Uppföljning av Vetenskapsrådets implementering av köns- och genusperspektiv i forskningens innehåll

Under våren 2019 uppmanade Vetenskapsrådet forskare som sökte bidrag inom klinisk behandlingsforskning, medicin och hälsa samt utbildningsvetenskap att inkludera köns- och genusperspektiv i sin forskning, när det var tillämpligt.

Anledningen var att Vetenskapsrådet fått i uppgift av regeringen att verka för att köns- och genusperspektiv inkluderas i den forskning myndigheten finansierar – när så är tillämpligt. Det här är ett led i regeringens arbete för jämställdhet, men syftar också till att främja forskningens kvalitet och framtida nytta.

Från och med 2020 ska de flesta som söker bidrag från Vetenskapsrådet redogöra för om köns- och genusperspektiv är relevant i den forskning de planerar. Inför detta har vi följt upp utfallet av den partiella implementering vi gjorde 2019.

Mer inom samma ämne

  1. Debattreplik: "Köns- och genusperspektiv utesluter inte andra perspektiv"

    Varför ska forskarna som söker medel från Vetenskapsrådet enbart beakta genusperspektivets relevans? undrar Bo Rothstein på SvD debatt. Så är det givetvis inte. Vi förväntar oss att de tar hänsyn till alla perspektiv som är relevanta för deras forskn...

  2. Debattreplik: "Köns- och genusperspektiv – när det är relevant"

    Med anledning av den debattartikel som Erik Lindborg publicerade i Svenska Dagbladet den 8 mars, har Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström skrivit en replik. För Vetenskapsrådet är det inget nytt att bedöma om köns- och genusperspektiv är r...

  3. Hon synliggör det osynliga – till minne av Kerstin Hesselgren

    1922 blev Kerstin Hesselgren Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot. Varje år utlyser Vetenskapsrådet medel för en gästprofessur instiftad till hennes minne. Årets innehavare är Ann Phoenix som kommer att vara verksam vid Umeå universitet.