Bedömning av ansökningar

När du söker bidrag från oss bedöms din ansökan av aktiva forskare med hög sakkunskap inom relevant forskningsfält. Vi har tydliga riktlinjer för arbetet och utvärderar processen kontinuerligt. Bedömningen ska hålla hög kvalitet och genomföras på ett sakligt, opartiskt och transparent sätt.

Forskare granskar forskare – peer review

Vetenskapsrådet använder sig av sakkunnigbedömning, så kallad peer review, för att bedöma ansökningarnas vetenskapliga kvalitet och forskningens potential. Peer review innebär att välmeriterade forskare inom samma eller närliggande ämnesområden granskar ansökningarna. Peer review används över hela världen med stort förtroende hos forskarna, och anses vara det bästa sättet att ge ansökningarna en balanserad och rättvis bedömning.

Tillsammans med myndighetens personal lägger ämnesråd, råd och kommittéer ned ett stort arbete på att rekrytera lämpliga sakkunniga till bedömningen av ansökningar. Att de har dokumenterat hög vetenskaplig kompetens är ett krav och en förutsättning för en välfungerande peer review.

Så säkrar vi kvaliteten i bedömningen

Vetenskapsrådet ska stödja forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden och se till att svensk forskning förnyas. För att vi ska lyckas med detta är det viktigt att processen för bedömning av ansökningar är systematisk och håller hög kvalitet.

Vi har åtta grundläggande principer för att se till att bedömningen sker i enlighet med en sund granskningskultur och god forskningssed.

Att hanteringen av ansökningar är saklig och opartisk är viktigt för att de bästa forskningsidéerna ska få finansiering. Alla som deltar i bedömningsprocessen måste därför följa Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi och jävspolicy.

Arbetet utförs i beredningsgrupper

De sakkunniga är ledamöter i beredningsgrupper som har olika ämnesinriktningar. Vi sätter samman grupperna så att ledamöternas ämneskompetenser kompletterar varandra. Varje grupp har då en samlad kompetens som täcker alla ansökningars forskningsområden. Om ledamöterna i en beredningsgrupp ändå inte anser sig ha tillräcklig expertis för att bedöma en viss ansökan kan de hjälp av experter utanför gruppen, så kallade externa granskare.

Varje beredningsgrupp består av mellan fem och femton personer från olika lärosäten och leds av en ordförande. Könsfördelningen i gruppen ska vara jämn. Ledamöterna utses för ett år, som kan förlängas till som längst sex år. Ordföranden har vanligtvis en mandatperiod på max tre år.

Forskare från flera länder deltar

Forskare från lärosäten utanför Sverige ingår i nästan alla beredningsgrupper. De tillför kompetens och ett internationellt perspektiv vid bedömningen av svensk forskning. Att rekrytera ledamöter från andra länder är samtidigt ett sätt att minska risken för att det ska uppstå jävssituationer. I vissa utlysningar är det enbart internationella ledamöter i beredningsgrupperna, exempelvis inom vissa internationella samarbeten.

En likvärdig bedömning

Alla bedömningar ska göras på ett likvärdigt sätt. De ska vara baserade på den planerade forskningens vetenskapliga kvalitet och på den sökandes kompetens.

Ansökningarna bedöms utifrån Vetenskapsrådets fyra baskriterier:

  • Nytänkande och originalitet
  • Projektets vetenskapliga kvalitet
  • Sökandes kompetens
  • Genomförbarhet

Vid bedömningen av vissa ansökningar tillkommer särskilda tilläggskriterier som är relevanta för just den utlysningen, till exempel tvärvetenskaplighet.

Vi utbildar och informerar ledamöter och ordförande i beredningsgrupperna om hur bedömningen ska genomföras och vilka riktlinjer som gäller. Till sin hjälp har de också en beredningshandbok som är specifik för varje utlysning. Där förtydligas bland annat bedömningskriterierna genom ett antal vägledande frågor. Beredningshandböckerna finns tillgängliga här på webbplatsen.

Beredningsgruppen gör en gemensam bedömning

För att varje ansökan ska få en balanserad och rättvis bedömning är det alltid minst tre ledamöter som läser den inför beredningsgruppens möteoch sätter betyg. Under mötet gör beredningsgruppen sedan en gemensam bedömning av varje ansökan. I vissa utlysningar diskuteras inte ansökningarna som har fått lägst betyg efter ledamöternas individuella bedömning. Anledningen är att det ska finnas tillräckligt med tid för att diskutera de ansökningar som håller högst kvalitet och har en realistisk möjlighet att bli beviljade.

Så går beredningsgruppens möte till:

  • En av de ledamöter som har granskat ansökan presenterar den för övriga i gruppen.
  • Hela beredningsgruppen diskuterar ansökan och enas i en gemensam, slutlig bedömning.
  • Beredningsgruppen sätter betyg utifrån samtliga bedömningskriterier.
  • Ett skriftligt yttrande formuleras för varje enskild ansökan (de ansökningar som inte tagits upp på mötet får enbart betyg).

Beredningsgruppens ordförande leder mötet, med stöd från medarbetare från Vetenskapsrådet. Tillsammans ansvarar de för att riktlinjerna följs och att resultatet från mötet dokumenteras. Som en del av kvalitetssäkringen närvarar i många fall representanter från Vetenskapsrådets ämnesråd och kommittéer som observatörer vid mötet.

Ämnesråd och kommittéer fattar beslutet

Beslutet om en ansökan beviljas bidrag eller inte grundar sig på beredningsgruppens gemensamma bedömning och hur ansökan står sig i konkurrens med andra ansökningar. Det är det ämnesråd eller den kommitté som ansvarar för utlysningen som fattar beslutet. Vissa utlysningar beslutar Vetenskapsrådets generaldirektör om.

Alla som har sökt bidrag från oss informeras om beslutet om sin ansökan i vårt ansökningssystem (Prisma). Vi publicerar också listor över vilka som fått bidrag inom varje utlysning här på vår webbplats.

Bedömningen följs upp

Vi följer upp bedömningsprocessen varje år. Bland annat avslutas beredningsgruppsmötena alltid med en diskussion där ledamöterna får möjlighet att reflektera kring och lämna synpunkter på olika delar av processen. Återkopplingen blir en del av det underlag som vi på Vetenskapsrådet använder för att optimera och utveckla vår process för bedömning av ansökningar.

 

För att varje ansökan ska få en balanserad och rättvis bedömning är det alltid minst tre ledamöter som läser den inför beredningsgruppens möte.

(1) Sakkunskap i bedömningen, (2) Saklighet och likabehandling, (3) Etiska överväganden, (4) Öppenhet och transparens, (5) Ändamålsenlighet, (6) Effektivitet, (7) Sekretess och integritet, samt (8) Sakkunnigbedömningen förbereds och följs upp på ett strukturerat sätt. Till varje princip hör ett antal riktlinjer som ska fungera som stöd för det praktiska arbetet med bedömning av ansökningarna.

Åtta principer för att säkra kvaliteten

Vetenskapsrådet har arbetat fram åtta grundläggande principer för att se till att den vetenskapliga bedömningen sker inom ramen för en sund granskningskultur och god forskningssed.

1. Sakkunskap i bedömningen

Bedömning av ansökningar ska utföras av sakkunniga med dokumenterad hög
vetenskaplig kompetens inom det eller de forskningsområde(n) eller den eller de
ämnesdisciplin(er) ansökan avser och den vetenskapliga sakkunnigbedömningen ska
utgå från tydliga kvalitetskriterier. Sakkunniga ska utses enligt tydliga kriterier i en
systematiskt dokumenterad process.

2. Saklighet och likabehandling

Alla bedömningar ska ske på ett likvärdigt sätt och baseras på den planerade och utförda forskningens kvalitet och på sökandes meriter, oavsett sökandes ursprung eller identitet. För att undvika jäv, partiskhet och intressekonflikter ska bedömningar baseras på tydliga kvalitetskriterier och formaliserade tillvägagångssätt.

3. Främjande av god forskningssed

Bedömningen förutsätter ett etiskt förhållningssätt och hög integritet. De sakkunniga ska inte göra någon preliminär etikprövning men hänsyn bör tas till hur den sökande
diskuterar och problematiserar sin forskning med hänsyn tagen till god forskningssed.
Om en ansökan innefattar forskning som på ett uppenbart sätt bryter mot etiska regler
och/eller uppenbart strider mot svensk eller internationell rätt bör detta reflekteras i
bedömningen av forskningens kvalitet och/eller genomförbarhet.

4. Öppenhet och transparens

Bedömningen ska utgå från och motiveras av det underlag som efterfrågats av
Vetenskapsrådet vilket i det typiska fallet är en ansökan om forskningsmedel.
Bedömning av underlaget ska göras utifrån på förhand bestämda och offentligt kända
regler och riktlinjer.

5. Ändamålsenlighet

Bedömningsprocessen ska vara anpassad till utlysningen och forskningsområdet och stå i proportion till utlysningens storlek och komplexitet utan att rättssäkerheten eftersätts.

6. Effektivitet

Den totala resursåtgången för ansökan och bedömning, både gällande tidsåtgång och kostnad, minimeras för alla inblandade, d.v.s. sökande, sakkunniga och Vetenskapsrådets personal, med hänsyn tagen till att kvalitet, saklighet, transparens och ändamålsenlighet upprätthålls.

7. Integritet

Samtliga medverkande i bedömningsprocessen ska respektera processens integritet och inte för utomstående delge vad som diskuterats vid möten, heller inte andra sakkunnigas ståndpunkt i den pågående beredningen av ansökningar. Den slutliga bedömningen ska alltid dokumenteras och offentliggöras vid beslut.

8. Sakkunnigbedömningen förbereds och följs upp på ett strukturerat sätt

Bedömningsprocesser ska förberedas och följas upp enligt tydliga kriterier. Samtliga sakkunniga förbereds och ges tillgång till samma typ av bakgrundsmaterial för bedömningen.

Riktlinjer vägleder hur principerna ska följas

Till varje princip hör ett antal riktlinjer som ska fungera som stöd i det praktiska arbetet med bedömning av ansökningar.

Principerna och de tillhörande riktlinjerna måste tolkas i förhållande till varje enskild utlysning. Alla som arbetar med ansökningar – handläggare, sakkunniga i beredningsgrupperna och de som beslutar – diskuterar hur principerna ska tillämpas i praktiken, till exempel ifall någon princip kommer i konflikt med en annan.

Vetenskapsrådets riktlinjer för sakkunnigbedömning Pdf, 126.4 kB. (Pdf, 126.4 kB)

Publicerad

Uppdaterad

Pdf / Utskrift

RELATERAT INNEHÅLL

Vetenskapsrådet hanterar omkring 6 000 ansökningar varje år med hjälp av cirka 900 forskare.

De ingår i cirka 90 beredningsgrupper som granskar ansökningar inom specifika områden. År 2020 fick 17 procent av alla som sökte medel hos oss bidrag.

Mer inom samma ämne

  1. Datum klara för Vetenskapsrådets utlysningar 2022

    Nu har vi datum klara för 40 av våra utlysningar nästa år. Många av utlysningarna är återkommande, men några gör vi för första gången. Se nyheter i listan nedan. Fler utlysningar tillkommer.

  2. Nya kriterier för att godkännas som medelsförvaltare

    Vetenskapsrådet har beslutat om nya kriterier för att bli godkänd som medelsförvaltare för bidrag vi utlyser från och med nästa år. Detta innebär att även en rad sedan tidigare godkända organisationer behöver ansöka och prövas mot de nya kriterierna.

  3. Informationsmöte om utlysningar – nya satsningar våren 2021

    Vetenskapsrådet anordnade ett extra informationsmöte om våra nya kommande utlysningar under våren 2021. Mötet vände sig till personer som arbetar som forskningsrådgivning på ett lärosäte eller en institution. Nu kan du ladda ner presentationen från m...