Nyhet

Nyhet

Publicerad den 02 december 2020

Uppdaterad den 18 augusti 2021

Grupp samarbetar kring forskarutbildning med mer kommunikation

Hur kan kommunikation om forskning bli en naturlig del av forskarutbildningen? Forskare och kommunikatörer ska ta fram ett gemensamt förslag.

Pandemi, AI, energibehov och klimathot – samhälle och näringsliv har ständigt behov av ny vetenskapligt grundad kunskap. Forskare vill å sin sida nå ut i högre utsträckning än de hinner med. Det visar studien "Jag vill men hinner inte – Forskares syn på kommunikation och öppen vetenskap" från 2019 som även konstaterar att många forskare skulle behöva stöd och övning i att arbeta med kommunikation och dialog.

Idag är kommunikationsträning ingen obligatorisk del av forskarutbildningen, även om flera lärosäten erbjuder kurser och coachning i kommunikation.

Tillsammans med Örebro universitet har Vetenskapsrådet därför tagit initiativ till en dialog om hur kommunikation om forskning kan bli en naturlig del av forskarutbildningen. En grupp forskare och kommunikatörer ska diskutera sig fram till ett förslag till kursutbud om kommunikation. Deltagarna i gruppen kommer från olika lärosäten och forskningsfält och har själva gjort insatser för att främja dialog om forskning. Förslaget ska i ett första steg testas på Örebro universitet under 2021.

– Att nå ut och berätta om forskning och forskningsresultat är en viktig del av forskningsprocessen och många forskare är väldigt bra på det. Detta initiativ stärker utvecklingen och samordnar insatser nationellt, så att fler unga forskare får möjlighet att utveckla sin kommunikativa kompetens inom ramen för forskarutbildningen, säger Sven Stafström, generaldirektör på Vetenskapsrådet.

– Det är väldigt roligt att Örebro universitet får chans att vara med och bidra till den här viktiga utvecklingen. Vi vet att många av våra forskare brinner för att få berätta om sin forskning och nå ut, men vi vet också att många efterfrågar fler verktyg och mer övning för att känna sig trygga i mötet med media och andra målgrupper. Vi kommer att göra en pilotutbildning under 2021, där forskare och kommunikatörer samarbetar för att skapa denna träning för doktorander, säger Sara Arvidson, kommunikationschef vid Örebro universitet.


De ingår i gruppen

Docent Anna Jonsson
Forskare i företagsekonomi, Lunds universitet/Stockholms universitet

Docent Andrea Spehar
Forskare i statsvetenskap, Göteborgs universitet

Docent Armita Golkar
Forskare i psykologi, klinisk neurovetenskap, Stockholms universitet/Karolinska institutet

Caroline Runéus
Kommunikationsdirektör, Lunds universitet

Christina Dahlgren
Chef för konst och kultur samt tidigare chef för forskningskommunikation, Linnéuniversitetet

Professor Elisabet Nihlfors
Forskare i pedagogik, Uppsala universitet

Professor Jesper Falkheimer
Forskare i strategisk kommunikation, Lunds universitet

Professor Jonas Stier
Forskare i socialt arbete, Mälardalens högskola

Bitr. professor Josefina Syssner
Forskare i kulturgeografi, Linköpings universitet

Professor Magnus Boström
Vice dekan och forskare i sociologi, Örebro universitet

Docent Robert Lagerström
Forskare IT-säkerhet, KTH och ledamot Sveriges unga akademi

Sara Arvidson
Kommunikationschef, Örebro universitet

Anna Maria Fleetwood
Rådgivare externa relationer, Vetenskapsrådet

Publicerad den 02 december 2020

Uppdaterad den 18 augusti 2021

Pdf / Utskrift

Kontakt

Kommunikatör

Lena Hed

lena.hed@vr.se

+46 (0)8 546 44 169

Mer inom samma ämne

  1. FFF pop-up

    Har du en bra idé inom området forskningskommunikation som du vill dela med dig av eller ett tema för en pop-up? Anmäl ditt intresse och arrangera en egen FFF pop-up i samarbete med Vetenskapsrådet.

  2. Så kan kommunikatörer och forskare använda Wikipedia

    Välkommen till en FFF pop-up om hur världens största uppslagsverk kan användas för att sprida forskning.

  3. Covid-19: Så identifierar du desinformation och konspirationsteorier

    Vilka krafter och mekanismer ligger bakom desinformation och konspirationsteorier? Vad gör dessa fenomen med oss och vårt samhälle? Detta seminarium ger oss tre olika perspektiv – från journalistiken, forskningen och expertmyndigheten.