VR kommenterar

VR kommenterar

Publicerad den

Uppdaterad den

Vetenskapsrådet kommenterar den nationella life science-strategin

Förra veckan presenterade regeringen en nationell strategi för life science. Den är efterlängtad och vi ser att flera av de rekommendationer Vetenskapsrådet har lämnat – både till life science-kontoret och till den kommande forsknings- och innovationspropositionen – har lämnat avtryck.

Sven Stafström, generaldirektör på Vetenskapsrådet

Målsättningarna i strategin siktar högt, något som är nödvändigt. För att långsiktigt stärka Sveriges position inom life science krävs en uthållig och samordnad insats som integrerar såväl grundforskning, som klinisk forskning och innovationer. Men för att nå strategins målsättningar kommer det krävas ökade resurser. Inte minst om vi ska kunna konkurrera med de länder som nu gör stora satsningar, vilket också lyfts i strategin. Life science-kontoret är en viktig del i en sådan satsning. Det bör därför bli permanent, förstärkas och ges ett tydligt uppdrag att samordna, kartlägga, analysera och följa upp svensk life science.

Tillgång till avancerad forskningsinfrastruktur är avgörande

Det är mycket positivt att strategin lyfter betydelsen av tillgång till avancerad forskningsinfrastruktur. Men om Sverige ska kunna bibehålla sin position som framstående forskningsnation och tillgodose de ökade behov av forskningsinfrastruktur som finns inom det breda life science-området, krävs ytterligare resurser. Ett exempel är den växande efterfrågan av beräkningar som rör komplexa data inom livsvetenskaperna eller analys av känsliga individdata.

RUT – en viktig resurs för life science-sektorn

Vetenskapsrådets metadataverktyg RUT Länk till annan webbplats. effektiviserar hanteringen av data, inte bara för forskning utan för hela life science-sektorn. För att investeringen i RUT ska kunna tas till vara, och bli den nationella ingången för svenska individdatakällor på metadatanivå, krävs att fler aktörer ansluter sig och att anslutningstakten ökar. Dessutom behövs ett gemensamt arbete för att effektivisera processerna och göra en översyn av de rättsliga förutsättningarna för sekundär tillgång till dessa data för hela life science-sektorn.

Samverkan kring kliniska studier är avgörande

Strategin lyfter tydligt att ökad samverkan är en nyckel för svensk framgång inom området. Det är av stor vikt att denna samverkan på riktigt inkluderar regionerna. Här spelar det arbete som Kliniska Studier Sverige Länk till annan webbplats. gör en viktig roll. Det är ett samarbete mellan de sex sjukvårdsregionerna som finansieras och stöds av Vetenskapsrådet. Samarbetet skapar förutsättningar för Sverige att bli internationellt konkurrenskraftigt och attrahera både akademiska och företagsinitierade kliniska studier. För att samarbetet ska nå sin fulla potential behövs dock ökade ekonomiska resurser.

Målsättningarna som rör hälso- och sjukvårdshuvudmännens möjligheter att delta i klinisk forskning och möjligheterna för svensk sjukvårdspersonal att forska är viktiga. I vårt inspel till forskningspropositionen lämnar vi ett konkret förslag om en överenskommelse mellan staten och hälso- och sjukvårdshuvudmännen där staten tar ett övergripande ansvar i syfte att skapa ekonomiska incitament för forskning i den kliniska vardagen.

Nästa steg är en förankring i den kommande forskningspropositionen

Nu påbörjas arbetet med att förverkliga målsättningarna i life science-strategin. För att nå dit behöver resursfrågan och utvecklingen av den nationella samordningen kring life science tas om hand. En lång rad satsningar behöver nu förankras i den kommande forsknings- och innovationspropositionen.

Sven Stafström, generaldirektör på Vetenskapsrådet

Publicerad den

Uppdaterad den

Mer inom samma ämne

  1. Jonas Oldgren blir huvudsekreterare för klinisk forskning

    Vetenskapsrådet tillsätter en huvudsekreterare för klinisk forskning. Rollen är helt ny och kommer att innehas av Jonas Oldgren som är professor i koagulationsforskning och överläkare i kardiologi. Han påbörjar sitt uppdrag 16 mars 2022 som vetenskap...

  2. Nya riktlinjer för att registrera och rapportera kliniska studier

    Vetenskapsrådet har beslutat om nya riktlinjer för de kliniska studier som får finansiering av oss. Från och med 2022 ska alla studier registreras i en publik databas. Idag publiceras bara resultat från 50–60 procent av alla kliniska studier. Många f...

  3. Nästan åtta miljarder till forskning under 2021

    Den forskning Vetenskapsrådet finansierar har en oerhörd bredd. För att ge en fingervisning om bredden har vi lyft fram några exempel av de nästan 1000 forskningsbidrag som vi beviljat i år. Under 2021 har vi också utökat vårt stöd till forskningsinf...