Nyhet
Nyhet
Publicerad den
Uppdaterad den
Forskning med bidrag från Vetenskapsrådet får Nobelpris
Emmanuelle Charpentier är en av mottagarna av Nobelpriset i kemi. Tillsammans med Jennifer A. Doudna har hon upptäckt ett av genteknikens skarpaste verktyg: gensaxen. En del av upptäckterna gjordes vid Umeå universitet med finansiering av Vetenskapsrådet.
Gensaxen CRISPR/Cas9 ger forskare möjlighet att förändra arvsmassan i djur, växter och mikroorganismer. Tekniken har revolutionerat de molekylära livsvetenskaperna, bidrar till nya cancerterapier och kan göra verklighet av drömmen om att bota ärftliga sjukdomar.
– Gensaxen är en fantastisk upptäckt och ett utmärkt exempel på hur grundforskning leder till stor nytta för mänskligheten. Den här typen av fri forskarinitierad forskning, utan krav på inriktning, är helt nödvändig för att förstå och lösa kända och framtida samhällsutmaningar. Vi är stolta över att ha varit med och finansierat forskningen som nu får pris, säger Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström.
Under 2008–2017 var Emmanuelle Charpentier verksam på MIMS-labbet vid Umeå universitet med finansiering från Vetenskapsrådet. Det var där och då som hon gjorde några av sina banbrytande upptäckter.
Kungliga Vetenskapsakademiens pressmeddelande
Länk till annan webbplats.
Tidningen Curie om Emmanuelle Charpentiers forskning vid MIMS-labbet Länk till annan webbplats.
%20Forskning%20f%C3%B6r%20en%20klokare%20v%C3%A4rld.jpg)
Mer inom samma ämne
-
Nyhet |
Publicerad 13 februari 2025
I april öppnar vi fyra utlysningar, utöver dem vi tidigare aviserat för 2025.
-
Nyhet |
Publicerad 21 januari 2025
I Australien och i Sydafrika byggs teleskop som när de är klara kommer att vara världens mest kraftfulla. Nu har Sverige undertecknat en konvention om medlemskap i SKAO, organisationen bakom teleskopen.
-
Nyhet |
Publicerad 19 december 2024
I år har Vetenskapsrådet tagit emot cirka 5 800 ansökningar om forskningsbidrag. 860 av dem har beviljats. Sammanlagt handlar det om 4,55 miljarder kronor till forskning vid svenska lärosäten och 2,81 miljarder till forskningsinfrastruktur.