Rekommendationer för en nationell life science-strategi

Hur kan Sverige möta framtidens samhällsutmaningar och behålla en konkurrenskraftig life-science sektor? Här kan du läsa Vetenskapsrådets rekommendationer för den kommande nationella life science-strategin.

Regeringens nationella life science-strategi blev klar i december 2019.

Läs Vetenskapsrådets kommentarer om den färdiga strategin.

Regeringen har inrättat ett life science-kontor som ska ta fram en nationell life science-strategi. Som utgångspunkt för diskussion och förankring i arbetet med strategin har kontoret tagit fram dokumentet ”Färdplan life science – vägen till en nationell strategi”. Vetenskapsrådet har en del synpunkter på innehållet i färdplanen och ett antal rekommendationer för det fortsatta arbetet med strategin.

Färdplanen borde omfatta hela life science-sektorn

Jan-Ingvar Jönsson, huvudsekreterare för medicin och hälsa på Vetenskapsrådet, menar att färdplanen är alltför smal och riktar in sig på ett fåtal områden när den istället borde omfatta hela life science-sektorn. I det fortsatta arbetet med att ta fram en långsiktig strategi är det viktigt att samtliga parter inom life science-sektorn är involverade. Såväl hälso- och sjukvård och akademi som näringsliv måste ingå.

Vetenskapsrådets rekommendationer handlar i korthet om att

  • stärka grundforskningen
  • samordna satsningar inom life science
  • se över juridiska förutsättningar för en nationell e-plattform
  • forskning måste prioriteras i den kliniska verksamheten
  • öka den internationella samverkan
  • skapa en bred förankring hos alla parter

Vetenskapsrådets rekommendationer (oktober 2018)PDF (pdf, 3.1 MB)

Vetenskapsrådets inspel till strategiarbetet (april 2018)PDF (pdf, 1.7 MB)

Synpunkter på LIF:s åtgärdsförslag 

LIF (branschorganisationen för de forskande läkemedelsföretagen i Sverige) har tagit fram förslag på åtgärder som ska öka de företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningarna i Sverige. Förslagen är ett inspel till arbetet med den nationella life science-strategin. I mars-april 2019 gav LIF en möjlighet för andra att tycka till om förslagen innan de lämnas till life science-kontoret.

Vetenskapsrådet har lämnat synpunkter på LIF:s förslag och instämmer till stora delar i LIF:s analys. Däremot anser vi att lösningarna måste ligga på ett mer övergripande plan där man tar hänsyn till alla delar av och alla aktörer inom svensk klinisk forskning. Flera av de åtgärder som LIF föreslår att Vetenskapsrådet ska få i uppdrag att hantera bör istället hanteras av regeringens life science-kontor.

Vetenskapsrådets synpunkter på LIF:s åtgärdsförslagPDF (pdf, 2.2 MB)

LIF:s åtgärdsförslaglänk till annan webbplats

Publicerad den 24 oktober 2018

Uppdaterad den 19 december 2019

Mer inom samma ämne

  1. Accelerator-based infrastructures in the fields of particle and nuclear physics

    Rådet för forskningens infrastrukturer (RFI) inom Vetenskapsrådet avsätter en betydande del av sin årliga budget till acceleratorbaserade infrastrukturer inom partikel- och kärnfysik. Medlen går till medlemsavgifter, driftskostnader och investeringar...

  2. Madeleine Durbeej-Hjalt ny huvudsekreterare för medicin och hälsa

    Hon är professor i muskelbiologi och en stor förespråkare av grundläggande forskarinitierad forskning. Men Madeleine Durbeej-Hjalt ser att en av de viktigaste uppgifterna just nu är att ta hänsyn till den pågående pandemin och dess följder.

  3. Kliniska Studier Sverige får 12 miljoner för att stödja studier om covid-19

    De sex regionala noderna inom samarbetet Kliniska Studier Sverige får bidrag om totalt 12 miljoner kronor, 2 miljoner vardera, för att utöka möjligheterna att stödja kliniska studier med koppling till covid-19.