Bedömning av ansökningar

Forskare granskar forskare – peer review

Vetenskapsrådet använder sig av sakkunnigbedömning, så kallad peer review, för att bedöma ansökningarnas vetenskapliga kvalitet och forskningens potential. Peer review innebär att välmeriterade forskare inom samma eller närliggande ämnesområden granskar ansökningarna. Peer review används över hela världen med stort förtroende hos forskarna, och är det bästa sättet att ge ansökningarna en balanserad och rättvis bedömning.

Tillsammans med myndighetens personal lägger ämnesråd, råd och kommittéer ned ett stort arbete på att rekrytera lämpliga sakkunniga till bedömningen av ansökningar. Att de har dokumenterat hög vetenskaplig kompetens är ett krav och en förutsättning för en välfungerande peer review.

Så säkrar vi kvaliteten i bedömningen

Vetenskapsrådet ska stödja forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden och se till att svensk forskning förnyas. För att vi ska kunna det är det viktigt att också processen för bedömning av ansökningar är systematisk och håller hög kvalitet.

Vi har åtta grundläggande principer för att se till att bedömningen sker inom ramen för en sund granskningskultur och god forskningssed: (1) Sakkunskap i bedömningen, (2) Saklighet och likabehandling, (3) Etiska överväganden, (4) Öppenhet och transparens, (5) Ändamålsenlighet, (6) Effektivitet, (7) Sekretess och integritet, samt (8) Sakkunnigbedömningen förbereds och följs upp på ett strukturerat sätt. Till varje princip hör ett antal riktlinjer som ska fungera som stöd för det praktiska arbetet med bedömning av ansökningarna.

Att hanteringen av ansökningar är saklig och opartisk är viktigt för att de bästa forskningsidéerna ska få finansiering. Alla som deltar i bedömningsprocessen måste därför följa Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi och jävspolicy.

Arbetet utförs i beredningsgrupper

De sakkunniga är ledamöter i beredningsgrupper som har olika ämnesinriktning. Vi sätter samman grupperna så att ledamöternas ämneskompetens kompletterar varandra och så att gruppen har en samlad bredd som täcker hela ämnesområdet. Om ledamöterna i en beredningsgrupp ändå inte anser sig ha tillräcklig expertis för att bedöma en viss ansökan tar den hjälp av experter utanför gruppen.

Varje beredningsgrupp leds av en ordförande och brukar bestå av mellan fem och femton personer från olika lärosäten. Könsfördelningen i gruppen ska vara jämn. Ledamöterna utses för ett år, som kan förlängas till som längst sex år. Ordföranden har vanligtvis en mandatperiod på max tre år.

Forskare från flera länder deltar

Forskare från lärosäten utanför Sverige ingår nästan alltid i beredningsgrupperna. De tillför kompetens och ett internationellt perspektiv vid bedömningen av svensk forskning. Att rekrytera ledamöter från andra länder är samtidigt ett sätt att minska risken för jävssituationer. För vissa utlysningar är det bara internationella ledamöter i beredningsgrupperna.

En likvärdig bedömning

För att varje ansökan ska få en balanserad och rättvis bedömning är det alltid minst tre ledamöter som läser den inför beredningsgruppens möte.

Ansökningarna bedöms utifrån Vetenskapsrådets fyra baskriterier: Nytänkande och originalitet, Projektets vetenskapliga kvalitet, Sökandes kompetens och Genomförbarhet.

För vissa utlysningar kompletteras dessa med särskilda tilläggskriterier, till exempel tvärvetenskaplighet eller något annat som är relevant för just den utlysningen.

Alla bedömningar ska göras på ett likvärdigt sätt. De ska vara baserade på den planerade forskningens vetenskapliga kvalitet och på den sökandes meriter. Vi utbildar och informerar ledamöter och ordförande i beredningsgrupperna om hur bedömningen ska genomföras och vilka riktlinjer som gäller. Till sin hjälp har de också en beredningshandbok som är specifik för varje utlysning. Där förtydligas bland annat bedömningskriterierna genom ett antal vägledande frågor. Beredningshandböckerna finns tillgängliga här på webbplatsen.

Beredningsgruppen gör en gemensam bedömning

Beredningsgruppen gör en gemensam bedömning av varje ansökan. I en del utlysningar sållar beredningsgruppen bort de ansökningar som fått lägst betyg av de som läst ansökningarna inför beredningsgruppens möte. Dessa diskuteras inte i detalj på mötet. Anledningen är att det ska finnas tillräckligt med tid för att diskutera de ansökningar som håller hög kvalitet och har en realistisk möjlighet att bli beviljade.

Så går beredningsgruppens möte till:

• En av de ledamöter som har granskat ansökan presenterar den för övriga i gruppen.
• Hela beredningsgruppen diskuterar ansökan och enas i en gemensam, slutlig bedömning.
• Ansökan får betyg på samtliga bedömningskriterier och ett individuellt yttrande.
• De ansökningar som sållats bort får ett sammanfattande betyg och ett standardyttrande.

Beredningsgruppens ordförande leder mötet, med stöd från medarbetare från Vetenskapsrådet. Tillsammans ansvarar de för att riktlinjerna följs och att resultatet från mötet dokumenteras. Som en del av kvalitetssäkringen närvarar i många fall observatörer från ämnesråd och kommittéer vid mötet.

Ämnesråd och kommittéer fattar beslutet

Beredningsgruppens gemensamma bedömning och hur ansökan står sig i konkurrens med andra ansökningar ligger till grund för beslutet om en ansökan beviljas bidrag eller inte. Det är det ämnesråd eller den kommitté som ansvarar för utlysningen som tar beslutet. Vissa utlysningar tar Vetenskapsrådets generaldirektör beslut om.

Alla som har sökt bidrag från oss får beslut om sin ansökan i vårt ansökningssystem Prisma. Vi publicerar en lista över vilka som fått bidrag här på webbplatsen.

Bedömningen följs upp

Vi följer upp bedömningsprocessen varje år. Bland annat avslutar beredningsgrupperna sina möten med en diskussion där ledamöterna får möjlighet att återkoppla på olika delar av processen. Återkopplingen blir en del av det underlag som vi på Vetenskapsrådet använder för att optimera och utveckla vår process för bedömning av ansökningar.