Vidareutvecklat förslag för kvalitetsbaserad resursfördelning

Förslaget gäller en ny modell för kvalitetsbaserad resursfördelning som ska ersätta den nuvarande indikatorbaserade modellen som verktyg vid fördelning av ökade medel inom det så kallade basanslaget till universitet och högskolor för forskning och utbildning på forskarnivå. Modellen bygger på regeringens formuleringar i den forskningspolitiska proposition som kom i december 2020, och de uppdrag forskningsfinansiärerna fått av regeringen. Modellen innebär att en internationell panel gör en bedömning av kvaliteten i strategiska profilområden som lärosätena själva definierar. Profilområdena ska syfta till att stärka lärosätenas forskningsprofiler och bidra till ökad kvalitet i forskningen.

I vidareutvecklingen av förslaget har myndigheterna arbetat med preciseringar av till exempel bedömningsgrunder och betygskriterier. Arbetet har skett i löpande dialog mellan forskningsfinansiärer och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.

– Vi är tacksamma för en god och konstruktiv dialog med SUHF. Eftersom det handlar om basanslaget så har SUHF:s synpunkter vägt tungt i utformningen av modellen. Att lärosätena accepterar modellen är avgörande för genomförandet och för att den kvalitetshöjning den syftar till att driva fram ska bli verklighet, säger Sven Stafström, Vetenskapsrådets generaldirektör.

Utgångspunkten i arbetet med att vidareutveckla det förslag till modell som myndigheterna tog fram 2021 har varit att säkra transparensen och förutsägbarheten i bedömningen av kvaliteteten. Det är viktigt för en kvalitetssäker process, och underlättar för både de som bedömer och lärosätena som bedöms. Samtidigt måste bedömningsgrunderna vara så öppna att hela den flora av potentiella profilområden som lärosätena väljer att lyfta fram kan inkluderas.

Det vidareutvecklade förslaget i korta drag

De 27 lärosäten som berörs av modellen skickar in en ansökan per lärosäte där de beskriver och underbygger kvaliteten och den planerade utvecklingen för ett eller flera profilområden som de själva definierar. Både etablerade profilområden och profilområden under uppbyggnad ska kunna komma ifråga.

Med utgångspunkt i de underlag som finns i ansökningarna bedöms sedan profilområdena av en brett sammansatt internationell panel med sakkunniga utifrån tre komponenter: Vetenskaplig kvalitet, förutsättningar för kvalitet och kvalitet i samverkan med det omgivande samhället.

För var och en av de tre komponenterna finns huvudfrågor och vägledande frågor som stöd för de sakkunniga, samt instruktioner om vilka underlag lärosätena ska tillhandahålla för att beskriva sina profilområden.

Panelen sätter betyg och formulerar yttranden som blir underlag för regeringens beslut om fördelning av ökade anslag. Panelen rangordnar inte lärosätena eller profilområdena.

– Vi ser goda förutsättningar för att modellen ska leda till en mer rättvisande bedömning av olika forskningsområden. Vi har också lagt stor vikt vid förnyelse och utveckling i kriterierna för bedömning. Det är en viktig signal till lärosätena att tänka långsiktigt och strategiskt när de utformar sina profiler, säger Sven Stafström.

Om ökade anslag ska fördelas enligt den föreslagna modellen år 2025 bör den börja sjösättas i höst.