Så finansieras svensk forskning
Forskning och utveckling (FoU) definieras som ett kreativt och systematiskt arbete som syftar till att öka kunskapsmängden och hitta nya tillämpningar av befintlig kunskap inom vetenskapens alla fält. FoU innefattar därmed grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsverksamhet.
För att en aktivitet ska räknas som FoU ska den uppfylla en rad olika kriterier. Den ska till exempel vara nyskapande, baseras på originella koncept och hypoteser samt utföras systematiskt. Det ska dessutom gå att reproducera den.
Hur stor andel av ett lands BNP som går till FoU och hur stor andel av befolkningen som är verksamma forskare utgör tillsammans ett mått på hur mycket resurser ett land lägger på FoU. I internationell jämförelse ligger Sverige i topp när det gäller satsningar på forskning och utveckling.
I Sverige är företagen den sektor som har störst utgifter. Universitet och högskolor står för cirka 25 procent av de totala svenska FoU-utgifterna och är till största delen offentligt finansierade.
Finansiering av forskning och utveckling kan ses ur två perspektiv: fördelat per finansiär (figurens ovankant) eller fördelat på de som utför forskningen (figurens nederkant). Här visas den finansiella volymen i miljarder kronor, liksom flödena i det svenska FoU-systemet år 2019. Den totala summan skiljer sig åt, bland annat eftersom en utförare får medel under ett visst år men bara förbrukar en del av dessa under samma år. Källa: Forskningsbarometern 2021
Så mycket statliga medel går till forskning
För 2021 beräknas 42,7 miljarder kronor av statsbudgeten att gå till FoU. Detta motsvarar 3,7 procent av de totala anslagen och 0,8 procent av BNP. Andelen FoU-medel i statsbudgeten har varit i stort sett oförändrad sedan 2015.
Ungefär hälften av FoU-anslagen brukar gå direkt till lärosätena som basanslag. Resten fördelas till forskare via bland annat statliga forskningsfinansiärer, som till exempel Vetenskapsrådet, eller via andra kanaler.
Riktade satsningar från regeringen
Regeringen avsätter ibland öronmärkta pengar till forskningsområden som bedöms som särskilt viktiga. Det är myndigheterna, däribland Vetenskapsrådet, som ansvarar för att genomföra de riktade satsningarna. Ett exempel är de nationella forskningsprogrammen.
Vetenskapsrådet fördelar nästan 7 miljarder kronor
Vetenskapsrådet fördelar sammanlagt nästan 7 miljarder kronor varje år till forskning och forskningsinfrastruktur vid svenska universitet och högskolor. Det innebär att vi finansierar drygt en tiondel av den forskning som bedrivs där.
Vi är den största externa finansiären av forskning vid landets lärosäten inom de flesta vetenskapsområden. Dessutom är vi den enda forskningsfinansiären i Sverige som finansierar forskning inom samtliga vetenskapsområden.
Så fördelar vi medel
Regeringens riktlinjer och vår egen finansieringsstrategi styr hur vi fördelar medel mellan olika typer av forskningsstöd.
Allra mest pengar går till projekt för fri forskning. En stor del går också till avancerade verktyg i form av forskningsinfrastruktur som forskare behöver. Läs mer i Vetenskapsrådets årsredovisning 2018.
Mest pengar går till projekt med fri inriktning
Större delen av våra forskningsmedel går till projektstöd i form av projektbidrag där forskaren ges frihet att själv formulera forskningsidé, metod och utförande. Projektbidrag med fri inriktning finns att söka inom ämnesområdena humaniora och samhällsvetenskap, medicin och hälsa, naturvetenskap och teknikvetenskap samt utbildningsvetenskap.
Vi väljer ut de bästa forskningsidéerna i en process med öppna utlysningar, i konkurrens och efter en noggrann sakkunniggranskning och prioritering.
Stort ansvar för forskningsinfrastruktur
Vetenskapsrådet finansierar forskningsinfrastruktur både i och utanför Sverige. Forskningsinfrastruktur är avancerade verktyg som forskare kan behöva för att genomföra sin forskning, till exempel databaser, forskningsanläggningar, biobanker eller storskaliga beräkningsverktyg.
En del av de medel vi fördelar till forskningsinfrastruktur går till olika medlemskap i stora internationella forskningsanläggningar, till exempel partikelfysiklaboriatoriet CERN, och neutronspridningsanläggningen ESS som just nu byggs i Lund.
Vi fördelar medel till forskningsinfrastruktur via våra utlysningar på upp till 50 procent av totalbudgeten. Riktigt stor nationell forskningsinfrastruktur, som till exempel synkrotronljusanläggningen Max IV, kräver ibland ett större samarbete kring finansieringen. Då blandas fler aktörer in.
Publicerad
Uppdaterad