Definitioner av begrepp inom medicinsk och klinisk forskning

Vetenskapsrådet har tagit fram definitioner av några av de mest centrala begreppen inom medicinsk och klinisk forskning. Detta har vi gjort för att visa hur vi på Vetenskapsrådet tolkar och använder begreppen.

Begreppsstruktur

Strukturen visa hur begreppen förhåller sig till varandra – från det mest övergripande, life science, till uppdelning av kliniska studier i interventions- och observationsstudier. Pilen mellan preklinisk och klinisk forskning symboliserar det ömsesidiga utbytet mellan grundläggande forskning och forskningsinfrastrukturer inom vården som kallas translationell forskning. Tanken är inte att boxarna i figuren ska motsvara forskningens omfattning. Gränserna i figuren är inte heller definitiva.

Bild som illustrerar Vetenskaprådets begrepp inom medicinsk och klinisk forskning.

Life science

Life science är ett brett begrepp som kan beskrivas som det fält inom vetenskapen som i någon form studerar levande organismer. Kunskapen utvecklas vanligen ur forskning inom naturvetenskap och medicin och hälsovetenskap men kan också vara tvärvetenskaplig och inkludera områden som teknik, etik, samhällsvetenskap och humaniora.

En del av life science handlar om att lösa de samhällsutmaningar som har kopplingar till människors hälsa. För detta ändamål är samverkan mellan akademi, hälso- och sjukvård, omsorg, näringsliv och relevanta intresseorganisationer av stor betydelse. Det kan exempelvis handla om att utveckla nya effektiva läkemedel, behandling, vårdmetoder och nya medicintekniska produkter. Detta kallas ofta för life science-sektorn i näringslivet och i den nationella life science-strategin.

En nationell strategi för life science, regeringen.se Länk till annan webbplats.

Medicinsk forskning (forskning inom medicin och hälsovetenskap)

Medicinsk forskning ger kunskap om hur kroppen fungerar och hur sjukdomar förebyggs, uppkommer och behandlas. Medicinsk forskning syftar till att öka grundläggande kunskaper om hur celler och vävnader fungerar och interagerar och till att bidra till att förbättra och utveckla läkemedel, vård- och behandlingsmetoder samt medicintekniska produkter.

Medicinsk forskning delas ofta in i så kallad preklinisk och klinisk forskning, men dessa båda delar interagerar och det sker ett ömsesidigt utbyte mellan grundläggande forskning, individens hälsa (patienten) och forskningsinfrastrukturer inom vården. Detta kallas translationell forskning – det vill säga tillämpad forskning i syfte att överbrygga avståndet mellan preklinisk forskning och klinisk forskning. Utgångspunkten för medicinsk translationell forskning är problem som identifieras i sjukvården, som till exempel behov av behandling eller diagnostik av en viss sjukdom, och målet är att snabbare kunna tillämpa forskningsresultat i vården.

Preklinisk forskning

Preklinisk forskning är medicinsk och hälsovetenskaplig forskning som inte förutsätter vårdens strukturer och resurser. Det är grundläggande experimentell forskning på molekylär, cellulär och integrativ nivå rörande de livsprocesser som bestämmer kroppens funktion - normalt och vid sjukdom. Syftet är att öka kunskapen om hur till exempel celler, vävnader och organ fungerar och interagerar.

Klinisk forskning

Klinisk forskning är medicinsk och hälsovetenskaplig forskning som förutsätter vårdens strukturer och resurser och har som mål att lösa ett ohälsoproblem eller att identifiera faktorer som leder till ökad hälsa [ALF-avtalet, U2014/07551/F].

Klinisk forskning genomförs ofta på människor, s.k. kliniska studier, men det finns även klinisk forskning som mer liknar preklinisk forskning. Det gäller till exempel forskning där man använder humant material och därför behöver vårdens resurser, men där syftet med studien är av mer grundläggande karaktär. Det kan exempelvis handla om att studera och förstå hur celler, vävnader och organ fungerar och interagerar samt hur olika sjukdomstillstånd kan uppstå.

All klinisk forskning behöver tillstånd från Etikprövningsmyndigheten.

Kliniska studier

Kliniska studier genomförs på människor för att studera medicinska eller hälsorelaterade frågeställningar. Det kan handla om att studera och/eller utveckla läkemedel, behandlingsmetoder eller medicintekniska produkter i syfte att utveckla hälso- och sjukvården. Exempel på kliniska studier är interventionsstudier och observationsstudier, inklusive vissa registerbaserade studier. Klinisk behandlingsforskning omfattas av kliniska studier och är därför inte med i strukturen. 

Interventionsstudier

I interventionsstudier utsätts studiedeltagarna för någon form av intervention, till exempel ett läkemedel, en medicinteknisk produkt, en diet eller en kirurgisk metod. Interventionsstudier som inkluderar läkemedel eller medicintekniska produkter kallas även kliniska prövningar.

Observationsstudier

I observationsstudier observeras studiedeltagarna utan påverkan från forskaren. Observationsstudier kan till exempel vara epidemiologiska undersökningar såsom tvärsnittsundersökningar, kohortundersökningar eller fall-kontrollundersökningar.

Registerbaserade studier

I registerbaserade kliniska studier kan mikrodata från exempelvis nationella och regionala kvalitetsregister eller statliga myndigheters register användas för att genomföra epidemiologiska studier eller för att planera, stödja eller följa upp interventionsstudier. Registerbaserade kliniska studier omfattar även registerbaserade randomiserade kliniska studier (R-RCT) och biobanksstudier.

Publicerad

Uppdaterad

Pdf / Utskrift

Mer inom samma ämne

  1. Vetenskapsrådet etablerar nationell rådgivning för hälsodata

    Ökad kunskap, nationell samordning och återkommande kartläggningar av oklarheter och hinder. Det är vägen framåt för att förbättra nyttjandet av hälsodata för forskning och innovation. Nu inleder vi arbetet med att etablera nationell rådgivning för h...

  2. Uppdrag om rådgivande funktion för bättre nyttjande av hälsodata

    Vetenskapsrådet har fått i uppdrag från regeringen att inrätta en rådgivande funktion för bättre nyttjande av hälsodata för forskning och innovation. Detta PM utgör slutredovisningen av uppdraget. Vetenskapsrådet kommer att inrätta nationell rådgivn...

  3. Hög kvalitet på forskning om postcovid och covid-19-vaccin

    Hög kvalitet och goda möjligheter att bidra till samhällsnytta sammanfattar de beviljade ansökningar inom satsningarna på forskning om postcovid respektive uppföljningsstudier av covid-19-vaccin. När det gäller studier av covid-19-vaccin kan fler rik...