Nyheter i Vetenskapsrådets utlysningar 2021

Nästa års utlysningar av internationell postdok innehåller några förändringar som syftar till att öka flexibiliten i bidraget och underlätta för dig som söker:

• Även du som inte tagit din doktorsexamen kan söka bidraget. Däremot ska du ha avlagt doktorsexamen innan bidragsvillkoren signeras och bidragsperioden börjar.
• De tidigare två schablonposterna (lönekostnader och forskningsomkostnader) slås samman till en och höjs från 1 050 000 kr/år till 1 150 000 kr/år.
• Vi inför en fast medföljandeschablon om 50 000 kr/år för medföljande familjemedlemmar. Medföljandeschablonen gäller oavsett antal medföljande.

Inom medicin och hälsa, naturvetenskap och teknikvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap samt utbildningsvetenskap utlyser vi bidraget två gånger per år. Inom konstnärlig forskning och utvecklingsforskning utlyser vi bidraget en gång per år.

Vetenskapsrådet genomför satsningar inom vårdforskning med totalt 35 miljoner.

För att stärka området avsätter Vetenskapsrådet 28 miljoner till en utlysning av bidrag till forskningstid inom vårdforskning. Syftet med bidraget är att ge dig som är verksam inom vården möjlighet att bedriva forskning på halvtid och etablera dig som självständig forskare. Detta parallellt med att du utvecklar din yrkeskompetens. För att kunna söka bidraget ska du ha avlagt doktorsexamen för högst 10 år sedan. Bidragstiden är 3 år och bidragsbeloppet är en schablon om 1 850 000 kr/år.

Ytterligare 7 miljoner avsätts till att finansiera två internationella postdokbidrag med inriktning på vårdforskning. Dessa bidrag söker du inom ramen för utlysningen av internationell postdok inom medicin och hälsa.

– Vi har hörsammat synpunkter från de medicinska fakulteterna om hur vårdforskningsområdet bäst kan stärkas och utvecklas inför framtiden. De lyfter brist på forskningstid som ett stort problem och därför skapar vi nu dessa möjligheter, säger Madeleine Durbeej-Hjalt, huvudsekreterare inom medicin och hälsa på Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet beslutade våren 2020 att stärka den grundläggande virusforskningen med 100 miljoner kronor under åren 2020–2024. I juni utlyste vi karriärstöd inom området. Våren 2021 följer vi upp satsningen med en utlysning av projektbidrag. Även denna utlysning syftar till långsiktig basal virologisk forskning och grundläggande sjukdomsmekanismer som förorsakas av virus.

Bidragstiden är 1–3 år och maxbeloppet är 2,5 miljoner kronor per år. Om du redan är projektledare för ett pågående karriärstöd inom grundläggande virusforskning, kan du inte söka detta bidrag.

Hållbarhetsmålen inom Agenda 2030 ska vara utgångspunkt för forskarskolorna, som gärna får fokusera på flera av målen och hur dessa hänger samman. Forskarskolorna ska stimulera till lärande och samverkan mellan olika discipliner – gärna också discipliner som trots att de är relevanta ändå inte är så välrepresenterade inom utvecklingsforskning.

Huvudsökande ska vara ett svenskt lärosäte och minst två andra svenska lärosäten ska ingå i en ansökan. Dessutom ska minst ett lärosäte från ett låginkomst- eller/och lägre medelinkomstland ingå.

Tanken är att finansiera tre forskarskolor. Var och en kommer att få högst två miljoner kronor per år under högst fyra år.

Bidraget ska användas för att investera i befintlig forskningsinfrastruktur av nationellt intresse. Det kan till exempel bekosta utrustning, teknisk utveckling, konstruktion eller kompletterande datainsamling för forskningsdatabaser. Däremot får bidraget inte användas till större nyinvesteringar som ändrar eller utökar infrastrukturens inriktning på ett väsentligt sätt.

Kostnaden för investeringarna ska ligga på minst åtta miljoner kronor, men undantag kan göras inom områden där även en lägre kostnad kan innebära en betydande investering.

Bara organisationer kan söka detta bidrag, och det är organisation som ska ta ansvar för drift, underhåll och användarstöd. Infrastrukturerna behöver inte ha stöd från Vetenskapsrådet, däremot måste de uppfylla de krav Vetenskapsrådet ställer på en nationell forskningsinfrastruktur.

Detta karriärstöd riktar sig till dig som avlagt doktorsexamen för mellan två och sju år sedan. Bidraget syftar till att ge yngre forskare möjlighet att etablera sig som självständiga forskare i Sverige. Bidragstiden är fyra år.

– Etableringsbidrag är viktigt för kontinuiteten och återväxten inom svensk utbildningsvetenskaplig forskning. Det kan vara svårt för unga forskare att konkurrera med väletablerade forskare om projektmedel, säger Jörgen Tholin, huvudsekreterare för utbildningsvetenskap.

Vetenskapsrådet utlyser sedan några år tillbaka Etableringsbidrag även inom medicin och hälsa samt inom naturvetenskap och teknikvetenskap.

Forskarskolor inom utbildningsvetenskap

Syftet med bidraget är att stärka kompetensen inom området utbildningsvetenskap och öka samverkan nationellt och internationellt genom att bidra till forskarutbildningsaktiviteter.

Ansökningar inom områden med stora behov av uppbyggnad av forskningskapacitet kommer att prioriteras. De prioriterade områdena är 1) Demokratins utveckling och utmaningar i Sverige och världen, 2) Förskollärares och lärares arbetsvillkor, 3) Kvantitativt inriktad utbildningsvetenskaplig analys, 4) Lärande i den digitala världen – att hantera vardagen och kompetenser för framtiden, 5) Ökande skillnader i skolprestation.

Bidragstiden är 4 år och bidragsbeloppet max 3 miljoner kronor per år. Senast vi utlyste bidraget var för tre år sedan.

Forskarskolor för lärarutbildare

Satsningen grundar sig på ett regeringsuppdrag. Syftet är att stärka den vetenskapliga grunden i lärar- och förskollärarutbildningarna och att fler av lärarna på dessa utbildningar ska ha forskarutbildning. På så vis blir det möjligt att utöka utbildningskapaciteten med bibehållen kvalitet.

Forskarskolorna ska vara inriktade mot ett ämne eller ett tema som är relevant för lärarutbildningen och för lärares yrkesutövning. Bidragstiden är 4–5 år och bidragsbeloppet max 10 miljoner kronor per år i 4 år, eller max 8 miljoner kronor per år i 5 år. Senast vi utlyste bidraget var 2019.

Rådsprofessorprogrammet kommer nästa år bara att utlysas inom medicin och hälsa samt inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Syftet med bidraget är att skapa förutsättningar för framstående forskare att bedriva långsiktig, nydanande forskning och bygga upp större forskningsmiljöer. Stefan Svallfors som är huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap, förklarar varför Rådsprofessorprogrammet inte kommer att utlysas inom humaniora och samhällsvetenskap 2021:

– Ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap bedömer att stödet till excellent forskning inom deras områden ger bäst utväxling om det används för att stötta medelstora forskningsmiljöer på medellång sikt. Därför kommer de medel som tidigare användes för rådsprofessurer i fortsättningen att användas för att förstärka finansieringen av forskningsmiljöer, säger Stefan Svallfors.

En utlysning av Bidrag till forskningsmiljöer gjordes i våras. Nästa äger rum 2022.

Detta långsiktiga stöd riktar sig i första hand till nya tvärvetenskapliga grupperingar med forskare som har olika vetenskapliga bakgrunder. Bidraget ska möjliggöra tvärvetenskaplig forskning som leder till nydanande kunskap. Vi utlyser bidrag till tvärvetenskapliga forskningsmiljöer vart tredje år.

Observera att utlysningen öppnar redan i december, till skillnad från alla övriga som öppnar 2021.

Varje år utlyser vi en rad bidrag i samarbete med andra länder. År 2021 kommer vi till exempel att finansiera bidrag till forskningssamarbete mellan Indien och Sverige. En annan utlysning avser ett forskningssamarbete mellan Kina och Sverige och ytterligare en annan är projektbidrag Röntgen-Ångström, som är ett tysk-svenskt forskningssamarbete inom strukturbiologi och materialvetenskap. Formerna för de här utlysningarna kan se lite olika ut eftersom de ibland administreras av någon av våra samarbetspartners.

Vi utlyser också medel inom ramen för EU:s partnerskapsprogram, till exempel ERA PerMed, FLAG-ERA, JPND och JPIAMR.