VR kommenterar

VR kommenterar

Publicerad den 17 december 2019

Uppdaterad den 03 mars 2020

Vetenskapsrådet kommenterar den nationella life science-strategin

Förra veckan presenterade regeringen en nationell strategi för life science. Den är efterlängtad och vi ser att flera av de rekommendationer Vetenskapsrådet har lämnat – både till life science-kontoret och till den kommande forsknings- och innovationspropositionen – har lämnat avtryck.

Sven Stafström, generaldirektör på Vetenskapsrådet

Målsättningarna i strategin siktar högt, något som är nödvändigt. För att långsiktigt stärka Sveriges position inom life science krävs en uthållig och samordnad insats som integrerar såväl grundforskning, som klinisk forskning och innovationer. Men för att nå strategins målsättningar kommer det krävas ökade resurser. Inte minst om vi ska kunna konkurrera med de länder som nu gör stora satsningar, vilket också lyfts i strategin. Life science-kontoret är en viktig del i en sådan satsning. Det bör därför bli permanent, förstärkas och ges ett tydligt uppdrag att samordna, kartlägga, analysera och följa upp svensk life science.

Tillgång till avancerad forskningsinfrastruktur är avgörande

Det är mycket positivt att strategin lyfter betydelsen av tillgång till avancerad forskningsinfrastruktur. Men om Sverige ska kunna bibehålla sin position som framstående forskningsnation och tillgodose de ökade behov av forskningsinfrastruktur som finns inom det breda life science-området, krävs ytterligare resurser. Ett exempel är den växande efterfrågan av beräkningar som rör komplexa data inom livsvetenskaperna eller analys av känsliga individdata.

RUT – en viktig resurs för life science-sektorn

Vetenskapsrådets metadataverktyg RUTlänk till annan webbplats effektiviserar hanteringen av data, inte bara för forskning utan för hela life science-sektorn. För att investeringen i RUT ska kunna tas till vara, och bli den nationella ingången för svenska individdatakällor på metadatanivå, krävs att fler aktörer ansluter sig och att anslutningstakten ökar. Dessutom behövs ett gemensamt arbete för att effektivisera processerna och göra en översyn av de rättsliga förutsättningarna för sekundär tillgång till dessa data för hela life science-sektorn.

Samverkan kring kliniska studier är avgörande

Strategin lyfter tydligt att ökad samverkan är en nyckel för svensk framgång inom området. Det är av stor vikt att denna samverkan på riktigt inkluderar regionerna. Här spelar det arbete som Kliniska Studier Sverigelänk till annan webbplats gör en viktig roll. Det är ett samarbete mellan de sex sjukvårdsregionerna som finansieras och stöds av Vetenskapsrådet. Samarbetet skapar förutsättningar för Sverige att bli internationellt konkurrenskraftigt och attrahera både akademiska och företagsinitierade kliniska studier. För att samarbetet ska nå sin fulla potential behövs dock ökade ekonomiska resurser.

Målsättningarna som rör hälso- och sjukvårdshuvudmännens möjligheter att delta i klinisk forskning och möjligheterna för svensk sjukvårdspersonal att forska är viktiga. I vårt inspel till forskningspropositionen lämnar vi ett konkret förslag om en överenskommelse mellan staten och hälso- och sjukvårdshuvudmännen där staten tar ett övergripande ansvar i syfte att skapa ekonomiska incitament för forskning i den kliniska vardagen.

Nästa steg är en förankring i den kommande forskningspropositionen

Nu påbörjas arbetet med att förverkliga målsättningarna i life science-strategin. För att nå dit behöver resursfrågan och utvecklingen av den nationella samordningen kring life science tas om hand. En lång rad satsningar behöver nu förankras i den kommande forsknings- och innovationspropositionen.

Sven Stafström, generaldirektör på Vetenskapsrådet

Publicerad den 17 december 2019

Uppdaterad den 03 mars 2020

Mer inom samma ämne

  1. Accelerator-based infrastructures in the fields of particle and nuclear physics

    Rådet för forskningens infrastrukturer (RFI) inom Vetenskapsrådet avsätter en betydande del av sin årliga budget till acceleratorbaserade infrastrukturer inom partikel- och kärnfysik. Medlen går till medlemsavgifter, driftskostnader och investeringar...

  2. Madeleine Durbeej-Hjalt ny huvudsekreterare för medicin och hälsa

    Hon är professor i muskelbiologi och en stor förespråkare av grundläggande forskarinitierad forskning. Men Madeleine Durbeej-Hjalt ser att en av de viktigaste uppgifterna just nu är att ta hänsyn till den pågående pandemin och dess följder.

  3. Kliniska Studier Sverige får 12 miljoner för att stödja studier om covid-19

    De sex regionala noderna inom samarbetet Kliniska Studier Sverige får bidrag om totalt 12 miljoner kronor, 2 miljoner vardera, för att utöka möjligheterna att stödja kliniska studier med koppling till covid-19.