Reformer inom forskning och forskarutbildning 1990–2022

Forskning och högre utbildning tillmäts en allt större betydelse för Sveriges möjligheter att hävda sig i den internationella konkurrensen och därmed för landets välstånd och allmänna utveckling.

Denna rapport ger en samlad överblick över viktiga politiska beslut och förvaltningspolitiska förändringar som har påverkat förutsättningarna för forskning och forskarutbildning i Sverige under de senaste decennierna. Rapporten är en ny version av en tidigare rapport som sträckte sig från 1990 till 2017, och är uppdaterad med reformer från åren 2018 till 2022.

Mer inom samma ämne

  1. Unga lovande forskare ges olika förutsättningar för karriärutveckling

    Många unga lovande forskare som beviljats bidrag från Vetenskapsrådet har goda förutsättningar för karriärutveckling vid sina lärosäten, visar en ny rapport. Men det gäller inte alla. Detta riskerar att göra forskarkarriären mindre lockande, något so...

  2. Externa forskningsmedel och attraktiva anställningar – villkor för unga forskare med finansiering från Vetenskapsrådet

    I den här rapporten har vi följt upp hur Vetenskapsrådets forskningsbidrag används av unga forskare och vilka anställningar forskare som har beviljats bidrag från Vetenskapsrådet har idag. Vi har särskilt tittat på i vilken omfattning som forskningsb...

  3. Ny lag om forskningsdatabaser ger nya möjligheter för svensk forskning

    Regeringens förslag på en ny lag om vissa forskningsdatabaser öppnar nya möjligheter att samla in och behandla personuppgifter utan etikprövningstillstånd. Lagen föreslås träda i kraft 1 januari 2025.