Forskningskommunikation eller vetenskaplig kommunikation?
Forskningskommunikation ska inte förväxlas med vetenskaplig kommunikation.
Vetenskaplig kommunikation (scholarly communication) ägnar sig alla forskare åt, det är kommunikation om forskning inom akademin och mellan forskare.
Forskningskommunikation (science communication, ibland även kallat research communication) är kommunikation om forskning med andra aktörer i samhället och med allmänheten.
Varför kommunicera forskning?
Forskningskommunikation bidrar till att öka allmänhetens och beslutsfattares kunskap om forskning. Samtidigt kan den stärka förståelse, tillit och engagemang för forskning. Kommunikationen bidrar även till att göra den vetenskapliga processen mer öppen och inkluderande.
När forskningsbaserad kunskap blir enkel att ta del av och förstå har den större möjlighet att komma till användning. Det bidrar också till att människor kan fatta välinformerade beslut och få bättre kunskap om vad forskning innebär och hur den går till, något som i förlängningen kan öka intresset och förtroendet för vetenskap och högre studier, liksom motverka faktaresistens. Kommunikation om forskning är därför en grundbult för demokratiska och fria samhällen.
Att involvera allmänheten och olika aktörer i forskningsprocessen är ett sätt att samverka med det omgivande samhället, något svenska universitet och högskolor ska göra enligt högskolelagen.
Många fördelar för dig som forskare
Resultaten av forskning som finansieras av offentliga medel är en del av samhällets gemensamma kunskapsbank. Som forskare har du därför en skyldighet att dela med dig av din kunskap. Det finns också en rad fördelar för dig med att kommunicera din forskning:
- Synliggöra din forskning och få fler att förstå varför ditt forskningsområde är viktigt.
- Ökar uppmärksamheten för dig och din institution. Om inte den som är expert ställer upp finns risk att mindre kunniga personer i stället tar plats i offentligheten.
- Nå ut till bredare grupper, vilket kan ge nya infallsvinklar till din forskning.
- Möjlighet att få fler citeringar av din forskning.
- Du ger forskning "ett ansikte" och kan därigenom uppmuntra unga att intressera sig för utbildning, forskning och den vetenskapliga processen.
- Med bättre kommunikativa färdigheter blir det lättare att samverka med andra aktörer.
Forskningskommunikation kan vara mer eller mindre interaktiv
Samskapande kännetecknas av kommunikation i dialog, men innebär inte bara att alla parter kommer till tals, utan att de också påverkar eller ges inflytande under forskningsprocessen. Det kan handla om allt från att identifiera etiska hinder eller nya forskningsområden, till att bidra med datainsamling eller att vara med och göra forskningsresultat mer användbara. Exempel på samskapande är patientmedverkan, kunskapskiosker och medborgarforskning.
Dialog kännetecknas av att alla parter fungerar som både avsändare och mottagare, som till exempel dialogseminarier eller science caféer, där det finns utrymme för alla att komma till tals och lyssna till varandras synpunkter.
Information är envägskommunikation riktad till en mottagare, som till exempel pressmeddelanden eller populärvetenskapliga artiklar och föreläsningar, med ingen eller liten möjlighet till interaktion.
Konkreta tips för att komma igång
- Bestäm vad du vill förmedla. Vad är ditt huvudbudskap? Vad är det du vill berätta?
- Vem vill du nå; vem är huvudmålgrupp och varför?
- Ge målgruppen en anledning att vilja läsa eller lyssna. Vad är det mest intressanta?
- Var konkret. Använd gärna exempel från vardagen, metaforer och analogier. Undvik fackuttryck.
- Använd berättelser för att förklara processer och samband. Försök hitta ett narrativ.
- Våga vara öppen med dina drivkrafter. Visa din passion och berätta vad som fick dig att börja studera och forska om just ditt ämne.
- Ta hjälp! Kontakta din kommunikationsavdelning. Testa presentationer och texter på vänner och familj. Om de förstår vad du vill förmedla utan att vara experter, har du gjort ett bra jobb.
Ju mer du övar, desto bättre blir du
Kommunikation är en pågående process. Ju mer du övar på den, desto bättre blir du. Att planera din kommunikation – när, var, hur och för vem, är en förutsättning för att lyckas. Det gäller även kontakter med journalister. Att bygga relationer ökar dina chanser att få berätta om din forskning.
Vänd på perspektivet!
En vetenskaplig artikel inleds med en bakgrund och stödjande data innan resultatet och slutsatsen presenteras. I en nyhetsartikel eller annan forskningskommunikation ska du tänka tvärtom och vända på perspektivet. Inledningen ska skapa intresse, visa att ämnet är aktuellt och sedan presentera stödjande data.
Publicerad
Uppdaterad