggranskning och prioritering.

Stort ansvar för forskningsinfrastruktur

Vetenskapsrådet finansierar forskningsinfrastruktur både i och utanför Sverige. Forskningsinfrastruktur är avancerade verktyg som forskare kan behöva för att genomföra sin forskning, till exempel databaser, forskningsanläggningar, biobanker eller storskaliga beräkningsverktyg.

En del av de medel vi fördelar till forskningsinfrastruktur går till olika medlemskap i stora internationella forskningsanläggningar, till exempel partikelfysiklaboriatoriet CERN, och neutronspridningsanläggningen ESS som just nu byggs i Lund.

Vi fördelar medel till forskningsinfrastruktur via våra utlysningar på upp till 50 procent av totalbudgeten. Riktigt stor nationell forskningsinfrastruktur, som SNIC och synkrotronljusanläggningen Max IV, kräver ibland ett större samarbete kring finansieringen. Då blandas fler aktörer in.

Publicerad den 19 april 2018

Uppdaterad den 19 november 2019

Pdf / Utskrift

Forskning eller utveckling?

Forskning handlar om att systematiskt söka efter ny kunskap eller nya idéer med eller utan ett bestämt användningsområde i sikte.

Utveckling handlar om att använda forskningsresultat och vetenskaplig kunskap för att ta fram nya varor, tjänster, processer, system och metoder eller förbättra sådana som redan finns.

Kontakt

Analyser och utvärderingar

forskningspolitik@vr.se

Mer inom samma ämne

  1. Forskningspolitiska dagen

    Forskningspolitiska dagen är en nationell arena för samtal om aktuella forskningspolitiska frågor. Konferensen vänder sig till forskare, politiker, lärosätesledningar och forskningsfinansiärer, men också till personer inom näringslivet, intresseorgan...

  2. GD:s reflektioner efter den Forskningspolitiska dagen

    Den 20 november arrangerade vi för första gången Forskningspolitiska dagen. Vårt syfte var att skapa en arena för frågor som rör utveckling och utmaningar inom det svenska forskningssystemet.

  3. Vetenskapsrådet har en ny rådsdirektör

    Maria Thuveson, tidigare chef för avdelningen för forskningsfinansiering, tar över tjänsten som rådsdirektör efter Ann Fust.