Så blev finansieringsåret 2023

Barn med en diagnos inom autismspektrumtillstånd (AST) har ofta en hämmad språkutveckling. En stor del av forskningen har hittills fokuserat på inlärning av modersmålet, inte av ett andraspråk.

Tre studentuppsatser pekar på en överraskande hypotes: Högfungerande barn med autism (AST-elever) kanske föredrar att tala ett andraspråk och känner sig mer kompetenta och bekväma med det än med sitt modersmål.

I detta projekt vill vi systematiskt undersöka denna hypotes. Det gör vi genom att jämföra hur högfungerande AST-gymnasieelever och gymnasieelever utan autism behärskar svenska respektive engelska i två olika sammanhang – bildinspirerat berättande och naturlig interaktion under ett rollspel. Vi kompletterar sedan testen med enkäter och intervjuer med AST-eleverna och deras föräldrar och lärare för att få med personliga erfarenheter och perspektiv av användningen av språken i vardagen.

Med dessa metoder kan vi utvärdera elevernas språkfärdigheter och kommunikativa bekvämlighet inom varje språk, samt uppskatta vilket språk de föredrar att använda och varför. Om hypotesen bekräftas kan det få betydande personliga och utbildningsmässiga följder för högfungerande AST-elever och deras föräldrar och lärare. Det kan öppna upp för nya strategier för effektiv kommunikation och därmed förbättra både livskvaliteten och utbildningsresultaten för barn med högfungerande autism.

Projekttitel: Svenska eller engelska? – Språktycke och -färdigheter hos högfungerande elever inom autismspektrumtillstånd

Projektledare: Andrea Schalley, professor vid institutionen för språk, litteratur och interkultur, Karlstads universitet

Läs om projektet i Swecris Länk till annan webbplats.

Glaukom (grön starr) drabbar cirka 80 miljoner människor världen över och är den vanligaste orsaken till obotlig blindhet. Vad som orsakar glaukom är inte helt känt. Den enda behandling som fungerar är att sänka ögontrycket, men även efter en sådan behandling fortsätter många patienters syn att försämras. Drygt 40 procent blir blinda på ett öga.

Nya rön har visat att patienter med glaukom har sänkt koncentration av nikotinamid – en variant av B-vitamin – i blodet och att en kort nikotinamidbehandling kan återställa viss synfunktion. Studier har också visat att metabola förändringar i näthinnans nervceller kan vara en del av orsaken till sjukdomen. Vår forskargrupp har nyligen testat kosttillskott med nikotinamid i djurmodeller. Nikotinamidet visade sig bromsa de nedbrytande metabola processerna och därmed skydda synnerven.

I detta projekt vill vi testa kosttillskottet på människor i en nationell, randomiserad kontrollerad klinisk studie. Genom att söka efter tecken på sjukdom i blodprov kan vi studera hur ämnesomsättningen skiljer sig mellan individer med och utan nikotinamidbehandling. Samtidigt kan vi studera vilka effekter behandlingen har på patienternas livskvalitet.

Sammantaget syftar projektet till att hitta en ny, effektiv och kostnadseffektiv behandling av glaukom. Nikotinamid är ett billigt, effektivt läkemedel med få biverkningar. Om utfallet blir positivt kan behandlingen snabbt omsättas i klinisk rutin.

Projekttitel: Neuroprotektiv behandling av glaukom - En klinisk randomiserad studie för utvärdering av nikotinamid

Projektledare: Gauti Jóhannesson, docent vid institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet

Läs om projektet i Swecris Länk till annan webbplats.

Dansare äger inte och har inte heller upphovsrätt till dansverk som de är med och skapar. Även när de omnämns som medskapare har de inte rätt att sälja, reproducera eller omintetgöra de verk som de har varit medskapare till. Den koreograf eller institution som har upphovsrätten till en föreställning kan ersätta en dansare trots att hen är medskapare till föreställningen.

Det innebär att ägandeskap, upphovsrätt och kontroll är separerbara upplevelser i dansarnas yrkesliv. Men om dessa delar är separerbara, vad är då skillnaden mellan dem? Vad är viktigt med kategoriseringen av dem och hur påverkar det dansarens upplevelse av konstnärliga processer på och utanför scenen?

I detta forskningsprojekt ber vi dansare reflektera över hur erfarenheter av ägandeskap, upphovsrätt och kontroll påverkar deras konstnärligt arbete. Resultatet kan komma att förändra synen på ägandeskap och upphovsrätt i dans. Genom att vidga förståelsen av dessa termer till att gälla alla som är engagerade i en dansföreställning – tekniker, producenter och andra medarbetare på och utanför scenen – kan projektet bidra till utvecklingen av en mer rättvis praxis inom all samskapande konst och media.

Projekttitel: Författarskap ägande och kontroll: Dansarnas roller och material

Projektledare: Chrysa Parkinson, professor vid Stockholms konstnärliga högskola

Läs om projektet i Swecris Länk till annan webbplats.

Algoritmer spelar en allt större roll i våra liv. De påverkar vårt tänkande och beteende på många olika sätt. Med verktyg som belyser hur komplexa algoritmer fungerar kan vi ta kontroll över vår egen kreativitet.

Det är sådana verktyg jag vill skapa med det här projektet.

Den version av verkligheten som algoritmerna visar upp på våra skärmar är snäv och tillrättalagd. Vårt mål är att hitta och beskriva strategier för att använda algoritmerna på ett alternativt sätt. För att åstadkomma detta ska jag skapa ett virtuellt landskap av geometri och algoritmer, en slags fantasivärld där det går att utforska algoritmernas betydelse i vardagen och undersöka matematiska strukturer – alltifrån grundläggande algoritmiska begrepp som slumpmässighet till generativ verklighet och rum skapade med Artificiell intelligens.

Användaren ska kunna dyka in i en unik interaktiv miljö som utmanar traditionella stereotyper. En central tanke med projektet är att med algoritmernas hjälp synliggöra det som digitala system idag tränger undan: det bortträngda, det queera, och det som inte går att placera i enkla kategorier.

Den transdisciplinära strategin i projektet ger viktiga perspektiv på konst och vetenskap. Projektet, som är ett samarbete mellan flera högskolor och enskilda konstnärer, förväntas resultera i ett VR-spel, flera installationer, en dokumenterande bok samt en spel-wiki.

Projekttitel: Ada Research: en Meta-Quest in i Algoritmens Värld.

Projektledare: Palle Torsson, lektor i konst på Konstfack

Läs om projektet i Swecris Länk till annan webbplats.

Under en vanlig influensasäsong dör ungefär 500 000 människor världen över. Det är framförallt personer med försvagat immunsystem, små barn och äldre som blir allvarligt sjuka och dör. Influensavirus kan överföras till människa från andra djurarter. Det kan också förändras snabbt och orsaka pandemier. Världshälsoorganisationen WHO listar influensa som ett ständigt potentiellt hot mot folkhälsan.

Ökad kunskap om exakt hur influensavirus orsakar sjukdom och hur vårt immunförsvar reagerar är viktig för att kunna identifiera och hjälpa högriskpatienter, utveckla nya behandlingsmetoder och göra oss bättre förberedda för en framtida pandemi.

I vårt projekt undersöker vi möjligheten att tidigt i sjukdomsförloppet kunna definiera vilken specifik immunprofil en influensapatient har, och om det på så vis går att förutsäga sjukdomens svårighetsgrad. Vi är särskilt intresserade av att förstå vilken roll ålder spelar för hur det immunologiska svaret mot influensa fungerar.

För att ta reda på detta ska vi studera immunceller och immunsvar i luftvägarna – där viruset kommer in i kroppen och förökar sig – och i blodet hos kliniskt väl beskrivna influensapatienter med akut och konvalescent sjukdom. Vi studerar även immunceller i prover från luftvägar hos friska kontrollpersoner.

Forskargruppen har ett nära samarbete med Karolinska universitetssjukhuset. Proverna tas på patienter under influensasäsong och när patienterna tillfrisknat från sin virusinfektion.

Målet med vår forskning är att hjälpa influensapatienter genom att bättre och tidigare kunna förutsäga sjukdomens svårighetsgrad och därför göra en mer riktad behandling möjlig. Studierna ger också grundläggande kunskap om hur influensa uppkommer och utvecklas, vilket är viktigt inför framtida virusutbrott.

Projekttitel: Åldersrelaterade skillnader i immunsvar i luftvägarna vid influensavirusinfektion

Projektledare: Anna Smed Sörensen, docent vid institutionen för medicin, Karolinska institutet

Läs om projektet i Swecris Länk till annan webbplats.

Den som äter för mycket och tränar för lite löper risk att få typ 2 diabetes, leverinflammation och hjärtinfarkt. Dessa så kallade kardiometabola sjukdomar är de vanligaste dödsorsakerna i världen. Ofta studerar man dem i möss – men även i till exempel hundar och apor – genom att ge djuren för mycket att äta. Problemet är att detta inte leder till samma sjukdomsförlopp som hos människor. Vår forskning har visat att djur och människor svarar olika på dietförändringar, och att övervikten leder till olika typer av förändringar även inne i cellerna.

Därför letar vi efter bättre alternativ.

De senaste 20 åren har vi lett utvecklingen av två lovande alternativa metoder: Den ena går ut på att studera celler direkt från människor med olika vikt, eller odla fram dessa celler till små miniorgan som vi sätter samman till små multiorganchip. I den andra metoden skapar vi digitala tvillingar med information från en mängd datakällor. Med hjälp av dem kan vi simulera vad som händer i människans olika organ när man till exempel äter och tränar.

I det här projektet kommer vi för första gången att sätta ihop dessa två metoder till en. Grundidén är att göra våra digitala tvillingar skalbara.

Det innebär att vi skalar vi ned tvillingarna till att bara omfatta de organ som finns på de små chipen. Då kan vi för första gången mäta flöden inne i cellerna i olika sjukdomstillstånd och behandlingar. I datorn skalar vi sedan upp de små miniorganen till mänskliga versioner. Därmed kan vi göra en mycket bättre översättning av resultat från chip till människa.

Denna nya kombination av metoder kan leda till en ny typ av kunskapsdriven läkemedelsutveckling som sparar tid och pengar för forskare, företag och myndigheter.

Projekttitel: Skalering från mikrofysiologiska system till människa genom skalbara digitala tvillingar

Projektledare: Gunnar Cedersund, docent vid institutionen för medicinsk teknik, Linköpings universitet

Läs om projektet i Swecris Länk till annan webbplats.

Vägtrafiken är en av de största källorna till både partikulära och gasformiga luftföroreningar i städer. Nya lagar och regler har lett till att avgaser har minskat avsevärt de senaste åren. Däremot har partiklar från slitage ökat. Slitage av bromsar, vägar och däck orsakar numera så mycket partiklar i luften att det överstiger halterna från avgasutsläppen.

Sedan länge är det känt att olika organiska föreningar och små partiklar kan hamna längst ner i lungorna vid inandning, och ge upphov till negativa hälsoeffekter. Men vilka effekter de flyktiga organiska föreningar och partiklar som bildas vid bromsslitage har på den omgivande luften och på människors hälsa är det ingen som vet i dagens läge.

Syftet med vår studie är att ta reda på vilka och hur mycket flyktiga organiska föreningar som bildas vid bromsslitage. Vi kommer även att studera de partiklar som bildas till följd av dessa utsläpp i en reaktor som kan simulera atmosfärens kemi. Dessutom kommer vi att använda en modell av den mänskliga lungan för att undersöka hur giftiga utsläppen är.

Projekttitel: Utsläpp vid bromsslitage - en dold källa till flyktiga organiska föreningar och sekundära partiklar

Projektledare: Sarah Steimer, biträdande lektor vid institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet

Läs om projektet i Swecris Länk till annan webbplats.

Grafen är ett tvådimensionellt material som består av kolatomer i ett sexhörnigt mönster. När två lager av grafen staplas ovanpå varandra, med det ena lagret roterat i förhållande till det andra, skapas ett material som kallas moirématerial.

Detta har unika egenskaper som beror på hur vridningsvinkeln ser ut. Vid en viss så kallad magisk vinkel får moirématerial ovanliga elektroniska egenskaper. Supraledning är en sådan.

En supraledare kan leda ström utan energiförlust – normalt sett förloras annars viss energi när elektricitet strömmar genom ett material. Därmed öppnar supraledare för nya sätt att ta fram mer effektiva elektroniska komponenter och även nya typer av datorer.

För att förstå mekanismen som gör vridna lager av grafen till supraledare vid en magisk vinkel krävs mycket djupare matematisk förståelse av detta fenomen än som finns idag. I detta projekt ska vi undersöka mekanismen genom nya matematiska verktyg och modeller av moirématerial. Därefter kan vi bygga avancerade simuleringar för att undersöka fenomen som supraledning. Vi ska också undersöka en typ av magnetliknande ledningsförmåga som skapas när man töjer moirématerial.

Kunskap om hur grafen bildar supraledare kan göra nya material med överraskande egenskaper möjliga. Det kan få stor betydelse för elektronik, ingenjörskonst och materialforskning.

Projekttitel: Matematiska metoder i magiska moirématerial

Projektledare: Jens Wittsten, professor vid akademin för textil, teknik och ekonomi, Högskolan i Borås

Läs om projektet i Swecris Länk till annan webbplats.

I alla tider har föräldrar engagerat sig i sina barns skolgång och i skolan som institution. Men vilka skolfrågor är det föräldrarna engagerat sig i? Hur har de organiserat sig och i vilka sammanhang har de fört fram sina åsikter om skolan, och på vilket sätt? Vilka konflikter har funnits mellan föräldrar och skola?

Syftet med vårt projekt är att beskriva hur föräldrars relation till den svenska skolan förändrats från 1860-talet och fram till 2012. Vårt preliminära slutår för undersökningen är år 2012 för att få med debatten kring 2011 års läroplan för grundskolan. I fokus står tilliten till skolan som institution.

Under 1800-talet fanns ett visst missnöje och en skepsis från föräldrar gentemot folkskolan. Barns fostran och utbildning hade traditionellt sett skett i hemmet, under föräldrarnas överinseende. Med folkskolan flyttades ansvaret gradvis över på skolan, och föräldrarna förlorade en del av kontrollen över sina barn.

När välfärdssamhället växte fram under 1900-talet ökade statens och kommunernas ansvar för barn. Parallellt med grundskolans framväxt växte även en stark föräldraorganisation fram, framförallt manifesterad i föreningen ”Hem och skola”.

Under det sena 1900-talet förändrades spelplanen. Med det fria skolvalet minskade föräldraföreningarnas betydelse och ett starkt organiserat föräldrakollektiv ersattes av ett mer individualiserat engagemang.

Genom arkivstudier av olika typer av källmaterial kommer vi följa hur relationen mellan familjen och skolan som institution har utvecklats. Kunskaper om detta samspel har relevans för både historisk och samtida utbildningsvetenskaplig forskning.

Projekttitel: Tillit och motstånd: Ett utbildningshistoriskt perspektiv på svenska föräldrars relation till skolan 1861–2012

Projektledare: Sara Backman Prytz Doktor Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Läs om projektet i Swecris Länk till annan webbplats.

I takt med att artificiell intelligens (AI), till exempel ChatGTP, blir vanligare både vid författande och redigering av texter kommer troligtvis vårt sätt att se på och diskutera skrivande att förändras. AI-drivna språkverktyg öppnar upp för nya möjligheter, men väcker också frågor om hur skrivundervisningen och relationen mellan skribent och teknologi påverkas.

Vi vill undersöka hur AI påverkar skrivandet bland elever i högstadiet. I projektet kommer vi att kartlägga vilka AI-verktyg som elever och lärare använder och fokusera på tre primära frågor:

• Vilka skriftpraktiker utvecklas med AI och hur påverkar de skrivundervisningen?
• Hur kan relationen mellan skribent och teknologi beskrivas?
• Hur påverkar användningen av AI skribenternas skrivprocess?

Vi kommer bland annat att använda oss av textanalys, observationer och intervjuer. Resultaten från studien blir ett inspel till diskussioner om etiska och pedagogiska konsekvenser av att använda AI-baserade teknologier i skrivundervisningen.

Projekttitel: Kommer skrivandet någonsin att bli detsamma? Om AI, skrivprocesser och skriftpraktiker i högstadiet

Projektledare: Eva Lindgren, professor vid institutionen för språkstudier, Umeå universitet

Läs om projektet i Swecris Länk till annan webbplats.