Rekrytering av forskare och lärare med doktorsexamen vid svenska lärosäten

En strukturell analys av lärosätenas rekrytering – internt, nationellt och internationellt

Forskares mobilitet mellan lärosäten, samhällssektorer och över nationsgränser är en fråga som ofta framhålls som ett medel för att främja forskningens kvalitet och nytta. Denna studie är en del i Vetenskapsrådets långsiktiga arbete med att ta fram analyser som belyser frågor om forskares förutsättningar.

Analysen bygger på registerdata från SCB. Den visar bland annat att strax över 50 procent av högskolans lärare och forskare har doktorsexamen från samma lärosäte som de är anställda vid. Analysen redovisar skillnader i rekryteringsmönster mellan ämnesområden, anställningskategorier och lärosätestyper.

Mer inom samma ämne

  1. Hon synliggör det osynliga – till minne av Kerstin Hesselgren

    1922 blev Kerstin Hesselgren Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot. Varje år utlyser Vetenskapsrådet medel för en gästprofessur instiftad till hennes minne. Årets innehavare är Ann Phoenix som kommer att vara verksam vid Umeå universitet.

  2. Ny rapport: Vad har Linnéstödet inneburit för svensk forskning?

    Vetenskapsrådet och Formas har finansierat 40 Linnécenter med totalt 2,7 miljarder kronor under åren 2006–2018. Nu har vi gjort en slutlig utvärdering. Fick Linnéstödet önskad effekt? Vad har det inneburit för svensk forskning?

  3. The Final Evaluation of the Linnaeus Grant – A ten year program for establishing Centres of Excellence

    Linnéstödet presenterades som en ny bidragsform i regeringens forskningspolitiska proposition 2004/2005. Bidraget skulle utveckla strategiska och internationellt konkurrenskraftiga forskningsgrupper vid svenska universitet och högskolor. Totalt har V...