Svensk forskning om segregation

Segregation – ny kartläggning av kunskapsläget

På uppdrag av regeringen har Vetenskapsrådet kartlagt forskning om segregation. Vi har studerat forskning om segregation i relation till följande områden: bostadssegregation, brottslighet, arbetslöshet, skolan, och demokratin/civila samhället med fokus på socioekonomisk segregation.

Studier om hälsa har tagits med om det även behandlar något av de fem områden som ingår i uppdraget. Kartläggningen bygger på beviljade ansökningar till de största externa forskningsfinansiärerna, enkät riktad till forskare verksamma inom fältet, en intervjuundersökning med forskare verksamma inom fältet samt en analys av vetenskapliga publikationer.

En expertgrupp har engagerats med uppgift att komplettera, analysera och sammanställa detta material. Inom ramen för uppdraget har vi hämtat synpunkter från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) och hållit samråd med Delegationen mot segregation. Från enkätundersökningen framträder två huvudteman på forskningsinriktning. En grupp forskare är framförallt fokuserad på mekanismer som leder till segregation medan en annan grupp fokuserar på konsekvenserna av segregationen.

Mer inom samma ämne

  1. Behov av fler mötesplatser för forskare och praktiker inom migration och integration

    Nu är den strategiska forskningsagendan för området migration och integration klar. Agendan ska styra inriktningen för det nationella forskningsprogrammet och visar bland annat på behov av fler mötesplatser för kunskaps- och erfarenhetsbyte mellan fo...

  2. Forskningsagenda för det nationella forskningsprogrammet inom migration och integration

    På Vetenskapsrådet har vi fått regeringens uppdrag att inrätta ett tioårigt nationellt forskningsprogram inom migration och integration. Programmet syftar till att skapa goda förutsättningar för forskningens medverkan till att möta samhällsutmaningar...

  3. Replik: Styrning och resursfördelning måste kopplas tydligare till kvalitet

    Istället för att ge exempel på forskning som stödjer en viss fördelning mellan basanslag och externa medel borde diskussionen handla om hur vi kan få en tydligare rollfördelning mellan lärosäten och externa finansiärer och hur vi tillsammans stärker ...