Vad är forskningsinfrastruktur?

Forskare kan behöva avancerade verktyg för att kunna genomföra sin forskning – så kallad forskningsinfrastruktur. Exempel är databaser, forskningsanläggningar, biobanker och storskaliga beräkningsverktyg. Vetenskapsrådet finansierar forskningsinfrastruktur både i och utanför Sverige. Det gör vi för att ge svensk forskning bästa möjliga förutsättningar.

Forskningsinfrastruktur till nytta för hela samhället

Tillgång till forskningsinfrastruktur är ofta en förutsättning för innovativ forskning av högsta kvalitet. En forskningsinfrastruktur blir också en kreativ mötesplats som har betydelse för forskarnas kompetensutveckling.

Den forskning som utförs vid forskningsanläggningar, som Max IV-laboratoriet och ESS i Lund, bidrar till innovationer och lösningar på olika utmaningar som samhället står inför. Genom att samverka med forskare kan näringslivet och samhället också dra nytta av forskningsanläggningarna. Dessutom är konstruktionen av anläggningarna ofta stora avancerade projekt som i sig bygger upp spetskompetens inom utveckling, design och konstruktion. Kompetenser som kommer till nytta även i andra delar av samhället.

Runt själva anläggningarna uppstår också ett behov av transporter, bostäder och service, vilket i sin tur bidrar till samhällsutvecklingen.

Vetenskapsrådet inventerar behoven av ny forskningsinfrastruktur

Vartannat år inventerar Vetenskapsrådet behoven av forskningsinfrastruktur i Sverige. Syftet med inventeringen är att fånga upp förslag på nya nationella behov av forskningsinfrastruktur. Utifrån inventeringen gör vi en långsiktig plan för hur vi kan möta forskningens behov. Det är Rådet för forskningens infrastrukturer, RFI, hos oss som ansvarar för vår planering, prioritering och finansiering av forskningsinfrastruktur.

Våra krav på nationell och internationell forskningsinfrastruktur

Vi finansierar forskningsinfrastruktur av brett nationellt intresse som ger förutsättningar för världsledande forskning. Både nationell och internationell forskningsinfrastruktur ska uppfylla våra krav för att få bidrag. Den ska

  • möjliggöra forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och därmed bidra till samhällets utveckling
  • vara öppet tillgänglig främst för forskare men även för industri och andra relevanta aktörer verksamma i Sverige. Vid begränsad tillgång ska prioritering i huvudsak ske på basis av vetenskaplig kvalitet
  • vara av brett nationellt intresse, vilket i de flesta fall betyder att forskningsinfrastrukturen utnyttjas av flera forskargrupper och forskare från flera forskande organisationer samt att Vetenskapsrådets finansiering skapar ett nationellt mervärde.
  • ha en långsiktig planering för den vetenskapliga verksamheten
  • ha en långsiktig planering för ledning och styrning, finansiering, kompetensuppbyggnad och utveckling.

Olika forskningsinfrastruktur kräver olika hantering

Vi fördelar medel till forskningsinfrastruktur via våra utlysningar på upp till 50 procent av totalbudgeten. Riktigt stor forskningsinfrastruktur, som Max IV-laboratoriet, kräver ibland ett större samarbete kring finansieringen. Då blandas fler aktörer in.

Ibland bedömer vi att det finns internationell forskningsinfrastruktur som vi vill att forskare vid svenska lärosäten ska kunna använda. Då behöver vi eller regeringen först förhandla fram ett svenskt medlemskap. Sedan finansierar vi själva medlemskapet.

För viss internationell forskningsinfrastruktur beslutar regeringen om det svenska medlemskapet, efter en rekommendation från oss. Vi står sedan som finansiär av medlemskapet, antingen med pengar som är öronmärkta för den specifika forskningsinfrastrukturen eller med vår egen budget för forskningsinfrastruktur.

Vi driver egen forskningsinfrastruktur

Vi driver också egen nationell forskningsinfrastruktur:

  • Sunet är en verksamhet som driver, underhåller och utvecklar Sveriges universitetsdatanät. Sunet erbjuder även en rad webbtjänster för forsknings-it och utbildning. Läs mer om sunet.se.
  • Forskningsinfrastruktur för registerforskning: Registerforskning.se och Register Utiliser Tool, RUT, ska underlätta användningen av registeruppgifter i forskning. Metadataverktyget RUT är under utveckling. Läs mer om registerforskning.se.
  • Kliniska Studier Sverige är ett nationellt samarbete där Sveriges sjukvårdsregioner utsett regionala funktioner som samverkar för att stödja och utveckla förutsättningarna för kliniska studier i Sverige. Läs mer på kliniskastudier.se Länk till annan webbplats..

Internationellt samarbete inom forskningsinfrastruktur

Vetenskapsrådet deltar aktivt i planeringen av framtida europeisk forskningsinfrastruktur genom Sveriges medverkan i European Strategy Forum on Research Infrastructures, ESFRI Länk till annan webbplats..

Vetenskapsrådet är medlem i ett antal internationella forskningsinfrastrukturer (Cern, EMBL, ESRF med flera) som därmed blir tillgängliga för svenska forskare.

Lista över forskningsinfrastruktur vi finansierar

Vi är även medlem i internationella organisationer och nätverk som koordinerar forskning kopplad till forskningsinfrastrukturer. Våra medlemsavgifter till internationella organisationer bidrar till drift och uppbyggnad av forskningsinfrastrukturen.

Vi ger även så kallade in-kindbidrag. De innebär att svenska universitet och andra forskningsinstitutioner utvecklar och levererar instrument eller utrustning till forskningsinfrastrukturen. Till viss internationell forskningsinfrastruktur bidrar vi med en svensk nod.

Vi ansvarar även för vissa större forskningssamarbeten där vi deltar i gemensamma utlysningar med andra länder.

Publicerad

Uppdaterad

Mer inom samma ämne

  1. Sök till RÅC2022 sommarskola

    Sommarskolan äger rum 14–21 augusti 2022 på Varbergs kusthotell och vänder sig till dig som är postdoktor, doktorand eller masterstudent vid ett svenskt universitet eller forskningsinstitut. Årets tema är “X-rays and Neutrons for a Sustainable Future...

  2. ESS bidrar med samhällsnytta – vad behöver Sverige göra framåt för att öka effekten?

    Sverige och Europa investerar stort i ESS. Vad har Sverige fått ut av satsningen så här långt? På vilka sätt bidrar forskningsinfrastrukturer till samhället? Vad behöver Sverige göra för att optimera utväxlingen? Välkommen till ett digitalt frukostse...

  3. Samhällsekonomiska effekter av svenska investeringar i ESS 2010–2020

    De svenska investeringar som genomförts under uppbyggnadsfasen av European Spallation Source, ESS, har genererat positiva samhällsekonomiska effekter för Sverige. Det är den övergripande slutsatsen i denna rapport. De stora vinsterna förväntas dock k...