Är köns- och genusperspektiv relevant i din forskning

Från och med 2020 ber vi dig som söker bidrag att redogöra för om köns- och genusperspektiv är relevant i din forskning. Det gäller de flesta av våra utlysningar. Se anvisningar i utlysningstexten.

En av uppgifterna i Vetenskapsrådets instruktion från regeringen är sedan 2018 att verka för att köns- och genusperspektiv inkluderas i den forskning vi finansierar, när så är tillämpligt. Det handlar om att inkludera såväl sociala som biologiska aspekter av kön och könsidentitet i forskningens metoder, analyser och resultat – när så är relevant. Vetenskapsrådet ser detta som en del i arbetet med att stärka forskningens kvalitet och förnyelse.

I länkarna som du hittar längre ner på denna sida finns många exempel på hur köns- och genusperspektiv kan tillämpas. De är hämtade från olika vetenskapliga fält och inbegriper allt från forskning på cellnivå till forskning om trafikplanering.

Detta gäller för dig som söker bidrag

Vetenskapsrådet finansierar forskning inom alla ämnesområden och förutsättningarna dem emellan skiljer sig åt. Därför hanterar vi frågan om köns- och genusperspektiv olika inom ämnesområdena. För de flesta utlysningar gäller dock att du ska redogöra för om köns- och genusperspektiv är relevant i din forskning. I utlysningstexterna hittar du fullständiga anvisningar. Där kan du också, under rubriken ”Så bedöms din ansökan”, läsa om hur frågan hanteras i bedömningen av den vetenskapliga kvaliteten.

Våren 2019 uppmanade vi bara de som sökte bidrag inom klinisk behandlingsforskning, medicin och hälsa samt utbildningsvetenskap att redogöra för om köns- och genusperspektiv är relevant i den planerade forskningen. Från och med 2020 gäller att de flesta som söker bidrag från oss ska redogöra för detta.

Vad är köns- och genusperspektiv?

Kön beskriver uppdelningen av kategorier baserat på biologiska egenskaper, vanligtvis kvinnor och män, flickor och pojkar, han- och hondjur.

Genus beskriver, enkelt uttryckt, de sociala och kulturella processer som konstruerar föreställningar om kön och som har betydelse både för samhällsstrukturer och för individers könsidentitet.

Att inkludera köns- och genusperspektiv i forskningen kan handla om allt ifrån att inkludera och analysera skillnader mellan kvinnor och män i studiematerialet (könsperspektiv) till att anlägga ett problematiserande och reflekterande förhållningssätt till hur könstillhörigheter skapas och förstås (genusperspektiv).

Obs! Köns- och genusperspektiv i forskningens innehåll ska inte förväxlas med jämn könsfördelning i forskargruppens sammansättning eller jämställd bedömning av forskningsansökningar.

Läs mer

Publicerad den 23 januari 2019

Uppdaterad den 13 mars 2020

Pdf / Utskrift

Mer inom samma ämne

  1. Förlängd ansökningsperiod för utlysningar inom Horisont 2020

    På grund av covid-19 kommer ansökningstiden förlängas för utlysningar inom Horisont 2020.

  2. Debattreplik: "Köns- och genusperspektiv utesluter inte andra perspektiv"

    Varför ska forskarna som söker medel från Vetenskapsrådet enbart beakta genusperspektivets relevans? undrar Bo Rothstein på SvD debatt. Så är det givetvis inte. Vi förväntar oss att de tar hänsyn till alla perspektiv som är relevanta för deras forskn...

  3. Debattreplik: "Köns- och genusperspektiv – när det är relevant"

    Med anledning av den debattartikel som Erik Lindborg publicerade i Svenska Dagbladet den 8 mars, har Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström skrivit en replik. För Vetenskapsrådet är det inget nytt att bedöma om köns- och genusperspektiv är r...