Forskningsinfrastruktur till nytta för hela samhället
Tillgång till forskningsinfrastruktur är ofta en förutsättning för innovativ forskning av högsta kvalitet. En forskningsinfrastruktur blir också en kreativ mötesplats som har betydelse för forskarnas kompetensutveckling.
Den forskning som utförs vid forskningsanläggningar, som Max IV-laboratoriet och ESS i Lund, bidrar till innovationer och lösningar på olika utmaningar som samhället står inför. Genom att samverka med forskare kan näringslivet och samhället också dra nytta av forskningsanläggningarna. Dessutom är konstruktionen av anläggningarna ofta stora avancerade projekt som i sig bygger upp spetskompetens inom utveckling, design och konstruktion. Kompetenser som kommer till nytta även i andra delar av samhället.
Runt själva anläggningarna uppstår också ett behov av transporter, bostäder och service, vilket i sin tur bidrar till samhällsutvecklingen.
Vetenskapsrådet inventerar behoven av ny forskningsinfrastruktur
Vartannat år inventerar Vetenskapsrådet behoven av forskningsinfrastruktur i Sverige. Syftet med inventeringen är att fånga upp förslag på nya nationella behov av forskningsinfrastruktur. Utifrån inventeringen gör vi en långsiktig plan för hur vi kan möta forskningens behov. Det är Rådet för forskningens infrastrukturer, RFI, hos oss som ansvarar för vår planering, prioritering och finansiering av forskningsinfrastruktur.
Våra krav på nationell och internationell forskningsinfrastruktur
Vi finansierar forskningsinfrastruktur av brett nationellt intresse som ger förutsättningar för världsledande forskning. En sådan forskningsinfrastruktur ska tillhandahålla resurser som möjliggör forskning för flera forskargrupper och olika projekt inom ett eller flera forskningsområden. Både nationell och internationell forskningsinfrastruktur ska uppfylla våra krav för att få bidrag. Den ska
- möjliggöra forskning av högsta vetenskapliga kvalitet
- vara öppet tillgänglig främst för forskare men även för näringsliv, offentlig sektor och andra relevanta aktörer. Vid begränsad tillgång ska prioritering i huvudsak ske på basis av vetenskaplig excellens.
- skapa ett tydligt nationellt mervärde.
- ha en långsiktig planering för den vetenskapliga verksamheten och dess utveckling.
- ta ett långsiktigt ansvar för ledning och styrning, finansiering, kompetensuppbyggnad och utveckling av verksamheten.
- bidra till samhällets utveckling bland annat genom att möjliggöra forskning som adresserar frågeställningar relaterade till samhällsutmaningar.
Olika forskningsinfrastruktur kräver olika hantering
Vi fördelar medel till forskningsinfrastruktur via våra utlysningar på upp till 50 procent av totalbudgeten. Riktigt stor forskningsinfrastruktur, som Max IV-laboratoriet, kräver ibland ett större samarbete kring finansieringen. Då blandas fler aktörer in.
Ibland bedömer vi att det finns internationell forskningsinfrastruktur som vi vill att forskare vid svenska lärosäten ska kunna använda. Då behöver vi eller regeringen först förhandla fram ett svenskt medlemskap. Sedan finansierar vi själva medlemskapet.
För viss internationell forskningsinfrastruktur beslutar regeringen om det svenska medlemskapet, efter en rekommendation från oss. Vi står sedan som finansiär av medlemskapet, antingen med pengar som är öronmärkta för den specifika forskningsinfrastrukturen eller med vår egen budget för forskningsinfrastruktur.
Vi driver egen forskningsinfrastruktur
Vi driver egen nationell forskningsinfrastruktur:
- Sunet är en verksamhet som driver, underhåller och utvecklar Sveriges universitetsdatanät. Sunet erbjuder även en rad webbtjänster för forsknings-it och utbildning. Läs mer om sunet.se.
- Forskningsinfrastruktur för registerforskning: Registerforskning.se och Register Utiliser Tool, RUT, ska underlätta användningen av registeruppgifter i forskning. Metadataverktyget RUT är under utveckling. Läs mer om registerforskning.se.
Vi stödjer nationell forskningsinfrastruktur
Vetenskapsrådet stödjer och utvecklar förutsättningarna för kliniska studier i Sverige. En viktig del i arbetet är att stödja Kliniska Studier Sverige, ett nationellt samarbete där Sveriges sex samverkansregioner för hälso- och sjukvård samarbetar via utsedda regionala noder. Noderna utgör tillsammans en gemensam nationell forskningsinfrastruktur som stärker regionala förutsättningar att bedriva kliniska studier. Läs mer om Kliniska Studier Sverige.
Internationellt samarbete inom forskningsinfrastruktur
Vetenskapsrådet deltar aktivt i planeringen av framtida europeisk forskningsinfrastruktur genom Sveriges medverkan i European Strategy Forum on Research Infrastructures, ESFRI
Länk till annan webbplats..
Vetenskapsrådet är medlem i ett antal internationella forskningsinfrastrukturer (Cern, EMBL, ESRF med flera) som därmed blir tillgängliga för svenska forskare.
Lista över forskningsinfrastruktur vi finansierar
Vi är även medlem i internationella organisationer och nätverk som koordinerar forskning kopplad till forskningsinfrastrukturer. Våra medlemsavgifter till internationella organisationer bidrar till drift och uppbyggnad av forskningsinfrastrukturen.
Vi ger även så kallade in-kindbidrag. De innebär att svenska universitet och andra forskningsinstitutioner utvecklar och levererar instrument eller utrustning till forskningsinfrastrukturen. Till viss internationell forskningsinfrastruktur bidrar vi med en svensk nod.
Vi ansvarar även för vissa större forskningssamarbeten där vi deltar i gemensamma utlysningar med andra länder.
Publicerad
Uppdaterad