Med hjälp av excelfilen kan du till exempel ta fram siffror på hur många kvinnor respektive män som har sökt bidrag inom ett visst ämnesområde eller lärosäte, hur stor beviljandegraden var inom ett visst ämnesområde eller hur mycket pengar som beviljades till olika lärosäten under olika år. Du kan också kombinera flera parametrar för att ta fram mer specifika uppgifter.
På den här sidan kan du läsa mer om vad olika parametrar betyder och få tips på hur de kan kombineras. För dig som inte är van excelanvändare har vi tagit fram instruktionsfilmer med exempel på hur du kan ta fram statistik.
Exempel på diagram du kan ta fram
Beviljandegrad per ämnesområde
Klicka på bilden för att göra den större.
Beviljandegrad för fria projektbidrag och etableringsbidrag, genomsnitt 5 år (2017–2021).
HS=humaniora och samhällsvetenskap; KF=konstnärlig forskning; MH=medicin och hälsa; NT=naturvetenskap och teknikvetenskap; UF=utvecklingsforskning; UV=utbildningsvetenskap.
Antal ansökningar om fria projektbidrag och etableringsbidrag per ämnesområde
Klicka på bilden för att göra den större.
Antal inkomna ansökningar för fria projektbidrag och etableringsbidrag per ämnesområde och år. HS=humaniora och samhällsvetenskap; KF=konstnärlig forskning; MH=medicin och hälsa; NT=naturvetenskap och teknikvetenskap; UF=utvecklingsforskning; UV=utbildningsvetenskap.
Beviljade medel per medelsförvaltare
Klicka på bilden för att göra den större.
Beviljade medel per medelsförvaltare, genomsnitt 5 år (2017–2021).
Under Övriga lärosäten sammanfattas alla lärosäten med ett genomsnitt under 200 Mkr.
Beviljade medel per forskningsområde
Klicka på bilden för att göra den större.
Summa av beviljade medel per forskningsområde enligt högsta nivå av den i ansökan angivna SCB-koden per år.
-
Beviljandegrad
Beviljandegrad per ämnesområde
Klicka på bilden för att göra den större.
Beviljandegrad för fria projektbidrag och etableringsbidrag, genomsnitt 5 år (2017–2021).
HS=humaniora och samhällsvetenskap; KF=konstnärlig forskning; MH=medicin och hälsa; NT=naturvetenskap och teknikvetenskap; UF=utvecklingsforskning; UV=utbildningsvetenskap.
-
Ansökningar
Antal ansökningar om fria projektbidrag och etableringsbidrag per ämnesområde
Klicka på bilden för att göra den större.
Antal inkomna ansökningar för fria projektbidrag och etableringsbidrag per ämnesområde och år. HS=humaniora och samhällsvetenskap; KF=konstnärlig forskning; MH=medicin och hälsa; NT=naturvetenskap och teknikvetenskap; UF=utvecklingsforskning; UV=utbildningsvetenskap.
-
Medelsförvaltare
Beviljade medel per medelsförvaltare
Klicka på bilden för att göra den större.
Beviljade medel per medelsförvaltare, genomsnitt 5 år (2017–2021).
Under Övriga lärosäten sammanfattas alla lärosäten med ett genomsnitt under 200 Mkr. -
Forskningsområden
Beviljade medel per forskningsområde
Klicka på bilden för att göra den större.
Summa av beviljade medel per forskningsområde enligt högsta nivå av den i ansökan angivna SCB-koden per år.
Denna excelfil innehåller ca 52 000 avpersonifierade ansökningar som kan matchas mot 19 olika parametrar.
De flesta ansökningar som vi har tagit emot under de senaste nio åren finns med i excelfilen, dock inte alla. Det gäller bland annat ansökningar till internationella utlysningar där vi samarbetar med en annan finansiär och ansökningar inom infrastruktur.
Här beskriver vi var och en av de 19 parametrarna i excelfilen.
ID
Alla ansökningar i excelfilen är avpersonifierade och har istället fått en egen sifferkod.
År
Det år som gäller för en ansökan är det år som ansökan skickades in till Vetenskapsrådet. Detta gäller även om vi fattade beslut först året efter att ansökan inkom.
Kön
Med kön avses kön på den som sökt bidraget, det vill säga projektledaren. Eventuella medverkande forskares kön beaktas inte. Vissa bidragsformer, till exempel Forskarskolor, söks av en organisation. Då anges Org. istället för Kvinna eller Man. Även för bidragsformen Konferensbidrag anges Org. istället för Kvinna eller Man. Här ställer Vetenskapsrådet istället krav på jämn könsfördelning mellan de inbjudna talarna.
Karriärålder
Med karriärålder menas antal år efter doktorsexamen. Karriärålder anges i följande spann: 0-2 år, 3-7 år, 8-12 år, >12 år. Vissa bidragsformer har krav på att den som söker har en viss karriärålder. Till exempel har bidragsformen Etableringsbidrag krav på en karriärålder mellan tre och sju år. Dessutom kan det skilja sig mellan ämnesområden inom en och samma bidragsform. Bidragsformen Fria projektbidrag, till exempel, har inget krav på karriärålder utan istället krav på avlagd doktorsexamen. Ett undantag till detta är Fria projektbidrag inom konstnärlig forskning (KF), där den sökande inte behöver ha avlagt doktorsexamen. Av denna anledning innehåller excelfilen ingen karriärålder för Fria projektbidrag inom konstnärlig forskning i de fall där ingen karriärålder har angetts i ansökan.
Medelsförvaltare
Medelsförvaltare är den organisation som administrerar och förvaltar ett forskningsbidrag. Alla svenska universitet och högskolor är godkända medelsförvaltare. I excelfilen anges de med sina namn. Dessutom finns ett antal medelsförvaltare som är oberoende institutioner och andra typer av organisationer. I excelfilen har dessa fått en gemensam benämning: Ej svenskt lärosäte.
Observera att om ett lärosäte bytt namn eller slagits ihop med annat lärosäte använder vi det namn och den organisationsform som gällde år 2022 även för tidigare år.
Bidragsform
Vetenskapsrådet har olika bidragsformer som fyller olika syften och har olika villkor.
Bidragsformer som är kopplade till våra projektstöd (Projektbidrag och Proof of concept) syftar till att stödja forskare att genomföra ett specificerat forskningsprojekt i linje med de intentioner som beskrivs i ansökan.
Bidragsformer som är kopplade till våra karriärstöd (Internationell postdok, Etableringsbidrag, Konsolideringsbidrag, Bidrag till anställning som forskare på halvtid i klinisk miljö, International Career Grant samt Bidrag till forskningstid) syftar till att underlätta forskares karriärutveckling och möjligheter att röra sig inom forskarvärlden.
De bidragsformer som är kopplade till våra miljö- och samverkansstöd (Rådsprofessor, Gästprofessor, Konferensbidrag, Bidrag till forskningsmiljö, Forskarskolor, Internationell rekrytering samt Nätverksbidrag) syftar till att stödja ett forskningsmål eller forskningsområde på lång sikt.
Från och med 2022 finns även bidragsformen Bidrag till forskares kommunikation som är kopplad till stödformen Forskningskommunikationsstöd. Bidraget syftar till att möjliggöra för innehavare av tidigare och/eller pågående forskningsbidrag från Vetenskapsrådet att planera, genomföra och utvärdera kommunikationsaktiviteter som innebär dialog eller samskapande med identifierade grupper utanför akademin.
Vissa bidragsformer har under åren bytt namn och samtidigt genomgått vissa mindre förändringar. I excelfilen har dessa slagits ihop under det namn som gällde år 2018. Därmed ingår Projektbidrag unga forskare, som utlystes fram till och med år 2015, under Etableringsbidrag. Rambidrag, som utlystes fram till och med år 2015, ingår under Bidrag till forskningsmiljö. Bidrag till framstående yngre forskare, som utlystes till och med år 2015, ingår under Konsolideringsbidrag och Swedish Research Links ingår under Nätverksbidrag.
Tematisk inriktning
Största delen av vårt forskningsstöd går till projekt där forskare själva formulerat frågeställningar och utarbetat metoder för att besvara dessa, inom ramen för det övergripande ämnesområdet. Ansökningar som beviljats stöd i sådana utlysningar har beteckningen Fri i excelfilen. Vi gör också utlysningar där forskningen ska omfatta en viss tematisk inriktning. De benämns i excelfilen med namnet på inriktningen (till exempel Neutronspridning, Coronavirus och covid-19 eller Brottslighet).
Beslutande organ
Vetenskapsrådets ämnesråd och kommittéer ansvarar för ansökningar inom sina specifika ämnesområden. I de allra flesta fall är det de som beslutar om en ansökan ska beviljas bidrag eller inte. Ämnesråd och kommittéer betecknas här som naturvetenskap och teknikvetenskap (NT), medicin och hälsa (MH), humaniora och samhällsvetenskap (HS), utbildningsvetenskap (UV), utvecklingsforskning (UF), konstnärlig forskning (KF) respektive klinisk behandlingsforskning (KBF). Vissa utlysningar tar Vetenskapsrådets generaldirektör beslut om. De har beteckningen Vetenskapsrådet (VR).
Ämnesområde
Med ämnesområde menas de områden som de beslutande organen ansvarar för. Ämnesområdena och de beslutande organen har samma beteckning i excelfilen: naturvetenskap och teknikvetenskap (NT), medicin och hälsa (MH), humaniora och samhällsvetenskap (HS), utbildningsvetenskap (UV), utvecklingsforskning (UF), konstnärlig forskning (KF) respektive klinisk behandlingsforskning (KBF) .
För ansökningar som har Vetenskapsrådet (VR) som beslutande organ anges i flera fall ett specifikt ämnesområde, i första hand baserat på var ansökan har beretts. Det gäller för ansökningar inom bidragsformerna Internationell postdok, Konsolideringsbidrag, Rådsprofessor, Internationell rekrytering, International Career Grant och Konferensbidrag. I övriga fall där utlysningen omfattar flera ämnesområden anges Vetenskapsrådet (VR).
Beredningsgrupp
Alla ansökningar bedöms av aktiva forskare med stor sakkunskap inom fältet. Forskarna ingår i beredningsgrupper med olika ämnesinriktning. Varje år arbetar drygt 90 beredningsgrupper inom Vetenskapsrådet beredning. Antalet varierar mellan olika ämnesområden. I excelfilen används beredningsgruppens kortnamn. Läs mer om våra beredningsgrupper.
Forskningsområde, Forskningsämnesgrupp och Forskningsämne
Alla som söker bidrag från oss anger minst ett och upp till tre forskningsämnen i sin ansökan. Indelningen i forskningsämnen, som Statistiska Centralbyrån (SCB) har tagit fram, har tre nivåer:
- Den högsta nivån beskriver forskningsområde (till exempel Humaniora; 6).
- Den mellersta nivån beskriver forskningsämnesgrupp (till exempel Historia och Arkeologi; 601).
- Den lägsta nivån beskriver forskningsämne till (exempel Historia; 60101).
Det finns ca 250 forskningsämnen i klassificeringssystemet.
På den lägsta nivån kan upp till tre olika forskningsämnen vara aktuella för att beskriva var en ansökan hör hemma ämnesmässigt. När den som söker har angett fler än ett forskningsämne har hen uppmanats att ange dessa i prioriteringsordning så att det mest relevanta anges först.
Läs mer om indelningen i forskningsämnen på SCB:s webbplats
Länk till annan webbplats..
Beslut
Beslut om en ansökan beviljas bidrag eller inte anges som Avslag, Beviljad eller Avböjd. Att ansökan är avböjd innebär att den har beviljats men att den som sökt har tackat nej (ofta är skälet att hen fått ett annat bidrag och att det inte är förenligt med villkoren att ha båda bidragen). I vår statistik räknas avböjda bidrag som avslag utom när det gäller sammanställningar av betyg, då räknas avböjda som beviljade.
Sammanfattande betyg
Ledamöterna i beredningsgruppen enas om ett sammanfattande betyg på varje ansökan. De använder en sjugradig skala (från 1=svag, till 7= enastående). När informationen i en ansökan bedöms som otillräckligt får den betyget 0. Hur man använder betygsskalan kan variera mellan olika områden och olika beredningsgrupper vilket gör att jämförelser mellan områden kan bli missvisande.
I excelfilen visas endast betyg för ansökningar om projektbidrag eftersom det är inom den bidragsformen som det bereds så pass många ansökningar att jämförelser inom ett område blir värdefullt.
När ett sammanfattande betyg saknas så har ansökan inte fått ett sammanfattande betyg (till exempel ansökningar om projektbidrag "Coronavirus och covid-19" från 2020 och projektbidrag "Röntgen Ångström" från 2021).
Totalt beviljat belopp
Totalt beviljat bidrag är den summa som Vetenskapsrådet har beslutat tilldela en ansökan. Det är alltså den sammanlagda summan för hela bidragsperioden.
Antal beviljade år
Bidragsperioden räknas i år. När ett bidrag omfattar till exempel 18 månader, vilket gäller till exempel vissa bidrag inom Internationell postdok, blir det 1,5 år.
Beviljandegrad
Begreppet beviljandegrad är centralt i statistiken om ansökningar. Med beviljandegrad menas andelen ansökningar som har beviljats bidrag. Det räknas fram genom att dela det antal som har beviljats bidrag med det totala antalet ansökningar.
Beviljandegrad är ett användbart mått i analyser inom ett avgränsat område med jämförbara grupper och förutsättningar. Det totala antalet ansökningar som beviljas måste vara tillräckligt stort. Framförallt fungerar beviljandegrad som mått för enskilda bidragsformer eller utlysningar. Det är däremot inte så användbart när analysen istället omfattar flera olika bidragsformer eller olika områden, eftersom underliggande parametrar såsom antalet ansökningar, bidragsbeloppens storlek och budgeten för respektive utlysning då kan variera stort.
Jämförelser över tid och mellan ämnesområden
När vi jämför antal ansökningar och beviljandegrader mellan ämnesområden – eller över tid inom ett ämnesområde – räknar vi oftast bara ansökningar inom bidragsformerna Projektbidrag och Etableringsbidrag och då bara inom fria utlysningar, det vill säga utlysningar som inte har en tematisk inriktning.
Ibland tar vi även med ansökningar inom bidragsformen Bidrag till forskningsmiljö, när denna bidragsform inte omfattar en tematisk inriktning.
När Vetenskapsrådets ämnesråd och kommittéer beslutar om bidrag fördelar de den budget de har för fria bidrag mellan framförallt dessa tre bidragsformer.
I dessa jämförelser låter vi i regel ämnesområde motsvara de områden som respektive beslutande organ, till exempel ett ämnesråd eller en kommitté, ansvarar för:
- humaniora och samhällsvetenskap (HS)
- klinisk behandlingsforskning (KBF)
- konstnärlig forskning (KF)
- medicin och hälsa (MH)
- naturvetenskap och teknikvetenskap (NT)
- utbildningsvetenskap (UV)
- utvecklingsforskning (UF)
Forskningsämne (enligt SCB-koder)
Ibland gör vi också jämförelser mellan ämnesområden där områdesindelning sker på basis av Statistiska Centralbyråns (SCB) Standard för svensk indelning av forskningsämnen. Indelningen görs i tre olika nivåer, från en övergripande forskningsområdesnivå ner på enskilda forskningsämnen. På den högsta nivån och för den först angivna SCB-koden i ansökan blir forskningsområdena:
- naturvetenskap
- teknik
- medicin och hälsovetenskap
- lantbruksvetenskap och veterinärmedicin
- samhällsvetenskap
- humaniora och konst
När vi gör den typen av jämförelser omfattar de nästan alltid flera bidragsformer från flera beslutande organ, till exempel ämnesråd eller kommittéer, och används framförallt för att jämföra beviljade belopp.
Beviljandegrader är svårare att jämföra när ansökningar inom ett och samma ämnesområde har beslutats av olika beslutande organ med olika budgetutrymme.
En ansökan kan ha upp till tre forskningsämneskoder. Vid analyser av enskilda forskningsämnen, det vill säga SCB-kod på den lägsta nivån, inkluderar vi oftast samtliga angivna forskningsämneskoder i analysen. För ansökningar som har flera forskningsämneskoder får varje kod ett fraktionerat värde, till exempel 1/3 om det är en av tre koder.
Anledningen till att vi inkluderar samtliga forskningsämneskoder i analyserna är att det gör de statistiska analyserna mer meningsfulla. Beviljandegrader som baserar sig på få ansökningar blir missvisande.
Betyg
Analyser av betyg gör vi bara i begränsad omfattning eftersom betygsskalan kan användas lite olika inom olika ämnesområden och ibland även inom olika beredningsgrupper. Som regel gör vi därför bara jämförelser inom respektive beslutande organ (till exempel ämnesråd eller kommitté) och inom bidragsformen Projektbidrag, där antalet ansökningar är stort och beredningsgrupperna är relativt stabila över tid. I analyser av betyg räknas ansökningar som har beslutet Avböjda som Beviljade.
Jämställdhet
Vi eftersträvar jämställdhet i hela vår verksamhet. Därför ingår jämförelser mellan kvinnor och män i de flesta av våra analyser och sammanställningar av ansöknings och beslutsdata. I första hand jämför vi hur beviljandegrad, genomsnittligt beviljat belopp (både per år och totalt) och bidragslängd ser ut för kvinnor respektive män.
Karriärålder
För att följa upp hur unga forskare klarar sig inom olika ämnesområden, särskilt när det gäller beviljandegrad, tar vi fram statistik för karriärålder. Till unga forskare räknas forskare som disputerat för 0–7 år sedan. Bidragsformerna Internationell Postdok (karriärålder 0–2 år) och Etableringsbidrag (karriärålder 3–7 år) riktar sig till unga forskare.
Etableringsbidrag utlyses dock bara inom MH och NT. Unga forskare inom andra områden får istället söka projektbidrag. Av det skälet tar vi alltid med både Projektbidrag och Etableringsbidrag i analyser av unga forskare, särskilt när olika ämnesområden jämförs med varandra.
Genomsnittligt beviljat bidrag per år
Genomsnittligt beviljat bidrag per år räknas fram genom att dividera det totala bidragsbelopp som beviljats med det totala antalet år som forskarna beviljats bidrag.
Hur stor är beviljandegraden för kvinnor och män?
Filmen visar hur du filtrerar excelfilen för att ta fram statistik över beviljandegrader för kvinnor respektive män för fria projektbidrag från Vetenskapsrådet.
Observera att filmen är från 2018.
Röst: Caroline Olsson, forskningshandläggare, Vetenskapsrådet.
Hur mycket medel har ett visst forskningsområde fått?
Filmen visar hur du filtrerar excelfilen för att ta fram statistik över hur mycket medel Vetenskapsrådet beviljat ett visst forskningsområde – SCB:s högsta nivå – fördelat per ämnesområde.
Observera att filmen är från 2018.
Röst: Caroline Olsson, forskningshandläggare, Vetenskapsrådet.
Hur mycket medel har olika medelsförvaltare fått?
Filmen visar hur du filtrerar excelfilen för att ta fram statistik över hur mycket av Vetenskapsrådets medel som gått till olika medelsförvaltare.
Observera att filmen är från 2018.
Röst: Caroline Olsson, forskningshandläggare, Vetenskapsrådet.
Publicerad
Uppdaterad