15 forskningsmiljöer får bidrag i Vetenskapsrådets excellenssatsning

Hösten 2022 utlyste Vetenskapsrådet bidrag till excellenscenter. Efter att en internationell panel bedömt de 124 ansökningar som kom in har Vetenskapsrådet nu beslutat att finansiera 15 forskningsmiljöer. Det är fler än den ursprungliga planen på 10 miljöer.

– Panelen, som är experter på den här typen av centrumbildningar, var väldigt imponerade av kvaliteten i projektförslagen. En stor andel av ansökningarna höll exceptionellt hög nivå, säger Mattias Marklund, som är huvudsekreterare inom naturvetenskap och teknikvetenskap som har lett utformning av bidraget.

Bland de 35 ansökningar som kom vidare till andra steget i utlysningen fanns forskare från ett stort antal olika universitet och högskolor, och även unga forskare.

– Med den här utlysningen kan vi erbjuda långsiktig finansiering av nyskapande idéer som kan ge banbrytande forskningsresultat, något som möjliggörs av bidragets utformning.

Varje forskningsmiljö kommer att få 4–6 miljoner kronor per år under fem år, och planen är att ge möjlighet till ytterligare fem års finansiering efter utvärdering. Medlen ska gå till långsiktiga programverksamheter där forskare från olika discipliner samlas kring ett tema eller en frågeställning. Kring det ska de bygga upp ett centrum för forsknings- och utbildningsverksamhet. Större fokus ligger på den tematiska idén och organisationen jämfört med tidigare excellenssatsningar.

Ansökningarna som kom in spänner över många områden, men flest är inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Det är förmodligen en bidragande orsak till att bara 3 av de beviljade projektledarna är kvinnor, menar Mattias Marklund. Motsvarande siffra för männen är 12.

– Att män är överrepresenterade bland dem som får bidrag är dessvärre symtomatiskt när de gäller satsningar på excellenta forskningsmiljöer. En förklaring kan vara att större forskningsmiljöer är vanligare inom naturvetenskap och teknikvetenskap – där betydligt fler män är verksamma. Vetenskapsrådet arbetar sedan många år aktivt med jämställdhet, bland annat med jämställdhetsobservationer, och utfallet i dennas satsning visar att vi måste fortsätta med detta arbete.

Centrum inom livets kemi

En av de forskningsmiljöer som beviljas medel är ett centrum vid Uppsala universitet där forskare ska kunna kombinera kunskaper inom enskilda områden för att på djupet förstå det som beskrivs som livets kemi. Där kommer forskarna till exempel kunna studera vad det är för kemiska mekanismer som kontrollerar dygnsrytmen – är det verkligen enstaka hormoner och vad ligger i så fall bakom deras ökningar och minskningar? De blir också möjligt att studera kemiska interaktioner på detaljnivå för att förstå vad som styr cancerutveckling.

Centret kommer hålla seminarier och workshops, och kurser för studenter och doktorander med målet att skapa en masterutbildning inom livets kemi. En plattform för att kombinera data från olika molekyler och tekniker utvecklas kommer också utvecklas. Tanken är att centret ska fungera som ett nav i ett forskningsmaskineri där forskare med olika bakgrund och expertis kan hitta samarbetspartners över de traditionella ämnesgränserna.

Kompetenscentrum inom konstnärlig forskning

En annan beviljad ansökan gäller ett centrum för konst och politisk föreställning, där forskarna ska undersöka hur konstnärlig praktik formar hur det politiska föreställs och representeras idag.

Forskarna beskriver behovet av en forskningsmiljö där materiella forskningsprocesser och bibliografiska forskningspraktiker inom konsten kan mötas. De ser begreppet det politiska imaginära som den mest produktiva marken för ett sådant möte – eftersom det fokuserar på den viktiga sociala roll konsten kan spela i intensiv omvälvning och radikal global omvandling.

Forskningsmiljön blir ett samarbete mellan HDK-Valand och Kungliga Konsthögskolan och innebär att ett kompetenscentrum för konstnärlig forskning etableras – något som Sverige tidigare saknat. Syftet är att stödja den högsta nivån av konstnärlig forskning inom svensk forskarutbildning och inom forskarutbildning i bildkonst.

Excellenta forskningsmiljöer centrala för forskningens kvalitet

Satsningar på excellenta miljöer är centrala för forskningens kvalitet som komplement till enskilda projekt, menar Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke.

– När forskning bedrivs i väl fungerande, starka och kreativa forskningsmiljöer skapas mervärden. Genom att koncentrera resurser och skapa en kritisk massa motverkar de excellenta forskningsmiljöerna fragmentisering och ger goda förutsättningar för vetenskapliga framsteg. Samarbete mellan gruppens medlemmar, som ofta kommer från olika vetenskapsfält, lägger grunden till risktagande och kreativt tänkande – vilket i sin tur kan leda till nyskapande och banbrytande forskning, säger hon.

Vetenskapsrådet har genomfört satsningar på excellenta miljöer förut, till exempel via Linnéstödet och Strategiska forskningsområden.

– Utvärderingarna av våra tidigare satsningar visar att excellenta miljöer bidrar till nya forskningsfrågor och angreppssätt, samarbeten i nya konstellationer och ett ökat risktagande i kombination med höga ambitioner.

Bidragen kommer att betalas ut från och med 2024. Satsningen på bidrag till excellenscenter är ett uppdrag från regeringen. Planen är att göra ytterligare en utlysning om fem år.