An outlook for the national roadmap for e-infrastructures for research

Vetenskapsrådet har identifierat ett ökat behov av e-infrastrukturer för forskning. Samtidigt finns många aktörer som redan levererar olika tjänster på olika nivåer. Ytterligare en utmaning är den globala policyn om öppen vetenskap, som ställer större krav på nationell samordning för att möta internationell policy. Utvecklingen mot öppen vetenskap ställer också krav på nationell samordning mellan forskningens infrastrukturer och e-infrastrukturer.

Tillsammans med Universitetens referensgrupp för forskningsinfrastruktur (URFI) har Vetenskapsrådet låtit en oberoende internationell expertpanel se över nationella e-infrastrukturer och deras respective kopplingar till lokala, regionala och internationella infrastrukturer.

Under arbetets gång har expertpanelen observerat skillnader i ägandeskap och finansiering. Panelen konstaterar att fragmenteringen skapar problem i form av oklarheter, överlappande mandat, luckor i e-infrastrukturtjänster samt förvirring mellan e-infrastrukturerna och universiteten och inom Vetenskapsrådet. Vilket i sin tur blir ett bekymmer för forskare som använder e-infrastrukturerna.

Panelen lämnar elva specifika rekommendationer för hur Sverige kan utveckla en nationell strategi och ”kompassriktning” för e-infrastrukturer för forskning och tackla de nuvarande utmaningarna.

Rapporten är skriven på engelska, med sammanfattning på svenska.

Mer inom samma ämne

  1. Forskares syn på publicering med öppen tillgång – en enkätstudie

    Denna rapport sammanfattar resultaten av en enkätundersökning riktad till forskare vid svenska lärosäten, som Vetenskapsrådet genomfört i samverkan med Riksbankens Jubileumsfond och Östersjöstiftelsen. Syftet med enkäten var att undersöka forskares i...

  2. Forskningsinfrastrukturer ska kunna få finansiering i 10 år

    Regeringen gör en ändring i Vetenskapsrådets instruktion som innebär att vi kan finansiera forskningsinfrastruktur av nationellt intresse under en längre period, från dagens 6 år till 10 år. Syftet är att förbättra förutsättningarna för den långsikti...

  3. EU-medel till det svenska projektet Polar Connect

    Vetenskapsrådet har tillsammans med NORDUnet och Polarforskningssekretariatet beviljats EU-medel för den första delen i projektet Polar Connect. Målet är en fiberoptisk förbindelse i Arktis som knyter samman den nordiska regionen med Japan och Sydkor...

Till toppen