Nyhet

Nyhet

Publicerad den 12 juni 2019

Uppdaterad den 13 juni 2019

Vetenskapsrådet är med och bygger en av världens största och snabbaste superdatorer

Vetenskapsrådet ingår i ett konsortium som tillsammans med Finland och sex andra länder nu ska bygga en av världens största och snabbaste superdatorer.

EuroHPC, European High-Performance Computing Joint Undertaking*, har valt ut åtta platser i Europa där Europas första superdatorer ska byggas. De kommer att kunna användas av forskare i Europa, och av industri och näringsliv för att utveckla nya applikationer inom en mängd olika områden, från att designa mediciner och nya material till att bekämpa klimatförändringar.

En av superdatorerna kommer att placeras i Kajaani, Finland. Maskinen kommer att vara omkring 10 gånger mer kraftfull än den mest kraftfulla superdatorn som finns i Europa idag.

Det finska konsortiet heter LUMI (Large Unified Modern Infrastructure) och har deltagare från Finland, Sverige, Belgium, Tjeckien, Danmark, Norge, Polen och Schweiz. Den nya superdatorn och infrastrukturen i Kajaani kommer att kunna användas av europeiska forskare inom ett flertal discipliner, exempelvis klimatforskning, läkemedels- och cancerforskning och artificiell intelligens.

Budgeten för datacentret i Kajaani är 207,1 miljoner euro. Planerad driftsättning är fjärde kvartalet 2020. De övriga värdstäderna för superdatorerna är lokaliserade i Sofia (Bulgarien), Ostrava, (Tjeckien), Bologna (Italien), Bissen (Luxemburg), Minho (Portugal), Maribor (Slovenien) och Barcelona (Spanien).

*EuroHPC Joint Undertaking är ett initiativ som stödjs av europeiska länder och EU.

Läs mer om konsortiet på den finska webbplatsen CSC - IT Center for Sciencelänk till annan webbplats

Läs mer om initiativet på Europeiska kommissionens webbplatslänk till annan webbplats

Publicerad den 12 juni 2019

Uppdaterad den 13 juni 2019

Pdf / Utskrift


Mer inom samma ämne

  1. ESS/MAX IV Online Summit

    Dina idéer behövs! Kom och diskutera hur akademi och industri i Sverige ska dra nytta av de två världsledande forskningsanläggningarna ESS och MAX IV.

  2. Lisbeth Olsson ny huvudsekreterare för forskningens infrastrukturer

    Hon är professor i industriell bioteknik och har ett stort intresse av att hitta lösningar på samhällets stora utmaningar. I sin nya roll vill hon bland annat arbeta för att öka de tvärvetenskapliga möjligheterna inom forskningsinfrastruktur och bred...

  3. ”Starta arbetet med ny e-infrastrukturmyndighet redan nu”

    Utredningen om den nationella forskningsinfrastrukturen som nyligen lämnades till regeringen är efterlängtad och vi läser den med stort intresse. Redan nu kan vi uttrycka stöd för förslaget om en ny myndighet för e-infrastruktur. Utredningen hade doc...