Debatt

Debatt

Publicerad den 10 mars 2020

Uppdaterad den 19 mars 2020

Debattreplik: "Köns- och genusperspektiv – när det är relevant"

Med anledning av den debattartikel som Erik Lindborg publicerade i Svenska Dagbladet den 8 mars, har Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström skrivit en replik. För Vetenskapsrådet är det inget nytt att bedöma om köns- och genusperspektiv är relevant i den planerade forskningen. Inom många forskningsfält finns en lång tradition av att ta hänsyn till köns- och genusperspektiv.

Erik Lindborg uttrycker i sitt debattinlägg en oro för att ”kraven på genusperspektiv på sikt kommer skada forskningens kvalitet”. Han undrar också hur de som granskar ansökningarna kommer hantera frågan i den vetenskapliga bedömningen.

Inledningsvis, ett klargörande. Vi ställer inget generellt krav på att alla som söker forskningsmedel hos oss ska beakta köns- och genusperspektiv i sin forskning oavsett vad forskningen handlar om. I vår information till alla som söker bidrag hos oss är vi tydliga med att forskare ska redogöra för om köns- och genusperspektiv är relevant i den forskning de söker bidrag för att genomföra, eller inte. Forskarna är kompetenta att reflektera över detta och – återigen – när det är relevant, ta med dessa perspektiv i beskrivningen av forskningsidén och forskningsmetodiken. Sverige är inte på något sätt unikt i detta synsätt. Forskningsfinansiärer i många andra länder hanterar ansökningar på samma sätt som Vetenskapsrådet. Även flera mycket erkända vetenskapliga tidskrifter, till exempel The Lancet, har krav på att köns- och genusperspektiv ska beaktas, när så är relevant.

Inom exempelvis medicinsk forskning finns en lång tradition av att ta hänsyn till kön. Bland annat frågar sig forskare varför det finns en något ökad risk för kvinnor att dö efter en allvarlig hjärtinfarkt. Det är på samma sätt relevant att forskare undersöker vad det beror på att elever i Sverige i hög grad gör könsbundna studieval. Exempel inom teknikvetenskap kan handla om design eller användning av teknik. På Vetenskapsrådet.se ger vi fler exempel på hur köns- och genusperspektiv kan tillämpas. De är hämtade från olika vetenskapliga fält och inbegriper allt från forskning på cellnivå till forskning om trafikplanering.

Köns- och genusperspektiv har alltså en tydlig relevans i mycket forskning och är därmed också en fråga om forskningens kvalitet. Därför ingår dessa perspektiv i bedömningen av ansökan. För den som forskar om stötvågor i akustiska fält, eller andra områden där köns- och genusperspektiv inte är relevant, ska frågan i ansökningsformuläret om köns- och genusperspektiv är tillämpligt i forskningen, sannolikt besvaras med ett nej.

Vetenskapsrådet använder sig av så kallad peer review för att bedöma den vetenskapliga kvaliteten och forskningens potential i de ansökningar om forskningsmedel som kommer till oss. Det innebär att välmeriterade forskare, inom samma eller närliggande ämnesområden, granskar ansökningarna. Köns- och genusperspektivens relevans för forskningsfrågan är en av många aspekter som ingår i bedömningen. Är dessa aspekter inte relevanta för forskningens kvalitet, kommer det inte påverka den bedömning som granskarna gör av projektets kvalitet, nytänkande och originalitet, genomförbarhet och den sökandes kompetens.

Sven Stafström,
generaldirektör Vetenskapsrådet

Publicerad den 10 mars 2020

Uppdaterad den 19 mars 2020

Mer inom samma ämne

  1. Förlängd ansökningsperiod för utlysningar inom Horisont 2020

    På grund av covid-19 kommer ansökningstiden förlängas för utlysningar inom Horisont 2020.

  2. Debattreplik: "Köns- och genusperspektiv utesluter inte andra perspektiv"

    Varför ska forskarna som söker medel från Vetenskapsrådet enbart beakta genusperspektivets relevans? undrar Bo Rothstein på SvD debatt. Så är det givetvis inte. Vi förväntar oss att de tar hänsyn till alla perspektiv som är relevanta för deras forskn...

  3. Hon synliggör det osynliga – till minne av Kerstin Hesselgren

    1922 blev Kerstin Hesselgren Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot. Varje år utlyser Vetenskapsrådet medel för en gästprofessur instiftad till hennes minne. Årets innehavare är Ann Phoenix som kommer att vara verksam vid Umeå universitet.